OPINION I fredags dödades två bemärkta personer, en iranier och en irakier (och antagligen några till som är obemärkta och därför inte förekommer i nyheterna) av amerikanska drönare just utanför Baghdads flygplats. Hur ska man förstå detta? Är det viktigt eller inte? Vad kommer att hända? Så här har jag förstått det.

Den dödade iraniern Qassim Suleimani stod nära Irans andlige ledare Khamenei och var ledare för Quds-styrkan som är en avdelning för terror och revolution inom Irans revolutionsgarde som i sin tur är den enda del av den iranska krigsmakten som landets regering vågar lita på.

Den dödade irakiern var Abu Mahdi al-Muhandis (kanske mer känd under någon av sina krigs- eller kodnamn exempelvis Abu Mahdi al-Muhandes, Abu Mehdi al-Mohandess, Abu-Mahdi al-Mohandas, Abu-Muhannad al-Muhandis, Abu Mahdi al-Madan, Abu Mahdi al-Basri al-Muhandis, Abu-Mahdi, al-Mohandis al-Basri, Abu Mahdi al Baseri, Abu Mahdi al-Basari, Jamal Ja’far al-Ibrahimi, Jamal Ja’afar Muhammad Ali al-Ibrahimi, Jamal Jafaar,Mohammed Ali Ebrahimi, Jamal Fa’far ‘Ali al-Ibrahimi, Jamal al-Ibrahimi, Jamal al-Madan al-Tamimi, Jamal Ja’afar Ibrahim al-Mikna Bihaj, Jamal Jaafar Mohammed, Jaafar Jamal Jaafar, Jamal Ibrahimi). Han ansvarade för den av Iran uppbackade och försörjda irakiska shiitiska extremistorganisationen Kata’ib Hizballah som terroriststämplats av USA.

Vad hade dessa två herrar att prata om förutom att de hatade USA? Deras samarbete gick tillbaka till 2015 när USA och ett antal europeiska länder avtalade med Iran att upphäva alla sina sanktioner mot att Iran lovade att stoppa sin kärnvapenutveckling under femton år (men kunde fortsätta arbetet med att ta fram kärnkraft för fredliga ändamål). Avtalet blev en vitamininjektion i den iranska ekonomin. Följande år växte landets BNP med tolv procent.

När Iran således hamnat på grön kvist inleddes ett betydelsefullt politiskt projekt där Suleimani fick en ledande roll. Iran skulle göra sig själv till den ledande makthavaren från Medelhavet till Persiska viken. Det handlade alltså om att bygga ett imperium.

Om man ska bygga ett imperium måste man ha trupper. Den iranska krigsmakten var inte att räkna med och unga iranier hade ingen lust att ge sig ut och kriga i Mellanöstern. Lösningen blev att knyta till sig lokala shiitiska miliser och terroristorganisationer i olika länder för att använda som av Iran finansierade ombud. På det viset lyckades mullorna i Teheran ta kontrollen över Baghdad, Beirut, Damaskus och Sana och förvisa de tidigare härskande sunniterna från makten.

Sunniterna i de berörda länderna gillade inte de iranska planerna och vädjade till president Trump att gripa in vilket han ändå hade lust att göra eftersom han länge haft ett ont öga till Obamas avtal med Iran. Trump sa upp avtalet i maj 2018 och bestraffade Iran med hårda sanktioner som slagit hårt mot landets ekonomi. BNP gick ned med tio procent och arbetslösheten steg till 16 procent. Irans befolkning fick lida exempelvis genom kraftiga höjningar av bränslepriserna vilket lett till kravaller och brett folkligt motstånd. Tusentals iranier mördades och fängslades av regeringen vars legitimitet ytterligare försvagades.

Den iranska regimen och Suleimani lät sig inte hållas tillbaka av svårigheterna utan fortsatte kriget som var en kombination av terroristattacker och mer reguljära stridigheter såsom exempelvis i Yemen. Under 2019 attackerade Iran saudiska oljeanläggningar och kapade ett antal tankers. Stora ansträngningar gjordes för att bygga upp anläggningar för raketavskjutningar i Irak. Bland annat därför behövde Suleimani träffa al-Muhandis. Al-Muhandis organisation Kata’ib Hizballah var legotrupp åt Iran med huvudsaklig uppgift att rikta raketanfall mot Israel (vilket hittills inte lyckats beroende på Israels överlägsna spioneri som i många fall gjort det möjligt för Israel att slå ut anläggningar omedelbart efter att de installerats).

Upptrappningarna fortsatte under fjolårets senaste månader. Den 27 november brände irakiska shiiter det iranska konsulatet i Najaf strax söder om Baghdad vilket visar att det finns andra irakiska shiiter än sådana som finansieras av Iran. Det visar också troligen också att det hela är mycket komplicerat och att vad som helst kan hända.

Den 27 december riktades en raketattack mot en amerikansk byggfirma vid Kirkuk i norra Irak. Irakiska shiiter kan således tänka sig att anfalla både iranska och amerikanska mål.

Den 29 december gjorde USA flyganfall mot två av Irans legomiliser vid Iraks gräns mot Syrien. Den 31 december anfölls den amerikanska ambassaden i Baghdad. Entrén sprängdes. Den tredje januari i år slog USA alltså tillbaka genom att döda Suleimani och al-Muhandis.

Det är sannolikt att Iran vill hämnas och det snabbt. Och vad händer då? Ska USA ta fram stora släggan och riskera ett fullskaligt krig eller ska Trump tåla fortsatta nålstick?