LENNART BENGTSSON: Den skiftande oron

OPINION Åtminstone i början av året var det klimatoron som fortsatte att dominera mediedebatten. Vintern i Syd- och Mellansverige blev ovanligt mild, vilket omedelbart sågs som ett tecken på en dramatisk och förödande klimatupphettning. Vasaloppet var i fara och meteorologen Per Holmgren påminde oss om att han fick rätt till slut.

Samtidigt blåste det kraftiga sydvästvindar som drev in stora vattenmassor i Östersjön vilket ledde till högt vattenstånd inte minst i Bottenviken där det även blev ett mindre bidrag från ett ovanligt lågt lufttryck. Eftersom kylan koncentrerades till Arktis, minskade klimatrapporterna därifrån, annars kunde man ha uppmärksammat den skarpa kylan över Grönland liksom Spetsbergen som i år varken saknat is eller kyla under pågående vinter. Isbjörnarna rullar labbarna.

Det milda och blåsiga vädret har förstås varit en välsignelse för energiförsörjningen med minskat elbehov samt rejält med förnybar energi från vinden, även om vindelproducenterna klagar över fallande priser på grund av överskottet.

Emellertid, den nya Coronainfluensan blev gradvis under februari det dominerande ämnet i media inte minst när även svenska myndigheter började inse att något verkligt otrevligt var på gång. Från sin urhärd i Wuhan har sjukdomen nu utvecklats till vad som ser ut som en begynnande pandemi och ingen vet i dags dato hur det kommer att sluta. Ännu finns det dock ingen anledning att tro att det blir lika illa som spanska sjukan för 100 år sedan då inte minst unga människor drabbades. Coronainfluensen verkar mer sikta in sig på gamla som redan har andra hälsoproblem.

Eftersom vi numera alla lever i en global ekonomi där allt fler kritiska delar till svensk industri produceras i fjärran länder och inte minst i Kina börjar ekonomin redan nu att drabbas och inte bara flygindustrin och resebranschen. Man inser plötslig hur mycket av det mesta som behövs idag produceras i Kina. Nu när det också rör sig om en pandemi så drabbas nästan allt även det mest nödvändiga. Även om inte den svenska folkhälsomyndigheten oroas så oroar sig medborgarna eftersom de kan se på TV vad som händer och vad som görs i andra länder. Där verkar man oroas mer än i Sverige.

Börsen, eller Bursen som det numera korrekt heter i Stockholmsmedia, har fallit som en sten och oron för ekonomin har snart tagit över från oron för själva sjukdomen. Snart har fjolårets uppgång ätits upp och inte ens socialistpartierna ser detta som något positivt. Även världens återstående kommunistländer drabbas om världsekonomin går i stå.

De enda som kunde se an eländet i ett positivt skimmer vore landets alla klimataktivister som nu kanske får se sin dröm gå i uppfyllelse. Allt eftersom ekonomi stannar av kommer växthusgasutsläppen att minska och inte minst de från det förhatliga flyget. Eftersom ingen längre snart vågar flyga av rädsla för att bli smittad behöver man inte heller känna flygskam. Det finns inget ont som inte har något gott med sig. Vem vet kanske verkligen de globala växthusgasutsläppen kommer att halveras till 2030? Klappar ekonomin ihop drabbas ju även utsläppen. Klimatgreta och aktivisterna från Extinction Rebellion kanske även de till slut får annat att oroa sig för.

Lennart Bengtsson