När coronapandemin gradvis klingat av och olika länders virusbekämpning kunde utvärderas utsågs Sverige enhälligt till världens överlägset bäste domptör av coronat. Den svenske statsepidemiologen som lett den svenska kampanjen blev en internationell förebild och hjälte. Den svenska regeringen, som genom olika ekonomiska transaktioner fått det konkurshotade SAS i knät fick den geniala idén att göra statsepidemiologen till VD för flygbolaget så att dennes managementkompetens ånyo kom till sin rätt för att lösa en annan knepig utmaning. DGS fick en intervju med den världsberömde statsepidemiologen (SE), numera flygbolagsdirektören, under en flygning med en av bolagets flygmaskiner.

DGS: Har du noggrant planerat din nya strategi här på SAS?

SE: Jag har märkt att det där med planering är överskattat. Om man gör en plan går den i alla fall om intet. Vi hade ingen plan för coronat på Folkhälsomyndigheten. Därför kunde vi vara flexibla.

DGS: Är det din managementfilosofi, att inte planera?

SE: Min managementfilosofi är också ha timanställd outbildad personal på nyckelbefattningar, till exempel vårdare på äldreboenden.

DGS: Är personalen på det här planet också timanställd och outbildad? Hur ska man kunna flyga med outbildad personal?

SE: Jag menar inte precis outbildad men att det är deras hemkommun som ska ordna med deras utbildning.

DGS: Hur kan du veta att kommunerna gör sitt jobb?

SE: Svenskarna har tillit till sina myndigheter. Därför behöver man inte ge order. Det räcker med råd. Som VD på SAS har jag skrivit till kommunerna och gett dem rådet att utbilda piloterna och flygvärdinnorna. Jag har förresten rått dem att sköta underhållet av planen också. Och tankningen, för den delen.

DGS: Hur ska du få SAS lönsamt?

SE: Med vetenskapens hjälp.

DGS: Vad betyder det?

SE: Vi ska spara på allt vars nytta inte är strikt vetenskapligt bevisat, säkerhetsbälten till exempel.

DGS: Vad menar du, skulle inte det vara bevisat?

SE: En riktig undersökning skulle vara en dubbelblind studie med placebojämförelse. Exempelvis kunde höger sida av planet ha riktiga säkerhetsbälten och vänster sida placebosäkerhetsbälten som ser likadana ut men går sönder vid första belastning. Varken besättningen eller passagerarna skulle veta var placebobältena fanns. Och så skulle man göra tiotusen flygtimmar. Då skulle man få en aning om ifall det hjälper med bälten. Tills vidare kan vi ta bort dem.

DGS: Är det något annat ni kunnat spara in på?

SE: Testning är ett annat exempel. Testning är dyrt och inte vetenskapligt bevisat. Du anar inte hur mycket test- och kontrollutrustning det finns på ett sådant här plan. Man testar höjden över marken, farten genom luften, vinkeln mot Nordpolen, temperaturen och dussintals andra variabler.

DGS: Är det inte praktiskt för flygningen att veta det där?

SE: Testerna är inte helt vetenskapligt tillförlitliga. Om man till exempel testar för temperatur utanför planet så kanske man får ett positivt svar, alltså att det finns temperatur, men det är möjligt att det är ett falskt positivt svar. Det har vetenskapen inte undersökt tillräckligt och därför kan jag inte ta på mitt samvete att installera termometrar.

DGS: Jag tänkte faktiskt på att det inte var någon demonstration av flytvästarna före start.

SE: Dem har vi kastat.

DGS: Har du hittat något annat onödigt som du har kunnat rationalisera bort?

SE: Ja, syrgas. Om kabintrycket sjunker kan folk må illa. Förut hade man alltid extra syrgas i planen men det har vi nu tagit bort i ekonomiklass.

DGS: Jaha, så ekonomipassagerarna får gå till business class om de behöver syre?

SE: Nja, folk i ekonomiklass är ju ofta så sköra att de inte skulle klara transporten till business class. De får vara kvar och så ger vi dem morfin i stället.

DGS: Men har SAS inte sagt att huvudmålet ska vara att alla passagerare överlever resan och att de svaga måste skyddas särskilt?

SE: Ja, så är det. Det är ett misslyckande att så många passagerare i ekonomiklass går åt. Men man måste också tänka på att ekonomiklasspassagerare är väldigt, väldigt svaga.

DGS: Hur många av passagerarna bedömer du kommer att komma fram?

SE: 26 procent i början av maj.

DGS: Men början av maj var ju för flera veckor sedan!

SE: Där ser du hur svårt det är att göra en plan.