INGER ENKVIST: Vad får skattebetalarna för några miljoner kronor doktorsavhandling?

OPINION Sverige har som bekant problem med kvalitet i skolan, med elevers inlärning och uppförande och med lärarrekrytering, och Sverige storsatsar på forskning om utbildning. Då kan man ju tro att forskningen är inriktad mot lösa de problem som utbildningsområdet uppvisar – men så är inte alltid fallet.

I en nyligen publicerad avhandling från Lund, ”Samhällskunskap för en alienerad elit. Observationsstudie av Särskilda läroverket” (2020), återges observationsstudier från en välfungerande gymnasieskola i södra Sverige. Det är en friskola, där eleverna är väl förberedda, kommer till lektionssalen i god tid och får bra betyg. De är aktsamma om lokalerna, som därför befinner sig i gott skick. Allt detta väcker dock inte sympati hos avhandlingsförfattaren. Hon använder teorier som ser kunskap som ett kapital, och hon anser det felaktigt att vissa elever ska kunna skaffa sig ett större kunskapskapital än andra. I avhandlingens titel påstås det att dessa skötsamma elever skulle vara alienerade, vilket är klart nedlåtande.

Texten ger intrycket av att hon har använt sin observationsstudie till att bekräfta en förutfattad mening om friskolor: ”En strävan bakom avhandlingsarbetet är att förstå samhällets mekanismer, funktioner och relationer som skapar ett hierarkiskt samhälle fyllt av ojämlikhet och ojämn maktdelning” (s. 200).

Också i Göteborg skrivs det avhandlingar. En sådan från 2017 hade titeln ”Sexualitet i klassrummet. Språkundervisning, elevsubjektivitet och heteronormativitet”. Det rör sig om observationsstudier under fyra månader i ämnena engelska och svenska i två olika åttondeklasser i kommunala skolor. Avhandlingen säger redan i inledning vilken utgångspunkten är: ”Normativiteten kring heterosexualitet måste ses som problematisk, eftersom den innebär begränsningar i fråga om möjligheten till identifikation och subjektivering” (s.19).

Avhandlingen utgår från att det är fel att högstadietexter inte ifrågasätter heterosexuella relationer. Noveller som läses i svenskämnet sägs vara ”heterokodade” och exkluderande. En text om Mumintrollen kritiseras därför att det inte ifrågasätts att en (troll)familj har en mamma och en pappa och att mamman har kvinnliga drag. Sexualitet sägs vara en maktordning där makt utövas genom att upprepade exempel ges av heterosexualitet. Syftet med avhandlingsarbetet sägs vara att skapa ”förutsättningar för nya och meningsfulla tolkningar av de sociala och politiska fenomen som det undersöker” (s. 83).

Båda avhandlingarna utgår ifrån en social och politisk idé och återger sedan data som bekräftar den ursprungliga idén. Data består av avhandlingsförfattarens iakttagelser och urval, och texterna har drag av personligt reportage. Tillspetsat kunde man tala om genreförvirring. Avhandlingar i Sverige uppfyller numera inte nödvändigtvis idealet att ta fram ny kunskap, och de här två exemplen är en påminnelse om den saken.

Länderna i Sydostasien arbetar för fullt för att förbättra elevers inlärning, medan det i Sverige talas det om elitism, när elever studerar, och om heteronormativitet, när alternativ sexualitet inte diskuteras på lektionerna i högstadiet. Varje avhandling kostar skattebetalarna en till två miljoner kronor.

Inger Enkvist