KULTUR Idag är det valborgsmässoafton, eller bara valborgsafton. Alltså den sista april, dagen före Valborgs dag den 1 maj.

Om man tänker sig året som ett hjul med fyra ekrar. Den övre, norra ekern representerar vintersolståndet, då vi firar jul. Dess motpol, den nedre, södra ekern, representerar sommarsolståndet, då vi firar midsommar. Den västra ekern, mitt emellan vintersolståndet och sommarsolståndet, representerar höstdagjämningen, då vi firar Mikaeli. Dess motpol, den östra ekern , mitt emellan vintersolståndet och sommarsolståndet, representerar vårdagjämningen, då vi firar påsk.

Valborgsmässoaftonen och Valborgsdagen/första maj infaller således i kvartspunkten mellan vårdagjämning och midsommar. Dess motpol på hjulets övre, västra sida är Alla helgons afton den 29 oktober och Alla helgons dag den 1 november. Skiftet april/maj markerar övergången mellan vinter och sommar. I Sverige tänker man sig ofta valborgsaftonen som vinterns sista dag. Vintern rasat…

Här i min hemstad Uppsala är det visserligen ofta fortfarande kallt på valborgsafton. För några år sedan snöade det.

Jag tänker i detta inlägg hoppa över den engelska nunnan Walpurgis och valborgsfirandets historia. Sådant kan man läsa om på många ställen på nätet. I stället tänkte jag dela med mig av något som ni inte kan hitta någon annanstans. Av denna enkla anledningen att jag hittat på det själv!

Konstnären Ilon Wikland har illustrerat de flesta Astrid Lindgren-böcker. Hon föddes i Estland 1930 men kom som 14-åring till Sverige. Den här bilden är hämtad ur Vår i Bullerbyn (1965):

Men sedan började det skymma, och då kom pappa och tände på en lövhög som vi hade krattat ihop i vår trädgård.

”Vi ska väl ha en liten våreld”, sa han.

”Hurra”, sa vi.

Det var så vackert med elden som lyste, och vi dansade och hoppade omkring den och lekte att vi var indianer och skrek och tjoade så att det hördes över hela Bullerbyn. Ja, inte Kerstin förstås, hon bara tittade på.

Och pappa sa: ”Är ni rent vilda, ungar?”

”Ja, dom är bräsis vilda”, sa Kerstin.

Men det är väl alla barn när det är vår, skulle jag tro.

Åtminstone alla vi barn i Bullerbyn.

Det blir ingen körsång ikväll på grund av den kinesiska febern. Men visst vore det roligt att dansa runt sin egen våreld? Då har jag ett förslag på en vers man kan sjunga.

De flesta kan sången ”Så gå vi runt om ett enerissnår” eller ”Så gå vi runt om en enebärabuske”. Kan man den inte, så är den lätt att lära sig. Nå, här är mitt förslag: byt ut ”enerissnår” mot ”valborgsmässoeld”. Fatta sedan vännens hand och börja gå runt din brasa!

Så gå vi runt om en valborgsmässoeld, valborgsmässoeld, valborgsmässoeld.
Så gå vi runt om en valborgsmässoeld, sent på en valborgsafton.

Eftersom det är torsdag imorgon kan man sjunga ”sent på en torsdagsafton”. Jag lade till ”på” eftersom det bara är en stavelse i ”sent”.

Man kan ta med sig äggtoddy till fikat vid valborgsbrasan. I boken Tomtar, häxor och Mårten Gås (1992) skriver barnboksförfattaren Maj Bylock om Daniel och Annas valborgsmässoafton.

Just när de kom hade bålet tänts och allt högre flammor steg mot skyn. Det hade börjat mörkna. Gnistorna flög som stjärnor mot den grönblå himlen.

En man höll tal till våren och pratade om att vintern äntligen var slut. En kör sjöng vårsånger och alla hurrade för våren. Anna tänkte på att hon hittat vårens första tussilago just i dag.

Daniel funderade på något helt annat. I morgon på första maj skulle han och Anna ta matsäck med sig och cykla iväg på utflykt. Det kallades att maja, och vart de for var deras hemlighet.

Fast Daniel hade redan bestämt sig för att cykla ut till flygfältet. Han tänkte prova ett modellflygplan som han hade byggt.

Nu var det slut på sången.

– Det börjar bli kallt, fastän vi står vid brasan, huttrade mamma. Elden värmer så skönt i ansiktet, men det drar kallt om ryggen. Ännu är det nog inte riktigt vår. Nu går vi hem och rör äggtoddy. Det tycker jag hör ihop med valborgsmässoafton, för det gjorde vi när jag var liten.

När de kom hem fick de varsin äggula i ett glas. Så hällde de på några matskedar socker och rörde, rörde, rörde med en tesked tills äggtoddyn var alldeles skummig som sockerkakssmet.

Mums!

I sångens andra vers brukar man sjunga ”Så göra vi när vi tvätta våra kläder, tvätta våra kläder, tvätta våra kläder. Tidigt en måndagsmorgon”.

Tvättade man kläder om kvällarna? Vill man vara på den säkra sidan kan man när man går runt brasan i den andra versen sjunga: ”Så göra vi när vi dricka våran toddy, dricka våran toddy, dricka våran toddy, sent på en torsdagsafton”.

Vill man sjunga ännu mer finns det ju gott om ringdanssånger som inte är bundna till någon särskild årstid som till exempel: ”Lunka på”, ”Prästens lilla kråka”, ”Å jänta å ja” och ”Flickorna de små uti ringen de gå”.

I sångboken Våra visor (andra årskusen, 1958, s. 105) hittade jag den här sången av Lennart Hellsing, skriven särskilt för de vårglada som går runt brasan på valborgsafton. Det här är mig veterligen första gången texten publiceras på nätet! Melodin hittar man på YouTube här

Tänd en eld, tag i ring!
Kom och dansa omkring!
Ingen får sitta still
sista kvällen i april.

Snart ska häggarna stå
med små stjärn-blommor på.
Snart har isarna gått
snart ska vattnet lysa blått.

Tänd en eld, klättra opp
högst på stads-bergets topp.
Se, hur bud-kavlen går
och vi tänker: Det är vår!

Må våren komma med hälsa och lycka!

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Du kan visa din uppskattning genom att donera via swish till 0760078008 (Eddie)