KULTUR I två tidigare artiklar har jag skrivit om yoga. I den första föreslog jag att yogan kan ha påverkats av västerländsk, särskilt svensk, gymnastik. I den andra tittade jag på namaste-gesten, alltså när yogin lägger ihop sina handflator framför bröstet. Jag ville visa att vi har samma gest med ungefär samma grundläggande innebörd i den västerländska kulturen. I den här tredje artikeln tar jag upp yogans ikoniska sittställning: lotusställningen.

Namaste-gesten har vi européer alltså gemensamt med indierna, men vi verkar sakna lotussittställningen. Överhuvudtaget så sitter vi inte lika mycket på golvet som man gör i Asien, vilket förmodligen beror på att det är kallare här. Europeiska barn både sitter och leker förstås på golvet även hos oss och kan säkert hamna i någon slags lotusställning ibland. Men vi har, så vitt jag vet, inte haft vuxna människor som medvetet sätter sig i den ställningen fram tills modern tid då yogan blev populär.

Korssittställningen, det som på yogaspråk kallas halv lotusställning, förekommer i västerländsk konst och framför allt i västerländsk gymnastik. I Nordisk familjeboks sportlexikon, under rubriken ”Svensk gymnastik”, beskrivs korssittställningen så här:

Korssittande (bild 7 a), hel- med raka, krok-med knäna böjda till rät vinkel, bredkrok-sittande med knäna skilda och fotsulorna mot varandra.

Denna sittställning kallas också skräddarställning eftersom skräddarna förr satt på bordet med korslagda ben.

På Sergels torg i Stockholm står en staty av Peter Linde. Den invigdes 1988 och föreställer en korssittande flicka. Det Gymnastiska Centralinstitutet låg tidigare där torget nu ligger. Vid institutet, som grundades 1813, undervisade Pehr Henrik Ling eleverna enligt sin gymnastikfilosofi. Eftersom Linde valde just en korssittande elev, skulpturen kallas även ”Lärjungen”, kan man förmoda att denna sittställning är något han förknippade med Lings gymnastik.

Vad skiljer yogans lotusställning från korssittställningen i svensk gymnastik? Jo, förutom att benen läggs över varandra, så läggs fötterna på låren med fotsulorna uppåt. Det är en betydligt svårare ställning, särskilt om man har stela höfter.

På samma sätt som vi inte har lotusblommor i Sverige, så har vi inte heller lotusställning. Dikten ”Storken” Carl Wilhelm Böttiger (1807-1878) handlar om flyttfågeln som kommer från Egypten till Norden:

Du ser ej lotusblomman här,
men äng och gärden, löf och bär:
här inga pyramider stå,
men ringa tjäll med halmtak på;
och Nubiens skatter här ej bo,
men flit, förnöjsamhet och ro.

Lotusblomman, en vit sort, är en viktig symbol i fornegyptisk mytologi. Indisk lotus, som är vit eller rosa, är Indiens nationalblomma. Den har blivit symbol för upplysning eftersom den växer ur dyn på vattnets botten, strävar uppåt genom mörkret för att blomma på ytan. I Sverige har vi vita näckrosor; den är Södermanlands landskapsblomma.

I gården Rällinge i Södermanland har man hittat en statyett som föreställer den fornnordiska guden Frej. Han sitter med korslagda ben, men han verkar inte vara försjunken i meditation. Jan-Olof Sandgren, som är skribent här på Det Goda Samhället, föreslog att man kunde kalla ställningen för ”näckrosställningen”.

Gudens uppåtstående fallos torde hindra koncentrationsförmågan. Men vem vet, Frej är en gud, så kanske kan han meditera djupt även i detta tillstånd? Han ser ut som en liten tomte i sin toppluva.

Frej är fruktbarhetsguden i den nordiska religionen. I den indiska religionen är Shiva förutom fruktbarhetsgud också den som upprätthåller världen genom meditation. Han avbildas ofta sittande i lotusställningen (se den översta bilden). Lingam, en fallosliknande pelare, är en vanlig symbol för Shiva.

I den keltiska mytologin finns en (kanske fler?) behornad gud som brukar kallas Cernunnos. Man tror att det är han som är avbildad på en av relieferna på Gundestrupkitteln, som hittades i Danmark 1891. Figuren i reliefen sitter på marken med korslagda ben. I olika artiklar på nätet beskrivs Cernunnos sittställning som en lotusställning, förmodligen för att det låter häftigare, och kanske för att vissa söker efter likheter mellan indiska och europeiska religioner.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Du kan visa din uppskattning genom att donera via swish till 0760078008 (Eddie)