”Naturen är god” står det på Bregottpaketen. Men när Naturen anländer i form av coronaviruset och visar huggtänderna verkar välfärdsstaten gå i spinn och lika gärna förgör människor som räddar dem undan olyckor.

Det mest uppenbara exemplet är att Sverige i epidemins inledning inte gjorde något för att stoppa importen av virusbärare från Alperna och Iran. Varför lärde vi oss inte något av mer avancerade länder såsom Sydkorea och Taiwan som mobiliserade alla krafter för att nedgöra smittan? Resultatet blev att dessa länder i slutet av april har fem respektive 0,3 coronadöda per miljon invånare mot Sveriges 233. Kan det verkligen ha varit så, som många menar, att välfärdsstaten ville smitta så många som möjligt i hopp om att flockimmunitet skulle uppnås och att den således hellre såg att folk var sjuka än friska (såframt det inte ledde till att sjukvården storknade)?Ett annat exempel är klorokinsyndromet. Detta syndrom, som jag själv benämnt, innebär att myndigheterna försöker undanhålla läkemedel som kan fungera mot coronat. Klorokin har använts i mer än sjuttio år i tropikerna som malariamedicin (samt mot en del reumatiska besvär). Jag har själv tagit det under flera år i samband med tjänstgöring i Indien och i Afrika. Nu antyder en del vetenskapliga men inte slutgiltiga studier att klorokin kan fungera mot coronat. President Trump har talat sig varm för klorokinet i förebyggande och läkande syfte.

Man hade kunnat tro att myndigheterna skulle göra sitt bästa för att hjälpa medborgarna att få tillgång till denna eventuellt verksamma medicin. I stället gör de tvärtom. Det svenska Läkemedelsverket har i praktiken förbjudit klorokinet genom att frånta alla läkare som inte är reumatologer förskrivningsrätten. Läkemedelsverket hävdar att syftet är att rädda patienterna eftersom det kan bli allvarliga biverkningar, till exempel synstörningar, av klorokinet. Men sådana biverkningar, som säkert kan finnas, har tidigare aldrig stoppat läkare från att, efter kontroll av den enskilde patienten, förskriva klorokin. Vilket kan det verkliga skälet vara till Läkemedelsverkets inställning? Ett skäl skulle kunna vara att verket saknar rutiner att beställa mer klorokin om det skulle behövas. På motsvarande sätt har det ju varit med coronatester och ansiktsmasker för vården, alltså att byråkratin inte hänger med.

Men jag tror mer att det handlar om att verket inte gillar att det uppstår icke-reguljär användning av etablerade preparat. De ansvariga tjänstemännen tål inte att en sedan länge etablerad ordning rubbas. Och i varje fall ska det inte ske utan deras överinseende och noggranna kontroll. Det kanske till och med behövs en ny avdelning för det nya bruket av medicinen.

USA erbjuder ett likartat exempel. Det amerikanska läkemedelsverket – FDA – godkände den 29 mars att klorokin används mot coronat. Men denna eftergivenhet berodde antagligen på kraftiga påtryckningar från presidenten ty FDA har sedan dess utfärdat flera varningar för klorokinet, här till exempel. Det är troligen samma syndrom som i Sverige.

Underligt nog finns starka indikationer på att coronasmittade på amerikanska sjukhus regelmässigt ordineras klorokin. Antingen tror sjukhusläkarna att klorokinet fungerar eller också är de rädda att bli stämda av de anhöriga om en patient dör som inte stått på klorokin.

Ett liknande dilemma kan komma att uppstå med calmettevaccinering. Det skapades för att skydda mot tuberkulos men visar sig nu enligt vissa studier möjligen även kunna fungera mot coronat. Se bilden ovan som visar antalet coronadöda för tre grupper av länder. Högst ligger länder som aldrig haft någon allmän calmettevaccinering. Länder som haft allmän calmettevaccinering ligger betydligt lägre. Observera att y-skalan är logaritmisk. Skillnaderna skulle vara ännu tydligare med en icke-logaritmisk skala.

Jaså minsann, tänker jag, då är det väl bara att sätta igång och calmettevaccinera. Men då förklarar min vänner som är läkare att det skulle anses ansvarslöst eftersom calmettevaccinet inte bevisats hjälpa mot coronat. Men vad spelar det för roll, invänder jag, calmettevaccinet har funnits i hundra år och veterligen inte gjort någon skada. Man tvingade ju vartenda nyfött barn att ta det!

Men läkarna förklarar att det inte fungerar så. Det är inte tillåtet att calmettevaccinera mot coronat. Men det är tillåtet att vaccinera mot tuberkulos? frågar jag. Ja, svarar läkarna. Så ni menar att om jag ber er calmettevaccinera mig mot coronat så blir det nej men om jag ändrar mig och säger att jag i så fall vill bli calmettevaccinerad mot tuberkulos så går det bra? fortsätter jag. Ungefär så, säger läkarna. Klorokinsyndromet igen, avslutar jag.