Artisten Jason Diakité, mer känd under artistnamnet Timbuktu, ska alltså betala rättegångskostnader på 275 000 kronor efter att ha förlorat en upphovsrättslig tvist mot Sverigedemokraterna.

På torsdag förmiddag (28/11) dömde Stockholms tingsrätt till SD:s fördel

Tvisten handlade om upphovsrätten till låttiteln ”Alla vill till himmelen men ingen vill dö”. Diakité stämde Sverigedemokraterna Stockholm stad för upphovsrättsintrång på grund av texten på en valaffisch. På valaffischen hade SD skrivit: ”Alla vill till himlen men ingen vill dö i vårdkön”.

Patent- och marknadsdomstolen skriver att man anser ”att den låttitel och det textavsnitt från samma låt som målet rörde inte är tillräckligt originella för att vara upphovsrättsligt skyddade”.

Valaffischen:

”Det har haft stor betydelse att artisten utgått från ett engelskt uttryck när han författade titeln och textavsnittet. Det kreativa tillskott han gett uttryckets formulering vid översättningen till svenska har bedömts vara begränsat”, säger rådmannen Alexander Ramsay i en kommentar.

Flera andra artister har tidigare använt liknande fraser som Timbuktus låttitel. Tidningen Nyheter Idag var till exempel först med att rapportera om likheten med den amerikanska countryartisten Loretta Lynns låt ”Everybody wants to go to heaven but nobody wants to die” från 1965.

I sitt försvar hänvisade SD till Loretta Lynn, men också till de svenska artisterna Ewa Roos och Joakim Thåström som haft liknande låttitlar.

Jason ”Timbuktu” Diakités låt:

Man kan undra om upphovsrätten var det egentliga skälet till stämningen eller om Diakité bara ville skada Sverigedemokraterna. Han har i andra sammanhang varit öppen med sin fientlighet mot partiet.

I låten ”Svarta Duvor & Vissna Liljor” från 2013 rappar Diakité tillsammans med kollegan Sebastian Stakset om sin önskan att misshandla Jimmie Åkesson:

”Dunka jimmie gul & blå”

Och tidigare i samma låt fantiserar även de båda rapparna om att med hjälp av järnrör försätta tre andra ledande sverigedemokratiska politiker i koma.

I december 2013 höll Diakité ett tal i riksdagen. Han hade fått ett pris av Fem-i-tolv-rörelsen för sitt arbete mot rasism. Under talet höll artisten upp ett pass och sa: ”Jag har med mig något idag som jag bara brukar ha med mig när jag lämnar Sverige”.

Jason Diakités tal i riksdagen:

 

Jan Helin, som då var chefredaktör för vänstertidningen Aftonbladet, skrev på sin blogg (8/12 2013) att Diakités tal hörde det bästa han ”hört formulerat på svenska om främlingsfientlighet och rasism”.

Helin nämner Martin Luther King som en av Diakités förebilder:

Förebilderna är så ikoniska att de är svåra att förhålla sig till. Jag tror inte att Jason Diakité, ens i sin egenskap av artisten Timbuktu, tänkte på att han i sitt tal tog spjärn i en mening formulerad av Dr Martin Luther King 1963. Men det gjorde han tydligt när han i Sveriges riksdag tog fram sitt svenska pass och sa:

”Detta är mitt bevis på att jag inte är någon främling. Så fientligheten gentemot mig på grund av min hudfärg kan egentligen aldrig bli främlingsfientlighet. Det är och förblir rasism. Ni behöver inte vara toleranta mot mig. Jag ber inte att få bli tolererad och er nåd är inget jag kräver. Däremot kräver jag, med all kraft jag kan uppbåda, att bli bedömd på mina handlingar och på min personlighet.”

För exakt 50 år sedan i år sade Dr King:

”I have a dream that my four little children will one day live in a nation where they will not be judged by the colour of their skin but by the content of their character.”

Många år efter Martin Luther Kings död bekräftade Boston University, där han hade doktorerat i teologi, att pastorn hade plagierat delar av sin avhandling. Källan var en annan avhandling skriven av en student tre år tidigare. Även det berömda ”I have a dream”-talet innehåller sannolikt plagiat. Martin Luther King ska enligt Wikipedia ha tagit delar av talet från ett tal som politikern och predikanten Archibald Carey Jr höll vid republikanernas nationella konvent 1952. Frasen ”I have a dream” ska komma från människorättsaktivisten Prathia Halls tal vid en nerbränd afroamerikansk kyrka i Georgia 1962.

Redan i december 2013 då jag första gången hörde Diakités tal i riksdagen reagerade jag på likheter med texten i en av Bob Marleys låtar: ”War” från 1976.

Bob Marleys låt ”War”:

Här kan ni se min Facebookuppdatering från den 16 december 2013. Mig veterligen är jag den ende som uppmärksammat detta.

Något som stärker min misstanke är att Diakité använder det svengelska ”diskrediteras”. I den engelska originaltexten används ju ”discredited”.

Här är det relevanta stycket i Diakités tal:

”Och jag kräver att den doktrin, som håller en person högre än en annan person, på grund av dennes hudfärg, religion, kön eller sexuella läggning, omedelbart och för alltid, diskrediteras, suddas ut och överges.”

Och här är raderna i Bob Marleys låt:

Until the philosophy
Which hold one race superior and another
Inferior
Is finally
And permanently
Discredited
And abandoned

Texten i Marleys låt i sin tur kommer från ett tal som Etiopiens kejsare Haile Selassie I höll i Förenta nationerna den 4 oktober 1963.

Bob Marley hyllade Haile Selassie I i flera av sina låtar. Han trodde, liksom andra rastafarianer, att den etiopiske kejsaren var en inkarnation av Gud.

Här är stycket i Haile Selassies tal som Marley använde i sin låt:

”That until the philosophy which holds one race superior and another inferior is finally and permanently discredited and abandoned; That until there are no longer first-class and second-class citizens of any nation; That until the color of a man’s skin is of no more significance than the color of his eyes; That until the basic human rights are equally guaranteed to all without regard to race…”

Läs talet i sin helhet här

Enligt Wikipedia är det inte säkert att Haile Selassie I själv författat talet: ”the real author of the text remains uncertain”.

Den etiopiske kejsaren kom från amhara-folket, ett folk som utgjort den härskande eliten i Etiopien under större delen av landets historia. Amharierna talar ett semitiskt språk, amhariska. De är ättlingar till erövrare från Sydarabien som kom omkring 500 f.Kr. till 100 e.Kr.

I Nordisk familjebok beskrivs det gamla etiopiska språket så här:

”Etiopiskan tillhör den sydliga grenen af den semitiska språkstammen och är nära besläktad med arabiskan och ännu mer med den dock endast ofullständigt kända sabeiskan. Utmärkande sig för ett själfständigt och i vissa fall egendomligt skaplynne, eger den likväl icke samma rikedom eller grad af fulländning som arabiskan.”

Amhariernas språk har utvecklats ur detta gamla, etiopiska språk, ge’ez.

Amharierna har sett sig som ett herrefolk i Etiopien och förslavade folk från andra stammar. De rasistiska attityderna, särskilt mot svarta bantufolk, har levt kvar än idag. I Förenta staterna avskaffades slaveriet 1865, i Etiopien 1942, se Wikipedia ”Slavery in Ethiopia”.

När det fascistiska Italien invaderade Etiopien 1935 uppgav man i propagandan slaveriets avskaffande som en av anledningarna. Under det italienska kolonialstyret utfärdades två lagar, i oktober 1935 och i april 1936, som befriade 420 000 människor från slaveri.

När Diakité anklagade Sverigedemokraterna för plagiat på grund av frasen ”Alla vill till himmelen men ingen vill dö” visade han att han har en mycket sträng definition av vad som bör räknas som plagiat. Använder man ett lika strängt kriterium vid bedömningen av Diakités tal i riksdagen, så skulle man kunna säga att han plagierat Bob Marley/Haile Selassie I.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Om du uppskattar det jag gör kan du donera genom att swisha till 0760078008 (Eddie)