Häromdagen var jag på Stadsbiblioteket i Uppsala för att leta efter en bok. När jag gick där fick jag syn på en framställd hylla med skylten ”Kvinnliga författare”. Jag kunde inte låta bli att le.

Egentligen är ”författarinnor” en bättre beskrivning. För ”kvinnliga författare” skulle också kunna tolkas som författare som skriver på ett kvinnligt sätt. Men ordet ”författarinnor” tycks ha rensats ut ur språket.

Tänk om dessa författare ”identifierar sig som män”? Skylten kan då ses som ”fobisk” av något slag. Det borde stå ”Författare som identifierar sig som kvinnor”. För annars kan ju biologiska män som uppfattar sig som kvinnor känna sig exkluderade.

Förresten så har jag aldrig fattat vad identifierar sig som kön X betyder. Betyder det att man anser sig ha vissa känslor eller beteenden som är förknippade med ett visst kön? Är inte det i så fall att förstärka könsstereotyper? Eller är man och kvinna bara tomma ord? Jag vill kallas kvinna för att det låter bra. Typ.

Hur vill det politiskt korrekta och progressiva folket ha det egentligen? Ibland finns det kvinnor och män, ibland får man, efter humör, bestämma själv vad man är.

Om jag var författare av honkön och någon satte upp mina romaner på en hylla under etiketten ”Kvinnliga författare” skulle jag känna mig smått kränkt. Här har man ansträngt sig för att skriva en bra bok. Man kanske har lagt ner år. Om så kommer någon bibliotekarie och bara ser ”en kvinna”.

Å andra sidan kanske en riktigt kass författare av honkön kan få hjälp av en sådan skylt…

Om biblioteket nu ska ha kvinnliga författare på en särskild hylla, varför inte även en hylla för vita och en för svarta? Förresten, vita och svarta kanske ska ha varsitt bibliotek? Det skulle underlätta för oss som har ljus hy och bara vill läsa författare som vi känner oss ”representerade” av. Öppna ett bibliotek och häng en skylt med denna text ovanför porten: ”Bibliotek för vita författare”.

Något säger mig att de progressiva inte kommer att bli glada…

När jag postade bilden på min Facebooksida kommenterade sociologen Göran Adamson:

En bekant såg en gång Klaus Manns ”Vändpunkten” – hans makalösa självbiografi i min bokhylla i Lund. Politiskt är han mycket intressantare än pappan Thomas Mann. Bekanten (en ung kvinna) sa: ”Oh, han var gay, va? Jag älskar deras perspektiv.” ”Va?” sa jag. ”Det skriver han inget om. Han är bara en fantastisk författare”. Jag kommer själv från Södra vägen 6 i Markaryd. Ni tycker väl om oss skribenter från Södra vägen?

Det Goda Samhällets chefredaktör Patrik Engellau intervjuade Göran Adamson för DGS-TV i september 2017. Se videon här

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Du kan visa din uppskattning genom att donera via swish till 0760078008 (Eddie)