ANDERS LEION: Ett tankeexperiment

Du är överläkare på en intensivvårdsavdelning. Där finns nu bara covid-19 patienter. De är alla svårt sjuka. Ingen väntas dö och alla behöver flera dagar för att tillfriskna så pass att de kan överföras till annan avdelning.

Du får ett samtal från din far. Han säger sig vara smittad av coronaviruset. Han beskriver sina symptom. Det förefaller troligt att han är smittad och du ber honom komma till sjukhuset, trots att det inte finns någon ledig plats. Kanske kan det ändå ordna sig, om han nu verkligen är smittad och i sådant tillstånd att han behöver vård, funderar du, medan du tar dig till den sluss som anordnats i ett tält utanför en sidoingång till sjukhuset. Där möter du din far. Du ser direkt att han är illa däran, men du hinner inte ta dig an honom.

Ett bråk bryter ut framför den stängda huvudingången. En stor samling män trycker på, ropar och hotar att slå in dörren. En kollega tar hand om din far. Du och ett par vakter rusar till den upprörda hopen. Med möda och efter åtskilliga minuter lyckas ni övertyga dem om att ni visst skall ta hand om den unge man, tydligen en afghan, som säger sig vara sjuk. De andra i samlingen, både yngre och äldre, verkar också vara afghaner.

Vid slussen är det nästan omöjligt att bli av med följet men slutligen kan ni ta hand om afghanen. Han har också tydliga symptom på covid-19.

Han förs in för undersökning. Efter undersökningarna av din far och den unge mannen står det klart att båda behöver intensivvård. En av de redan inlagda patienterna har avlidit. Det finns alltså en ledig plats.

Vem skall få den lediga platsen? Du beslutar. Enligt de etiska riktlinjerna är det helt klart att den unge afghanen, som visat sig vara en så kallad papperslös, har rätt till platsen. Han kan förväntas ha många år framför sig efter ett tillfriskande. Han är också i den ålder att han kanske kommer att kunna vara produktiv sedan han fått det permanenta tillstånd som antagligen väntar honom.

Om du mot all etik ger platsen år din far – hur klarar du dig undan den svenska rättvisan? Och hur klarar du dig mot den afganska klanrättvisan?

Anders Leion