Det talas mycket om orsaker nu. Orsaker till gängkriminalitet, orsaker till bombattentat, orsaker till avrättningar i kriminella miljöer. Det är inte svårt att hitta orsaker. Det finns alltid en mängd orsaker och villkor som kan förklara brottslighet. Men frågan är vilka orsaker som är relevanta. Vi hade social segregering och låga straff före invandringen: vi hade ingen våldsam gängkriminalitet för det.

Mainstream media kan inte längre låtsas som ingenting. Den måste rapportera om gängkriminalitet, bombdåd, avrättningar och rån. Och när den försöker fördjupa måste den tala om den koppling som finns mellan brottslighet och invandring. De flesta förstår numera att invandrarna står för merparten av den våldsamma kriminalitet vi läser om i tidningarna.

Men skam den som ger sig. Förnekelsen fortsätter ändå. Lyssnar man på Studio ETT i P1 på eftermiddagarna får ta del av vad som närmast framstår som en ren krishantering. I flera år har Studio ETT lobbat för en generös flyktingmottagning. Nu blev inte allt som man hade tänkt sig med det nya öppna och mångkulturella Sverige och då har man gått över till att förklara och ursäkta. Det är nästan ren komik. På fullaste allvar ställer man frågan varför vi just nu har en uppblossande kriminalitet exempelvis i Malmö. Och ofelbart ringer man upp forskare som framför den ena urskuldande teorin efter den andra. Invandrarungdomar stigmatiseras, de tilldelas en roll som underdogs i samhällshierarkin, de blir offer för negativa förväntningar, de blir offer för en kriminell värld vars lockelser kan vara svåra att motstå om man inte har några framtidsutsikter. Jaha. Stackars dom. Buhu! Buhu!

Kvälls- och morgontidningar är något mindre infantila. Där ropar man mest efter hårdare tag. Orsaken till våldet beskrivs som samhällets bristfällighet när det gäller brottsbekämpning. Lagar måste skärpas, polisen måste få mer resurser, attityder måste förändras. Moderata politiker och ledarskribenter påtalar gärna den sittande socialdemokratiska regeringens handfallenhet. Socialdemokraterna kontrar med att moderaterna inte gjorde någonting åt problemen under sina år i regeringen (vilket antagligen stämmer). Men i princip är man överens om att samhället måste agera, att gängen inte får vinna och att hårdare tag nu måste till.

Kvar står den berömda elefanten i rummet och stampar och stönar. De flesta opinionsbildare har svårt att peka ut det som naturligtvis är den verkligt grundläggande orsaken till de problem vi har. Invandringen! Invandringen! Invandringen! Vi tar det igen: Invandringen! Invandringen! Invandringen! Det är invandringen från kulturer som vi med rätta kan beskriva som mer primitiva och mer våldsbenägna än den svenska som har gett oss de avrättningar och bombdåd som nu blivit en del av vårt svenska samhälle. Allt som har med sociala skillnader och bristande brottsbekämpning att göra ligger på en sekundär nivå eftersom dessa företeelser i sig inte hade frambringat dagens våldsdåd utan någon invandring.

De enda kända debattörer jag sett som påpekat detta självklara samband är Katerina Janouch och Tino Sanandaji. Samma personer alltså som för tre år sedan gick i bräschen för den första vågen av invandringskritik efter flyktinghaveriet 2015. Debatten har förflyttats sedan dess. Fler vågar kritisera immigrationen. Men ändå får samma personer även nu gå före och utan omsvep säga det som så många andra innerst inne redan förstår.

”Hej alla sjuklöverpolitiker: Er massinvandringspolitik är anledningen till att Sverige har alla dessa problem” skrev Katerina Janouch 11 november i ett inlägg på Katerina Magasin där hon kommenterade sjuklöverpolitikernas beklaganden över det våld de själva bidragit till att skapa. Tino Sanandaji är skoningslös när han i ett inlägg på sin Facebooksida (och i en intervju i norsk TV som sidan länkar till) ondgör sig över kriminologers och andra forskares oförmåga att urskilja relevanta orsakssamband. ”Om någon frågar forskare varför det smäller i bostadshus är ett svar att det beror på är att någon la en bomb där, och bomben innehåller sprängmedel. Det är förvisso ett svar, men bara en mellanled. Kausalitet är en fråga om kontrafaktiska utfall, och vi kan med fog säga att om dessa ungdomar och deras föräldrar inte kommit till Sverige hade dessa brott inte skett.”

Det finns ett latinskt uttryck som kommer väl till pass här: sine qua non (”utan vilket inte”…). Det används i regel för att beteckna orsaker som fungerar som absoluta villkor. Om B inte händer utan att A först har hänt (eller föreligger) är A ett sine qua non för B. Man kan säga att existensen av knivar är ett sine qua non för existensen av knivrån. Det måste finnas knivar för att det ska finnas knivrån. Men problemet är att existensen av knivar i alla fall inte förklarar uppkomsten av den aktuella vågen av knivrån eftersom vi hade knivar i Sverige även på 1990-talet och eftersom knivrån var mycket ovanligare då än nu. Bara för att något är ett villkor för att en brottslig handling ska utföras betyder det inte att det är en orsak. Det verkliga sine qua non när det gäller den brottslighet vi här talar om är invandringen. Hade vi inte haft invandring hade vi inte haft den invandringsrelaterade brottsligheten.

Poängen är att brottslighetens alla villkor och orsaker inte alltid är relevanta att försöka göra något åt. Vi kommer alltid ha sociala hierarkier. Vi måste få ha sociala hierarkier. Vi hade sociala hierarkier även tidigare utan att människor sprängde bomber för det. Personligen tycker jag också att vi i Sverige ska kunna ha en ”human” kriminalpolitik med låga straff; vi hade det förut och det fungerade till viss del ganska bra. Vi hade som sagt social segregation före invandringen, vi hade låga fängelsestraff före invandringen, vi hade ensamma ungdomar som gick på stan med dyra kläder före invandringen, men vi hade betydligt färre bombdåd, avrättningar och gaturån. Det nya är invandringen. Det är den som är det direkta problemet.

”Men alla invandrare rånar inte ungdomar” säger någon. Det har inget med saken att göra. Sambandet finns i alla fall: utan invandring ingen rånvåg; utan invandring ingen våg av sanslösa bombdåd.