IDÉ OCH KULTUR Män måste sluta gnälla. De måste sluta se sig själva som offer. Det enda som ger trovärdighet åt en man är hans förmåga att själv ta hand om sina problem och att själv ta på sig ansvaret för sina misslyckanden. Richard Sörman samtalar med Ernst Robert Almgren, en av grundarna till sajten ”Maskulint”, om manlig självmedvetenhet och egenmakt. Den enda vägen framåt för svenska män är att ta sitt öde i sina egna händer. Ingen annan kommer göra det åt dem.

Sajten Maskulint vill hjälpa svenska män att hitta tillbaka till självständighet, egenmakt och stolthet. Män måste inse att de har en roll att spela i ett fungerande samhälle. Det är genom att knyta an till sin natur, till sina naturliga karaktärsdrag som män kan hitta tillbaka till sig själva, skapa egenmakt i sina liv och fylla de funktioner som evolutionen har tilldelat dem.

På det engelskspråkiga internet finns sedan länge en stark mansrörelse som stävar mot en mer naturenlig och funktionell manlighet. Det handlar om män som finns utanför de etablerade institutionerna och som försöker återupptäcka och återskapa en manlighet som ibland verkar ha gått förlorad i det moderna Västerlandet.

Orsaken till att jag ville göra en intervju med männen bakom Maskulint är det offerskap som jag tycker odlas alltför intensivt bland män på den politiska högersidan. Antingen reagerar man på samhällsförändringarna med att gå in i hopplöshet och bitterhet. Eller så fastnar man rent av i en psykotisk paranoia där allt som sker beror på en intrigerande fiende. Vad som är befriande med författarna bakom Maskulint är att de uppmanar män att skärpa till sig och att absolut inte ta på sig någon offerroll. För tänk om det är vårt eget fel att vi själva och våra värderingar marginaliseras? Tänk om det är vi som har brustit? Och tänkt om det är vi själva som måste reda ut de problem vi har och om vi måste börja på en gång?

Jag ringer upp Ernst Robert Almgren, en av männen bakom ”Maskulint”. Han har länge varit engagerad politiskt i den nationella rörelsen, men fokuserar sedan några år tillbaka på frågor om manlighet och personlig utveckling. Jag frågar hur han ser på offerskapet och dess motsats. Varför måste vi vara proaktiva istället för reaktiva? Varför måste män agera istället för att reagera?

– Det är otroligt viktigt, speciellt för män, att inse att man själv ansvarar för sitt liv. Man måste förstå en viktig skillnad som finns mellan män och kvinnor här. Kvinnorättsrörelsen har varit framgångsrik på att framställa kvinnor som offer: kvinnor har varit utsatta och förtryckta. Det har fungerat eftersom det finns en naturlig instinkt att hjälpa kvinnor i nöd. Det sitter i våra gener att tänka att kvinnor inte har samma kapacitet att skydda sig och ta hand om sig själva. Och då blir det gärna så att vi alla sympatiserar – och ofta med rätta – med kvinnor som framställs som behövande.

– Jag ser en tendens att män ska börja använda samma strategi: män är också utsatta, män har det också svårt. Och det kan stämma ibland: det finns orättvis lagstiftning, vi har en demonisering av män. Fast män kan aldrig vinna med samma strategi eftersom män naturligt ses som några som själva ska kunna hantera sina problem. Det är männen vi vänder oss till när livet blir svårt. En man ska kunna ta hand om sig själv och försörja sin familj. Det kommer aldrig att funka med att män kör en egen variant av feminismen. Och vill vi behålla vår manlighet så kan vi inte göra det heller. Det är inte en manlig dygd att beklaga sig och kräva sympati. Den stora massan kommer aldrig se män som offer eftersom det inte är naturligt att göra det. Och om vårt samhälle har gått i fel riktning så är det för att vi män har låtit det hända.

– Så egentligen är vi offer för oss själva?

– Ja. Vi måste ta ansvar för vår egen utveckling. Det är som att vi försöker bevara vår positiva självbild genom att skylla på andra: vi kan inte acceptera att det är vi själva som har låtit saker ske. Jag tror mycket på Oswald Spenglers teori om att civilisationer med tiden genomgår en naturlig degenerering. Uppnår man ett högre välstånd bryr man sig mindre om de dygder som var nödvändiga för överlevnaden när man hade det sämre ställt. Tanken är helt enkelt att hårda tider skapar starka män, starka män skapar goda tider, goda tider skapar svaga män och att svaga män till slut skapar dåliga tider. Nu lever vi rent materiellt fortfarande i goda tider, men vi är på väg mot dåliga tider på grund av att män har försvagats och inte längre tagit sitt ansvar. Nu är det upp till oss själva att bryta utvecklingen. Och vi måste börja på individnivå. Var och en av oss svenska män måste helt enkelt bli starkare. Vi kan inte be någon annan person eller regeringen att komma och rycka upp oss. Vi måste göra det själva och det börjar konkret med det egna livet, den egna vardagen.

– Jag kommer att tänka på Jordan Peterson här. Han betonar mycket vikten av att sopa rent framför egen dörr innan man börjar kritisera andra.

– Peterson är bra på många sätt, men det finns en viktig dimension av manlig styrka som han missar totalt. Män blir starka tillsammans. De ska inte vara ensamma. Män ska ha ett gäng, en grupp, en stam. Det är där de når sin fulla potential. Män behöver miljöer där det inte finns några kvinnor, precis som kvinnor behöver miljöer där det inte finns några män. I traditionella samhällen har män alltid umgåtts i jaktlag, i trupper. Man har förverkligat sin manlighet genom att jaga och försvara territorier. Det blir allt svårare att hitta sådana miljöer idag – jag tänker på träningslokaler, Försvaret, manliga arbetsplatser – och därför måste männen själva nu återskapa dessa miljöer utanför det offentliga samhällets ram. Män måste få vara för sig själva, precis som kvinnor måste få vara för sig själva. Jag tyckte det var alldeles utmärkt att kvinnor erbjöds en mansfri musikfestival för något år sedan. Varför skulle de inte få ha det? Män och kvinnor behöver inte göra allt tillsammans.

– Men problemet är naturligtvis att det är de manliga miljöerna som inte får existera. Kvinnor ska in överallt, annars är de diskriminerade. Rent manliga miljöer framstår som skrämmande för många. Och de är också potentiellt farligare för samhällsetablissemanget, oberoende av vilket etablissemang man har. Män är mer aggressiva, de har ett större behov av oberoende.

Man har sett i undersökningar där man forskat på sambandet mellan testosteron och politiska åsikter att män med högre testosteronhalter tenderar att rösta för en mindre stat, för mer oberoende, för möjligheten att bära vapen. De som har mindre testosteron röstar snarare för en stor stat som tar hand om alla och som ser till att alla har det lika bra. Så det finns en korrelation mellan testosteron och hur vi utformar ett samhälle. Det är ett faktum att manligheten i sig kan utmana ett samhälle som är byggt på mer kvinnliga principer.

– Ni pratar på er hemsida om ”de manliga dygderna”.

När man pratar om dygder idag blir det lätt generellt och abstrakt. En dygd består i att göra det rätta, att vara en god person, att hjälpa andra. Vi har inspirerats mycket av Jack Donovan och hans bok The Way of Men. Där skalar han bort allt som är specifikt för olika kulturer och tar fram det som alltid ingår i mansrollen. Han talar om fyra universellt manliga dygder: styrka, mästerskap (det vill säga utvecklat kunnande), ära och mod. Och det är uppenbart att det här stämmer. Om min flickvän ser en spindel i badrummet och blir livrädd kommer ingen säga att hon är okvinnlig för att hon inte vågar döda den. Men om jag som man inte vågar döda en liten spindel då kommer man tänka att jag inte är mycket till man. Vi känner rent instinktivt att mod är en manlig dygd och det gäller de andra dygderna också.

– Är det inte så att mycket av det nya – eller nygamla – tänkande som nu kommer om män och manlighet bottnar i evolutionspsykologi? Jag tänker på tribalismen, som du var inne på: att män blir starka i grupp, och på vissa grundläggande skillnader mellan män och kvinnor som vi börjar upptäcka igen.

– Så är det. Och det blir så tydligt när samhällen hamnar i kris. Vilka typer av män vill du ha på din sida om samhället kollapsar? Du vill ha män som är praktiskt lagda och som kan få en bil att starta eller ett elsystem att fungera. Du vill ha män som kan försvara dig, som är modiga och starka. Du vill ha män som bryr sig om sin ära, som är lojala och inte sviker andras förtroende. Det här är dygder som blir viktiga så fort du känner dig hotad och vill överleva. Det finns en uppenbar koppling här mellan de manliga dygderna och evolutionen, vår drift att överleva.

– Vilka råd vill du ge till en ung man som eventuellt läser det här och som känner att han skulle behöva utvecklas i sin roll som man?

Det första jag skulle säga är att han ska börja läsa bra böcker. Vi har en läslista på vår hemsida med böcker som beskriver män och manlighet ur perspektiv som svenska ungdomar aldrig möter i skolan eller i mainstream-media. Det finns kunskap, det finns nya tankar. Det gäller bara att hitta fram till dem. Det är tre böcker som är särskilt viktiga: The Way of Men av Jack Donovan. No More MR Nice Guy av Dr. Robert A Glover och The Rational Male av Rollo Tomassi. Här får man mycket kunskap om anledningarna till att moderna män har blivit så feminiserade och konkreta råd för hur man ska ta sig ur det. Det andra råd jag vill ge är han ska börja umgås med andra män. Se till att hamna i ett gäng, i en grupp män som gör saker tillsammans och som kan luta sig mot varandra och lita på varandra. Men sedan ska han också ta hand om sin hälsa. Han ska träna. Han får gärna försöka lära sig något praktiskt han kan ha nytta av och som gör att andra kan ha nytta av honom. Överhuvudtaget ska han skapa en självständighet i förhållande till vårt feminiserade pk-samhälle. Han ska satsa på att skapa ekonomisk självständighet, men också självförtroende och oberoende i förhållande till kvinnor. Och det är mycket där som vårt fokus ligger på Maskulint: att lära män att skapa självständighet och egenkraft.

BILD: Ernst Robert Almgren