Mohamed Omar: Våld mellan islamiska fraktioner riskerar att komma till Uppsala

Mohamed Omar

En ny moské ska byggas i Uppsala; i stadsdelen Stenhagen. Stiftelsen som står bakom vad som kallas ett ”islamiskt center” heter Dawastiftelsen. Ordet dawa används i islam för att beskriva mission. Vad denna stiftelse sysslar med är framför allt ”inre mission”, det vill säga att ”väcka” de som är muslimer till namnet och göra dem hängivna.

De ledande personerna i Dawastiftelsen i Uppsala, vilka har bakgrund i Bangladesh, tillhör en världsvid sunnitisk missionsrörelse som kallas Tablighi Jamaat. Rörelsen grundades i Indien 1927 av en skriftlärd vid namn Muhammad Ilyas Kandhlawi. Han ansåg att många muslimer hade gått vilse och behövde återföras till den rätta vägen. Hans motto var ”O, muslimer! Bli muslimer!” Muhammad Ilyas förlade sitt högkvarter till området Nizamuddin i Delhi.

Tablighi Jamaat spreds snabbt, framför allt på den indiska halvön (det som idag är Indien, Pakistan och Bangladesh) och bland sydasiater i diasporan. Efter att den islamiska staten Pakistan bildats 1947 öppnades ett högkvarter där. Rörelsen finns i nästan alla världens länder, men är störst i Bangladesh. Ordföranden för Dawa-stiftelsen i Uppsala, Atique Ullah, invandrade till Sverige från Bangladesh 1984. År 2016 dömdes han till tre månaders fängelse för att under flera års tid ha misshandlat sina barn i samband med koranundervisning.

I en intervju i Upsala Nya Tidning den 6 februari 2017 sa Atique Ullah: ”Vårt mål är att hjälpa unga muslimer att integreras i samhället”.

Men i själva verket är målet segregering, att vända unga muslimer bort från svensk kultur och svenska värderingar, och till en strikt tolkning av sunnitisk islam. Det framgår när man läser Tablighi Jamaats litteratur och lyssnar på deras förkunnelse. Rörelsens “manual” heter Fazail-e-Amaal, finns översatt till engelska och tillgänglig på nätet.

I boken står det att muslimernas olyckor beror på att de inte tillämpar islam till fullo. Därav följer att lösningen på deras bekymmer är att uppväcka den rena, ursprungliga och fullständiga tillämpning av islam som man tror rådde på de tidiga muslimernas tid.

I boken förhärligas jihad, det heliga kriget för att underkuva de otrogna, och kallas för “a sublime task”. Det sägs att de som inte har den äran att delta i jihad åtminstone kan göra sin plikt mot islam genom att delta i missionsarbetet. Se kapitlet “Muslim Degeneration and its only remedy”.

Tablighi Jamaats budskap är att en muslim ska ta avstånd från de otrognas kultur och värderingar och bilda ett parallellt, rent islamiskt samhälle. Man ska strikt hålla sig till Koranen och till Muhammeds lagar och levnadssätt.

Moskén i Stenhagen kommer att öka unga muslimers utanförskap i samhället, i värsta fall hjärntvätta dem till att förakta och hata den svenska kulturen. Tablighi Jamaat är en opolitisk rörelse, men det har hänt att de som dragits in i Tablighi Jamaats nät sedan har radikaliserats och gått vidare in i jihadistiska grupper. John Walker Lind, en amerikansk konvertit, reste med Tablighi Jamaat till Pakistan 1998. Han anslöt sig senare till talibanerna. Tablighi Jamaat och talibanerna har gemensamma rötter i den så kallade Deobandi-skolan, en strikt tolkning av sunnitisk islam som är vanlig på den indiska halvön.

Skillnaden mellan Tablighi Jamaat och jihadistgrupper är att tablighierna vill bygga den islamiska staten nerifrån och upp genom att islamisera individerna medan jihadistgrupperna vill bygga den islamiska staten uppifrån och ner genom väpnad revolution. Tablighi Jamaat menar att när muslimerna har blivit riktiga muslimer kommer Gud att ge dem seger och styret över världen.

Jag har tittat på vad som pågår i rörelsen. Tablighi Jamaat styrs idag av grundarens sonsons son, en skriftlärd vid namn Muhammad Saad Kandhlawi. I detta klipp kan man höra honom säga att mobiltelefoner är en del av en judisk konspiration för att förstöra muslimer och att de som tar fotografier kommer att brinna i helvetet. Mobiltelefonen, säger han, är den största ”satanen” i vår tid. Men det riktigt stora som har hänt i Tablighi Jamaat är att rörelsen har splittrats.

En fraktion som var missnöjd med Muhammad Saad Kandhlawi i Delhis ledarskap har brutit sig loss och ställt sig under högkvarteret i Pakistan. I det här klippet kan man höra hur Muhammad Saad säger att det är han och ingen annan som är ”amir”, det vill säga den som befaller, och att de som inte lyder hans befallningar kommer att brinna i helvetet. Han säger även – se detta klipp – att de moskéer som gör uppror mot hans ledarskap är att jämföra med Dirar-moskén. Dirar var en moské på Muhammeds tid där muslimer som stod i opposition till profeten Muhammed samlades. Muhammed lät bränna ner moskén – med dess invånare.

Splittringen i Tablighi Jamaat ledde till våldsamma strider under den årliga konferensen i Tongi i Bangladesh i december förra året. Där samlades omkring fem miljoner tablighier, det är fler än som samlas i Mecka vid vallfärden. I klippet nedan kan man se kaotiska scener där skaror av män slåss med påkar och hugger med knivar:

I Storbritannien finns nu två högkvarter, ett i Blackburn, som följer den upproriska fraktionen i Pakistan, och ett i Dewsbury, som följer Muhammad Saad Kandhlawi i Indien. Bråk mellan grupperna har förekommit.

Frågan är vilken fraktion männen bakom Dawastiftelsen i Uppsala tillhör. Är de lojala mot Muhammad Saad Kandhlawi eller har de anslutit sig till upproret? Oavsett, så finns det en fanatism i denna rörelse som kan ta sig våldsamma uttryck, vilket striderna i Bangladesh visar, och det är något vi helst vill slippa i Uppsala.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Om du uppskattar det jag gör kan du donera genom att swisha till 0760078008 (Eddie)