PATRIK ENGELLAU: En amatörepidemiolog på nya äventyr

Det finns både likheter och skillnader mellan proffsepidemiologer och amatörepidemiologer. Den största likheten är kanske att det föreligger vitt skilda uppfattningar och åsikter inom vardera grupp. Men om man räknade ut den genomsnittliga uppfattningen i de två grupperna så skulle de kanske inte ligga så långt från varandra.

Den största skillnaden är möjligen att amatörerna saknar mycket av proffsens återhållsamma akademiska försiktighet. Proffsen måste tänka på sitt rykte och sin karriär och aktar sig därför i allmänhet för att säga något som kollegorna skulle finna stötande. Se hur den franske infektionsläkaren Didier Raoult blivit kalfatrad för sitt tilltag att rekommendera en kombination av klorokin och azithromycin för behandling av coronapatienter!

Ännu mer försiktiga blir proffsen förstås om de uttalar sig å statens vägnar. Då behöver varje ord vägas på guldvåg ty det finns även politiska hänsyn att ta. Dessutom verkar de rädda för att i detalj och öppet förklara hur de räknar och tänker. Det kan bero på att öppenhet ger sårbarhet. I vilket fall som helst är varken strategi eller taktik i proffsens svenska coronapolitik direkt uppenbar för en betraktare.

För amatörerna är incitamenten helt annorlunda. För det första riskerar de ingenting annat än ett rykte för omdömeslöshet men det gör inte så mycket för ingen hade ändå räknat med att de skulle begripa något. För det andra måste de lägga alla korten på bordet, ty öppenhet, begriplighet och logik är deras enda chans att få någon uppmärksamhet.

Nu ska jag därför tala om hur jag satt samman olika officiella och lättillgängliga uppgifter för att räkna ut att coronat kommer att ta omkring 14 500 liv i Sverige och att det bör vara klart i juni.

Vi vet hur många som bor i Stockholms län, nämligen 2,3 miljoner personer. Vi vet också hur många som dött i coronat per den tredje maj. Det var 1 428 stycken enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Du kan ladda ned data här. Vi vet också att 26 procent av invånarna i länet förväntas vara smittade i början av maj, det vill säga nu. Slutligen vet vi, eftersom epidemiologiproffset Jan Albert säger det, att flockimmunitet antas uppträda när 60 procent av en befolkning smittats och viruset därefter tynar bort.

Flockimmunitet i Stockholms län uppträder alltså när vi gått från 26 till 60 procent smittade. Jag antar, vilket är helt amatörmässigt men verkar rimligt, att kostnaden räknat i antal döda är densamma för de hittillsvarande 26 procenten som för de återstående 34. Sextio delat med 26 är 2,3 vilket betyder att antalet hittills döda ska multipliceras med detta tal för att avslöja hur många som totalt dött i länet när immuniteten inträffar. Det blir ungefär 3 300 personer.

Sedan vet vi att hela Sveriges befolkning är 4,4 gånger så stor som Stockholms läns och vi kan därför multiplicera detta tal med de döda i Stockholm för att få reda på hur många som dör totalt i landet. Det blir runt 14 500.

Jag är ganska nöjd med den beräkningen eftersom den stämmer med vad proffsen och professorerna Tom Britton och Uno Wennergren kommit fram till med oförklarade men säkert vetenskapliga modeller. De drog nämligen slutsatsen att coronat till slut skulle kosta mellan 8 000 och 20 000 liv.

För att få en uppfattning om tidsutdräkten har jag betraktat kurvorna över dagligen insjuknade från ett antal länder, till exempel Spanien, Italien, Tyskland (se graf ovan), Frankrike och Sydkorea (klicka på respektive landsnamn här). Alla följer samma allmänna kurva. I samtliga fall visar sig en snabb uppgångsfas på tre, fyra veckor och därefter en mer utdragen nedgångsfas på kanske sex eller sju veckor. (Mitt resonemang förutsätter att det inte kommer fler vågor men trots allt som påstås på den punkten, till exempel att Sydkorea skulle ha fått en andra smäll, kan man hittills inte se några tecken räknat i antal insjuknade per dag.)

Sverige har haft en jämförelsevis långsam uppgång från mitten av mars till 23 april, således nästan sex veckor. Kanske blir även nedgången lite utdragen. Låt oss anta åtta eller nio veckor vilket betyder till slutet av juni.

Är 14 500 döda mycket eller litet? Under de femton veckor viruset härjar hade normalt 25 000 personer dött. Överdödligheten skulle alltså under den perioden vara nästan 60 procent. Om man i stället räknar på helår blir överdödligheten 16 procent. Hoppingivande är förstås att den förväntade dödligheten räknat som andel av befolkningen numera anses ligga närmare en promille än en procent som det antogs för några månader sedan.

Räkna själv och se om du kommer fram till något annat.

Patrik Engellau