LENNART BENGTSSON: David Hilberts hotell

Häromdagen kom jag att plötsligt att tänka på statsminister Löfven som tidigare under det öppna och migrantvänliga året 2015 inte ville ställa grupper av människor mot varandra. I mitt Europa, sa statsministern, finns det inga gränser. Han hade hört Angela Merkel säga ”Wir schaffen das” och han ville inte vara sämre. Och många i landet tyckte att se det var en riktigt varm och generös statsminister som bidrog till att göra Sverige till ett så fint och människovänligt land. Hade det varit val veckan efter hade han kanske fått 40 procent av rösterna.

Vi är inte som de där hemska, rasistiska och kanske ännu värre sverigedemokraterna som gör motsatsen, sa han säkert vidare, och som inte ville hjälpa de stackars flyktingarna och alla de oskyldiga små som får fara så illa. Kunde man tänka sig en värre film än den som det där förfärliga partiet gjort till valet året innan där man menade att risken fanns att gamla svenskar skulle få det sämre genom att pengarna inte skulle räcka till?

Jag insåg nu plötsligt, långt efteråt som ibland händer, att orsaken förstås varit att vår käre statsminister hade en matematisk ådra och hade studerat den tyske matematikern David Hilbert (1862 – 1943). Hilbert hade flera strängar på sin lyra. Han ville förklara för studenterna vad oändligheten var för något. Föreställ Er, sa han, ett fullbelagt hotell med oändligt många rum som plötsligt får en ny gäst som vandrar fram till disken med sina väskor för att få ett rum. Vi är visserligen fullbelagda, säger portiern, men vi kan ändå fixa ett rum åt min herre. (Detta var på den tiden när portiern inte ännu sa Du till gästerna). Eftersom detta är ett Hilberthotell så gör vi så att vi flyttar gästen i rum 1 till rum 2 och gästen i rum 2 till rum 3 och så vidare. Här får min herre nyckeln till rum nr 1.

Något senare kommer det en grupp migranter, som är så stor att det inte går att räkna alla, fram till hotelldisken i det fullbelagda hotellet. Det är inga som helst problem, säger den vänligt leende portiern. Vi gör helt enkelt så att vi placerar de tidigare hotellgästerna i rum med udda nummer och på så sätt kommer alla rum med jämna nummer att bli lediga. Detta gjordes och alla de oräkneliga migranterna fick på så sätt ett rum på det fina Hilberthotellet.

Så tänkte jag att visst tusan måste Löfven vara matematiker liksom dagens alla kvinnor i F!-partiet och flera till som fortfarande anser att Sverige är ett Hilberthotell där allt finns och inget saknas.

Tänk ändå hur man kan underskatta landets politiker som många säger att de har en så bedrövlig utbildning där nästan ingen ens har disputerat. Det är ju alldeles fel, förstår jag nu, eftersom de råkar ha studerat den framstående matematikern David Hilbert.

Lennart Bengtsson