Gästskribent JOHN GUSTAVSSON: Ge meritpoäng för sommarjobb i hemtjänsten

År 2007 infördes meritpoäng på gymnasiet. Sedan dess får den elev som läser avancerade kurser i matematik, engelska och andra språk lägga till extra poäng på sitt betygsgenomsnitt. Maximalt kan man få 2,5 meritpoäng, vilket betyder att en elev som egentligen har ett snitt på 10,5/20 kan, om han eller hon läst rätt kurser, få tillgodoräkna sig ett snitt på 13/20. Poängen med meritpoängen är att uppmuntra gymnasieelever att läsa sådana kurser som ger kunskaper som samhället och vår ekonomi är i stort behov av. Sveriges ekonomi behöver dock inte bara flerspråkiga matematiker, utan den absolut största bristen finns inom hemtjänsten och äldreomsorgen. Vi bör därför ge meritpoäng till elever som väljer att sommarjobba där.

Meritpoäng skulle få tre viktiga effekter: Först och främst så skulle det såklart göra omsorgen mer attraktiv för ungdomar att sommarjobba i, och därmed mildra den extrema personalbrist som uppstår inom omsorgen varje sommar. Även de som är för unga (under 18) för att kunna utföra alla arbetsuppgifter kan hjälpa till genom att agera sällskap och vara där och bara agera mänskligt sällskap åt de äldre och handikappade, medan den fast anställda personalen gör det avancerade arbetet. Ett stort problem som många inte minst inom hemtjänsten klagar på är ju just att de inte hinner sitta ner, prata och ta en kaffe med brukarna, eftersom tidspressen är för stor. Så varför inte låta ungdomarna fylla den funktionen? En del kommer säkerligen också återkomma till omsorgen efter gymnasiet då de ändå redan vant sig vid det arbetet vid det laget.

Den andra positiva effekten är för ungdomarna själva: Det finns nämligen få jobb som är tuffare än att jobba inom hemtjänsten och äldreomsorgen idag. Vissa curlingföräldrar kanske anser att detta innebär att branschen är olämplig för deras sköra avkommor, men som jag ser det är det precis tvärtom: Precis som lumpen en gång i tiden användes för att göra pojkar till män, så kan hemtjänsten användas för att tuffa till dagens ungdomar en smula. Visst, ett ålderdomshem eller handikappanpassad lägenhet kanske inte får fullt samma effekt som en fältmanöver, men vi får nöja oss med vad vi har. Även de ungdomar som, som tidigare nämnt, inte kan göra mycket mer än att agera sällskap kommer att gynnas bara av att höra de äldres historier och förstå deras verklighet och den verklighet de växte upp i.

Den tredje effekten är en permanent mer kvalificerad arbetsstyrka. Att jobba inom omsorgen är nämligen både en bättre kvalifikation för arbetsmarknaden än att läsa en kurs i italienska (som idag ger meritpoäng), och en bättre kvalifikation än traditionella sommarjobb som att klippa kommunens gräsmattor. I omsorgen utvecklar man allt ifrån tydlig kommunikation, lagarbete, att arbeta under snabbt föränderliga omständigheter (som det kan bli när någon gamling plötsligt ramlar eller drabbas av bröstsmärtor) och såklart att jobba under stress. Bör inte sådana erfarenheter meriteras minst lika mycket som någon extra kurs i språk eller matematik? De kompetenser man utvecklar i omsorgen går att tillämpa nästan vart som helst.

Motargumentet är såklart att detta kan öppna en sorts Pandoras ask, där elever kanske snart kräver att även andra jobb eller fritidssysslor ska ge meritpoäng och därmed göra det lättare för dem att komma in på högskolan. Gynnar det inte samhället när ungdomar jobbar på bibliotek också? Det kan man såklart tycka, men den bistra verkligheten är att bibliotek varken har lika stor brist på personal, eller utgör en lika fundamental samhällsfunktion som omsorgen gör. Faktum är att kommunerna i samband med införandet av meritpoäng också bör rensa bort några av de mer överflödiga sommarjobben som erbjuds ungdomar (kommer någon att dö om gräsmattorna inte klipps varje vecka?) och istället öppna fler sommarjobbspositioner inom omsorgen för att ännu mer effektivt lotsa ungdomar dit.

Möjligen kan man också överväga att tilldela meritpoäng till elever som ägnat ett visst antal timmar åt välgörenhetsarbete på fritiden, men det får bli en framtida diskussion för en framtida artikel. Just nu är det viktiga att vi sätter ungdomarna i arbete där de behövs mest, och därför behöver vi omedelbart införa meritpoäng för dem som osjälviskt väljer att tillbringa sina somrar inom omsorgen istället för på stranden.

John Gustavsson är doktorand i nationalekonomi och jobbar som politiskt sakkunnig i Europaparlamentet. John är född 1991 och växte upp i Örnsköldsvik. Följ honom gärna på Facebook och Twitter.

John Gustavsson