Bitte Assarmo: ”Proletärstjärnan” och den elektriska adventsljusstaken – svenska traditioner i advent

Bitte Assarmo

Adventstiden är här, kyrkoåret tar sin början och vi ser fram emot julen. Latinets adventus Domini betyder Herrens ankomst, men förr i tiden kopplade man ofta ihop advent med att vänta – det finns ju en viss likhet mellan de två orden. Men även om det alltså är språkmässigt fel är det ju ändå rätt på sätt och vis. För visst väntar vi på julen, i alla fall de flesta av oss.

Adventstiden börjar den fjärde söndagen före jul och i år tänder vi det första ljuset den 1 december. Adventsljusstaken är en protestantisk tradition och även om den har sitt ursprung i Tyskland är den sedan slutet av 1800-talet lika mycket en svenska tradition. Hur vi pryder den är nog lite olika – själv gör jag som mamma gjorde och pryder den med vita ljus, mossa och lingonris.

Den elektriska adventsljusstaken är dock en alldeles svensk historia och världens allra första stod färdig 1934.

Redan några år tidigare hade Philips lanserat de första elektriska julgransbelysningarna, men belysningen fungerade inte så bra som det var tänkt, och många kunder var missnöjda. Det gav lagerarbetaren Oscar Andersson idén att använda julgransbelysningarna för att konstruera en elektrisk ljusstake som kunde lysa upp lite bättre. Med hjälp av julgransbelysning och en bågformad ljusstake konstruerade han den första 1934, men företagets ledning trodde inte på idén när den presenterades. 1937 påbörjade man ändå tillverkning och försäljning och den elektriska adventsljusstaken gjorde succé. Samtliga tillverkade exemplar sålde slut före julhelgen och resten är, som man brukar säga, historia.

En lika stark och levande tradition är förstås den elektriska adventsstjärnan. Och även om den har sitt ursprung i Tyskland så var det först när Erling Persson – mannen som senare kom att lägga grunden till Hennes & Mauritz – började tillverka en svensk variant som den slog igenom på allvar i Sverige.

De första adventsstjärnorna tillverkades på en internatskola i staden Herrnhut, där man i slutet av 1800-talet började tillverka dem som en del i det årliga julpysslet. Stjärnorna spred sig när den tidigare eleven Peter Verbeek började sälja konstruktionsanvisningar i sin bokhandel i staden. Hans son Harry Verbeek startade i början av 1900-talet en fabriksmässig tillverkning. Den herrnhutiska stjärnan består av 17 fyrkantiga och åtta trekantiga spetsar som sätts samman med hjälp av påsnitar och bildar en stjärna. De tar stor plats och hängdes oftast mitt i rummet, och mer sällan i fönstret som dagens stjärnor.

Till Sverige kom de under 1910-talet, ofta genom vänner och bekanta med anknytning till Tyskland. Så småningom började de också säljas i liten skala, men de var mycket kostsamma. En herrnhutisk stjärna kostade hela 15 kronor år 1940, vilket var en stor summa pengar för de flesta människor, och den slog aldrig igenom på bred front.

1941 dök den första svenska adventsstjärnan upp. Det var Erling Persson som inspirerats av de tyska stjärnorna. Tillsammans med en kamrat började han tillverka en enklare hopfällbar modell, platt nog för att kunna hängas i fönstret, och anpassad för tillverkning i större skala. För att stjärnan skulle gnistra extra mycket försåg man pappen med små stjärnformade hål som man tog patent på. Till julen 1941 hade man tillverkat hela 200 000 av dessa pappersstjärnor – och man sålde dem 2,50 kr styck. Tindra Kristall var född!

Tindra Kristall blev en enorm försäljningssuccé, inte enbart på grund av det låga priset utan också behovet av att lysa upp vintertiden. Under krigsåren var ju stora delar av Sverige mörklagda, och den nya stjärnan blev en vacker ljusspridare. Med tiden blev den så vanlig att vissa gav den det lätt föraktfulla epitetet proletärstjärna. Nya och lyxigare modeller tillverkades och med tiden förpassades den brandgula stjärnan till kök och barnkammare.

Proletärstjärna hemma hos Bitte Assarmo

Idag finns mängder av olika adventsstjärnor att köpa. Stjärnor av papp, metall, glas, halm och till och med plast – och i färger och former som man nog inte kunde föreställa sig när Tindra Kristall först började tillverkas. Men mitt ibland alla dessa fantasifulla och påkostade adventsstjärnor finns fortfarande Tindra Kristall att köpa för en billig penning. Och även om den kanske inte kan mäta sig med de andra i storlek, form och fantasi tycker jag det finns få andra adventsstjärnor som ger samma genuint stämningsfulla sken. Varje år hänger den i mitt fönster, och varje år blir jag lika varm inombords av att se adventsmorgonen lysas upp av dess varma brandgula sken.

23 reaktioner på ”Bitte Assarmo: ”Proletärstjärnan” och den elektriska adventsljusstaken – svenska traditioner i advent

  1. Skarprättarn skriver:

    Du pratar om kristmässa. Jul är något annat, vårt ursprungliga arv, vår forna sed, vårt firande av solens tillbakakomst.

    Betraktar för övrigt haktappande hur den kristna utländska familjen snett över tänder sina så kallade ljusstakar i mitten av oktober, bara för att sedan plocka bort dem i slutet av februari. Knäppa människor.

    Gillad av 1 person

    • t III c skriver:

      @skrattmåsaren

      Jag försöker förstå din aversion. Vad i den kristna filosofin eller moralen ogillar du? Jag tänker inte på det historiska utfallet vare sig gott eller ont utan exempelvis tio guds bud osv.

      Gillad av 3 personer

      • Skarprättarn skriver:

        Exempelvis dekalogen föreskriver att jag inte får ha några andra gudar (eller ingen gud), utan MÅSTE tro på den perifera transjordanska stormgud som uppdaterades till judisk nationalgud och sedermera uppgraderades till den enda guden i världsalltet. (Religionsfrihet, tankefrihet)

        Budorden förkunnar även att jag inte får missbruka denne guds namn. (Yttrandefrihet)

        Vidare säger stentavlan att jag inte får arbeta på söndagar och inte känna begär till min grannes bil. (Marknadsekonomi, kapitalism)

        Slutligen hävdar katalogen att jag inte får känna begär till ”min nästas” kvinna. (Fri sexualitet)

        Det är mycket att svälja för en modern liberalkonservativ själ.

        De övriga så kallade budorden (stjäla, döda) är rent instinktiva normer som finns i alla lagar före och efter dessa budord och som egentligen inte har med moral att göra.

        Vi kan gå vidare med Tomas av Aquino och dennes försvar av eldbålet för att ”rädda” en själ, påvens ”casus belli” och ”deus vult” med flera rationaliseringar för övergrepp, avlat för att dräpa urskillningslöst de som tror annorlunda och så vidare. Men det skulle fylla 198 tjocka volymer med kristendomens brott mot mänskligheten.

        Gillad av 1 person

      • tiiic skriver:

        Kräver ett längre svar, du tolkar det som ett barn, och du tror alltså att budet om att stjäla och döda är universella på något sätt. Berätta det för japanerna, eller för den delen nazister och kommunister, eller varför inte folk från kultur x. Eller, ta det med vikingarna.

        Gillad av 3 personer

      • Skarprättarn skriver:

        Kräver ett längre svar, budet om att stjäla och döda är universella. Även i kommunistiska och nazistiska system liksom i Nordland och kejserliga Japan fanns sådana lagar. Det hindrar förstås inte att man ändå kan rationalisera mord, fullt i likhet med av Aquino, påven med flera. Exempelvis nazisternas utrotning är i varje avseende strukturellt identiskt med kristendomens motsvarande vederstyggelser.

        Gilla

      • Jan Hyllengren skriver:

        De tio buden är det ännu idag mycket klokt att följa. Men de tecknades ner 1000 år före Jesu tid. Kristendomen har förvisso många grenar men ska någon kritisera Kristus så bör denne ge sig på Bergspredikan åtminstone. Och kanske det som Kristus i övrigt sade och gjorde.

        Gillad av 1 person

      • Skarprättarn skriver:

        @JH: Kan ni inte er egen bibel?

        Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla. Sannerligen, innan himlen och jorden förgår skall inte en enda bokstav, inte minsta prick i lagen förgå; inte förrän allt har skett. (Matt 5.17–18)

        Gilla

      • Jan Hyllengren skriver:

        De Tio buden är rätt så heltäckande och meningen kan förstås även i nutid. Bibeln är skriven av många olika människor under lång tid som korrigerat, lagt till, dragit ifrån, blivit felöversatta. Dessutom är de hundratals bud som är inlagda i Moseböckerna möjligen från tiden efter den Babylonska fångenskapen. Ditlagda som en förklaring på varför Jehova utsatte judarna för denna prövning. Att plocka enstaka citat ur ett sammanhang som behöver tolkas är vanskligt. Jesus säger på ett annat ställe att Moses lagar gällde fram till Johannes döparen. Han säger också att Gud är Gud för de levande – och inte för de döda. Det är förstås vad helheten står för som är kristendomens kärna. Den helheten är olik judarnas eller muslimernas syn på livet, dess mening och hur det bäst levs. Och helt annorlunda än ateisternas. Läran är mer i enlighet med grekisk filosofi som Aristoteles etik. En hederlig kritik av kristendomen kräver mer än lösryckta citat.

        Gillad av 1 person

    • Södermalmsrealisten skriver:

      Historiens Skar-Prättare prätte ibland pallet av fel snubbe. Skarv-rättaren tror att…du skall inga andra gudar hava,,,gäller alla människor på jordet. Föga realistiiskt missionsprojekt. Det tyckte nog bibelförf också. Hur som inge vidare spänst i judisk mission.

      Gilla

      • Skarprättarn skriver:

        Judendom är inte missionerande, dess gud inte universell. Det är en nationalgud, i likhet med assyriernas Ashur vid den tiden. Jahve utsågs av ”den högste” att styra Israel (5 Mos 32:8–9), medan andra folk hade andra gudar.

        Första budet i toran gällde således i Judea och ingen annanstans. Det är när den kristna sekten söker expandera till Grekland och annorstädes som man ånyo approprierar en gudsfigur och denna gång gör honom universell. Härav följer mission, underkastelse och så vidare. För världens alla folk, vare sig de vill eller inte. Genialt koncept, men inget för vår upplysta tid.

        Gilla

    • tom iii crean skriver:

      @slappstänkaren

      Å ena sidan så avfärdar du de delar du inte gillar. å andra sidan tror du att de du gillar är universella. Jag gissar att du aldrig bott i en annan kultur. Du tror på djupet att alla tänker som du, lagarna är bara yta. Japaner till exempel struntar i livet, de är inte alls som kristna, jag har själv sett det, man tar i prov som kommer direkt ur reaktorn med händerna, på samma sätt hyllar andra kulturer döden, som kultur x. Vikingarna gjorde nog också det, och du visar så tydligt att du är vikingens motsats.

      Det jag fiskar efter är om vi egentligen står på samma sida och problemet är att du saknar tillräcklig analysförmåga? Du kritiserar det första budet men visar med din argumentation med all tydlighet behovet av bud ett, alla har inte nog kapacitet att tänka över allt, därför sätter man gud i centrum som samlande princip. Du snubblar med en gång. Du vänder ju buden upp och ner, att inte ha begär till grannens ägodelar skulle vara motsatsen till kapitalism? Jag misstänker att du är socialist i förnekelse. Alternativt förvirrad, jag gissar på en IQ på 115-120, inte nog för att på egen hand ta sig an de stora frågorna.

      Gilla

  2. tIIIc skriver:

    Kulturella uttryck utvecklas, här yttrar det dig så att en butik säljer julljus, tomtar, slädar, snögubbar osv så sakta men säkert så blir det som hos Griswolds:

    Gilla

  3. Maria C skriver:

    Den elektriska ljusstaken var, i mitt barndomshem och i grannskapet, en jul-ljusstake, som togs fram till jul. Under adventstiden hängde adventsstjärnan, en enda, i fönstret och adventsstaken med fyra ljus stod på köksbordet.
    För mig är en adventsstake, fortfarande, en ljusstake med fyra ljus, ett för varje söndag i advent.

    Så har jag under ett antal år funderat över adventsstjärnor ”på pinne” liksom förankrade, inte i marken, men ändå neråt. Är de månne en illustration av vår tids sekularisering?

    Gillad av 1 person

  4. lenam skriver:

    Julen har förvandlats till en årstid för många. Man börjar pynta för tidig för att det är snyggt. Plastjulgranen tas fram flera veckor före jul. Lite synd för barnens skull. De handlar ju just om att kunna vänta. Att skapa lite magi kring vår största högtid julen.

    Gillad av 1 person

  5. Jan Hyllengren skriver:

    Julens budskap och alltså kristendomens kärna brukar vara tämligen lätta att känna igen även i nyproducerade Hollywoodfilmer med detta tema. Gästfrihet, meningsfullhet, godhet, förväntan, tålamod, kärlek och allt som nu utgör ett gott liv. Samt någon som kliver fram och tar ansvar precis när det behövs som bäst.

    Gillad av 1 person

  6. KENNETH LUNDGREN skriver:

    Ljuset vägleder människan från mörkrets makter.
    När mörkret tagit sitt grepp längtar människorna efter ljuset.
    När varje jordevarv ger en allt mindre strimma ljus ökar längtan.

    Jorden har sin gång och människan har sitt sätt att möta ljus och mörker.
    Människan förbinder andligheten med solen, elden och det konstlade ljuset,

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.