Hittat på nätet: Gynnsamt väder ger rekordskörd av vete i Indien

HITTAT PÅ NÄTET Indien går mot ett rekordår när det gäller veteproduktionen, enligt Gyanendra Pratap Singh från Direktoratet för veteforskning i Karnal, Haryana. Produktionen av spannmål under innevarande år, från juli 2019 till juni 2020, kommer att nå upp till 105 miljoner ton, den högsta siffra som någonsin uppmätts.

Det är det svalare vädret i kombinationen med vinterregnen som är så fördelaktigt för veteskörden och som leder till högre avkastning, säger Singh.

13 reaktioner på ”Hittat på nätet: Gynnsamt väder ger rekordskörd av vete i Indien

  1. Skarprättarn skriver:

    Kanske jag ändå kan odla vin på ålderns höst i Sverige? Januari är typ tio grader varmare än normalt, en gåva direkt från Frej.

    Gilla

    • Benjamin Dhover skriver:

      Helt rätt. Säd av alla slag kan göra dig fet och kan trigga allergier. Frukt och grönsaker är fulla av bekämpningsmedel. Fisk och skaldjur är fulla av tungmetaller. Så jag tar det säkra före det osäkra och livnär mig numera uteslutande på bacon och öl. So far, so good! 👍

      Gilla

  2. olle holmvist skriver:

    Mer CO2 i luften ger mer kol att bygga matväxter och foderväxter av. Enkelt och logiskt. Men vad väldigt få tycks ha fattat är att all skörd innebär borttransport av mineralämnen från marken. Det mest kritiska är fosfor,
    ”Fosfor är nödvändigt för allt liv och för all matproduktion. …fosforreserverna kan ta slut fortare än vi anar… Kan vi effektivisera fosforanvändningen? Hur kan vi återvinna fosfor och återföra den till matproduktion? Vad kan jordbruket göra – och vad kan vi göra i städerna? Ska vi gödsla med avloppsslam? Eller ska vi bränna slam och återvinna fosfor ur askan? Ska vi bygga om husens och städernas avloppssystem för källsortering? Vilka lösningar är rimliga i ett hållbart samhälle?”
    http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A477930&dswid=202

    Det finns alltså risk för ett bakslag av den goda koldioxiden : den gör att vi – indier – snabbare suger ur P – fosfor – och andra mineral-ämnen, stora skördar några år, sedan blir det som för de stora indianrikena Inca, Maya m fl i Amerika före Columbus.

    Gillad av 1 person

  3. olle holmqvist skriver:

    http://phosphorusfutures.net/the-phosphorus-challenge/the-story-of-phosphorus-8-reasons-why-we-need-to-rethink-the-management-of-phosphorus-resources-in-the-global-food-system/
    Det finns ett infantilt argument mot P-brist: Uppkommer aldrig, vid tillfällig brist på vilket mineral som helst, börjar man bara söka efter, prospektering, och vips å finner man det.
    P-atomer nybildas inte, men finns i – stora – mängder. Den som argumenterar så har inte förstått innebörden i bergsmännens uttryck: brytvärt.

    Gillad av 1 person

    • pllay skriver:

      Om matbrist blir resultatet av fosforbrist kommer priset på fosfor snart göra tillgångarna brytvärda.
      Det blir de fattiga som kommer lida då kostnaden i änden tas ut av konsumenten.
      På landsbygden i Sverige är det nu lag på att fungerande 3-kammarbrunnar måste ersättas med godkänd biologisk rening med fosforfälla.
      I stället för naturlig rening med återföring av näringsämnen lokalt i mikroskala har Stockholm beslutat att landsortsbefolkningen drabbas av en helt felaktig kostnad av 25000–200000 per fastighet plus att samhället får en massa fosfor att destruera eller sälja tillbaka till den lokale bonden.
      Jag får allt lättare att förakta och avsky gröna talibaner vid makten.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.