Patrik Engellau: I stället för skamvrån

Patrik Engellau

Undervisningsväsendet är nog den samhällssektor som är mest påverkad av politisk korrekthet. Det beror troligen på att plantskolorna för politiskt korrekta idéer finns vid amerikanska universitet. Där utvecklas idéerna i syfte att särskilt härdiga och livsdugliga arter ska kunna framavlas för att sedan spridas över världen, i första hand till universitet i andra länder, till exempel Södertörns högskola.

Undervisning är universitetens själva essens. När universitetsfolk därför ska tänka ut saker faller det sig naturligt att uppfinningarna gäller sådant som forskarna har nära inpå sig. Därför handlar många politiskt korrekta idéer om utbildning, elever och barn. Det är ungefär som att den som uppfann fiskkroken med hulling troligen var fiskare.  

Du undrar förstås vad det är som gör en viss politiskt korrekt idé härdig och livsduglig. Definitionen på en bra politiskt korrekt idé är att den skapar goda livschanser för sina bärare. Om ett universitet utbildar exempelvis pedagoger gäller det att se till att dessa med sin examen får med sig ett tänkande som det går att försörja sig på samt att idén skapar behov av fler pedagoger.

Ett problem i nästan alla skolor i hela västvärlden är att det finns alltfler barn som inte kan uppföra sig vilket ibland kallas att de utagerar. Skolorna famlar efter metoder att hantera situationen. Då kommer en pedagog och förklarar att det hela beror på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, till exempel ADD, ADHD, Asperger, Tourette, CD, OCD, ODD med flera. Detta är ett mycket livskraftigt koncept eftersom det plötsligt öppnar nya försörjningsmöjligheter för andra pedagoger eller psykiatriker som utvecklar expertis inom de olika diagnoserna eller förvandlas till extraresurser vilket betyder ytterligare vuxna i klassrummet och på lönelistan.

Tillsammans bildar bärarna av politiskt korrekta idéer i Sverige, som förstås inte bara handlar om skolan, det välfärdsindustriella komplexet. Komplexet vill som alla anslagsfinansierade organisationer maximera sin omsättning. De politiskt korrekta idéerna är deras verktyg och metod att säkerställa omsättningstillväxten. Det kännetecknande för en bra politiskt korrekt idé är att den skapar tillväxt åt komplexet utan att för den sakens skull avhjälpa några underliggande problem ty i så fall skulle komplexet såga av den gren det sitter på. Sålunda har utvecklingen av de olika diagnoserna troligen inte gjort att det finns färre utagerande barn men helt säkert att det blivit fler specialpedagoger.

Alla idéer kommer inte från USA utan de kan också komma från Danmark. En modern politiskt korrekt idé från Danmark kallas ”lågaffektivt bemötande”. Den handlar om det rätta sättet att hantera utagerande barn sedan de väl fått sin diagnos enligt ovan. Den föreslagna metoden är att lärare och andra elevskötare ska behandla den besvärliga eleven som ett aggressivt och farligt rovdjur. Den vuxne ska kontrollera sig så att barnet inte provoceras att spotta, slå, skrika, hota eller kasta glåpord ungefär som att man inte bör reta en varg.

Idéns upphovsman tycks mena att vuxna måste lära sig att det är de som har ett problem, inte det utagerande barnet – så som det ju faktiskt är om man stöter på en ilsken björn i skogen eftersom det då är man själv som har ett problem, inte björnen – eller med hans egna ord:

Oftast definieras problemskapande beteende utifrån beteendet. Det kan vara våld, skadegörelse, glåpord eller självskadande beteende. De flesta pedagogiska och psykologiska metoder som har utvecklats kring problemskapande beteende har därför fokus på att ändra beteendet. Det har tyvärr visat sig att det är svårt och tar lång tid att ändra beteende hos personer med neuropsykiatriska funktionshinder eller utvecklingsstörning, om fokus är just på beteendet.

Jag definierar problemskapande beteende som beteende som upplevs problem av personalen eller föräldrarna. Det är inte personen med beteendet som har ett upplevt problem, utan personalen eller föräldrarna. 

Att denna vuxenvärldens abdikation inför ouppfostrade barn uppskattas av det välfärdsindustriella komplexet framgår av att upphovsmannens föreläsningar är fullbokade fram till 2021. (Man får avboka beställda föreställningar fram till två veckor före förrättningen. Vid senare avbokningar ska det schackras om arvodet: ”innebär förhandling om debitering”.)

Den för det välfärdsindustriella komplexet typiska synen på sina klienter, i det här fallet skolelever med någon sorts raseriutbrott, är att ingenting är deras fel och att allt ansvar ligger hos komplexets funktionärer. Syftet med denna uppfattning är inte att funktionärerna ska klä sig i törnekrona utan att klienterna aldrig ska behöva lära sig att ta något ansvar. På det viset fostras klienterna i framgångsrika fall till ett livslångt beroende av komplexets tjänster.

Själv tycker jag att denna analys är klar som korvspad. Det beror på att jag har varit anslagsfinansierad byråkrat i mer än tio år så jag vet hur byråkratier, och därmed det välfärdsindustriella komplexet, fungerar. För Dagens Nyheters ledarskribent, som kanske inte har denna nyttiga erfarenhet, är det obegripligt att en så stollig idé som lågaffektivt bemötande fått ett så stort genomslag. Den 22 oktober formulerar han sin bekymrade förundran så här:

Vilka är det som driver på detta? Varför får de så stort inflytande, vad händer med de duktiga lärare som i hjärtats hjärta inte håller med?

Tänker ledarskribenten nostalgiskt på skamvrån när han resonerar kring äldre metoder att hantera stökiga barn?

Tidigare skyddade man ickevåldsamma elever genom att flytta på de våldsamma. Nu ska de utagerande dels inkluderas i klasserna (med otillräckliga stödresurser), dels försäkras om att beteendet absolut inte är deras eget ansvar, dels uppmanas att anmäla lärare som faktiskt sätter ned foten.

59 reaktioner på ”Patrik Engellau: I stället för skamvrån

  1. Skarprättarn skriver:

    Nä, analysen är fel. Grundkonceptet är att alla ska med och ingen ska få gå före. Boffebarnen och blattebarnen blir den minsta gemensamma nämnaren. Konceptet har gamla anor, och det enda undantaget vad gäller eliter rör idrottare, som av hävd anses viktiga för att framhäva den socialistiska nationen. Glöm tanken att fostra en elit i matematik eller någon mer nyttig disciplin, glöm idén att vissa ska få gå före i kön. En för alla, alla för en, enade sjunka vi ned i dyn.

    Gillad av 1 person

  2. Ga Ort skriver:

    Givet den olycksaliga svenska skolan, där alla ska gå i samma klass och pga skolplikt pressas genom samma struktur så borde man ändå kunna jobba mer aktivt för en god lärmiljö.

    Jag tror det måste komma ett antal åtgärder som vänder på kuttingen. Utgå från barnens rätt till gott lärande för att skapa någon form av balans:

    Skolledningen/rektorerna får en explicit skyldighet att göra allt de kan för att skapa en god lärmiljö. Grundförutsättningen är att det råder ordning och reda i skolan.

    Inför betyg i ordning och uppförande redan från åk 1, i en tregradig skala. Även om det blir det de enda formella betyg som ges i låg- och mellanstadiet är det en viktig signal till barn och föräldrar. Självfallet ska detta inte ersätta nuvarande skriftliga omdömen. Dessa har dock en tendens att vara inlindade och utsatta för snällhetsivran. Bättre med betyg, som används aktivt av läraren.

    På sikt avskaffa tvångssystemet med skolplikt. Det är otidsenligt och skapar mycken vånda. I dagens system har eleverna bara en skyldighet, att vara på plats i skolan. Detta är helt befängt. Skolan ska inte vara en plikt, utan en förmån. Att gå i skolan är att ta ansvar för sitt lärande.

    Läroplikt för eleverna. Dvs ett reellt system med morot och hot att få gå om klass, alternativt tenta av kunskaper efter sommarlovet.

    En lagstiftning som förpliktigar skolpersonal att påpeka missförhållanden i skolan måste till. Detta inkluderar mobbing.

    Den lag om visselblåsarskydd som finns i Sverige sedan ett par år måste börja tillämpas i skolan.

    Skolinspektionen inrättar en särskild enhet för att hantera anmälningar som avser ordningsstörningar. Eleverna ges en särskild kanal i detta, typ som BRIS.

    OBS-klasser återinförs som ett reguljärt inslag i skolan för stökiga elever. Idag finns något som kallas skolakut i många kommuner, men där placeras rent kriminella barn, dvs de som vandaliserar och misshandlar. Stökiga barn bör få en mildare variant, dvs det blir två nivåer.

    Gillad av 1 person

  3. lenam skriver:

    En skola med med den lågaffektiva metoden bör ju leda till att vettiga föräldrar med icke aggressiva barn genast tar sina barn därifrån.

    Gilla

  4. Ett försvar av det egna skriver:

    Det välfärdsindustriella komplexet bär på egenskapen att alltid vilja skydda sig själv – mer än annat. Skydda sig från externa hot – av det mer främmande slaget. I det perspektivet blir begreppet främlingsfientlighet extra intressanta. Låt oss för en stund syna begreppet i sömmarna. Främlingsfientlighet är lika gammalt som livet självt. Varje organism måste klara av att skilja på kroppseget och främmande – på egna celler och övrigt – som främmande bakterier, virus och mikrosvampar. Hela vårt immunförsvar kretsar kring just detta. Att mobilisera fram en viss typ av främlingsfientlighet. Men även bra försvar kan utvecklas till sin egen fiende. Det händer att försvaret misstar egna celler för främmande. Och ger sig på även dem. Det är då vi får autoimmuna sjukdomar. Där man inte tydligt kan skilja vän från fiende. Ett hälsosamt immunförsvar är också det som står i vägen vid alla former av transplantationer. Där ett kroppseget försvar går till attack för att stöta bort det nya organet. Årmiljoner av evolution kan svårligen ställa immunförsvaret på ett stickspår, enbart för att vi anlägger högre syften. Förutom genetisk matchning för största möjliga likhet tvingas man sätta in medikamenter som undertrycker immunförsvaret. Men utan att förstöra det. Så det tappar sin förmåga att fortsatt skilja på vän och fiende. Så att fördöma främlingsfientlighet i den mindre världen bör vi akta oss för. Hur det sedan förhåller sig på en högre socialt organiserad nivå gör det knappast enklare. Men då är vi ute på det psykologiska planet. Men även här har evolutionen arbetat några hundratals miljoner år. Vi har fått i oss allt från blygsel, till förlamande scenskräck. En ensam människa som möter många främmande människor har alltid varit behäftat med fara. Som manat till stor försiktighet. I det mer okända kan alltid faror gömma sig. Känt och okänt – vän eller fiende – inte alltid så lätt. Det har manat till större försiktighet. Om vi vill kalla denna försiktighet för främlingsfientlighet gör man evolutionen en björntjänst. Men det sker ständigt i en PK-värld. I en PK-istisk värld uppfattas alla former av främlingsfientlighet som något moraliskt förkastligt. Tills man en dag själv tvingas byta hjärta eller njure. För då plötsligt måste man underkasta sig immunförsvarets gamla slagfält – där vän måste kunna skiljas från fiende. Världen är mer komplex än vad de PK-trogna till vardags går omkring och tror. Jag inbillar mig att även ”Det välfärdsindustriella komplexet” besitter en viss främlingsrädsla. I det ständiga försvaret av det egna.

    Gillad av 1 person

    • Christer L skriver:

      En klar och solid tanke! Till detta kanske kan läggas att vi tycks ha ett av evolution utvecklat behov att blockera någon av de djupare drifterna, en sorts dygde-dna. Att neuroticera rädsla, sexdrift, vrede, osäkerhet, glupskhet eller etc. för att på ett sublimare plan utveckla högt kultiverade beteenden. Men det är absolut riktigt att de primära impulserna inte bör förnekas sitt värde. Först när man skakat hand med främlingen och sett honom i ögonen kan man börja nedmonteringen av försvar. Allt annat är barnsligt.

      Gilla

  5. Tomas skriver:

    Lösningen är nog att vi utjämnar inkomstklyftorna mellan de som inte vill arbeta (synligt) och de som arbetar hårt, villigt följande samhällets krav. Det påtalar ju alltid de svenska/nysvenska socialisterna, senast igår på KremlTV´s ”Opinion Live”. Som vanligt körde en nysvensk kvinna, jag tror hon var lärarinna i Göteborg, med vänsterns universalargument. Det verkar i alla fall fungera bland pensionärer där nysvenskar och etniska svenskar har i stort sett samma grundpension inkl bidrag. Där är gärningspersoner gällande gruppvåldtäkter, bilbränder mm relativt sällan förekommande. Svagbegåvade statsministern borde hylla köttberget i motsats till företrädaren numera Godsägaren/Bankdirektören.

    Gilla

    • Elof H skriver:

      Re. Tomas
      Ja, pensionerna är ett område där folket är fört helt bakom ljuset. Det har byggt upp ett jättesystem som låtsas koppla arbete till erhållen pension när det i själva verket är i princip noll samband sett till den statliga delen. Loggar du in på Pensionsmyndigheten och ser att du ”tjänat in” 15000 kr/mån i pension så är den riktiga siffran kanske 250 kr som är skillnaden mot att inte ha jobbat alls. 250 kr för 40 års jobb. Tack för det.

      Gillad av 5 personer

      • Tomas skriver:

        Ja Elof man undrar ifall de som röstar på partier som önskar stor immigration bl.a. av åldriga sjukvårdsbehövande anhöriga förstår moraliska sveket eller om de oftast har offentlig anställning i hittepå yrken som ändå inte är värda mer än dessa låga pensioner.

        Gillad av 1 person

      • Bo Adolfsson skriver:

        Det är inte pensionssystemet det är fel på.
        Vi får ut vad vi betalar in utom om man tjänar för mycket. Då blir pensionsavgiften ren skatt.
        Problemet är hur de skall försörjas som inte har någon pension. Skall de lämnas på gatan? Skall de lämnas i sina hemländer utan att ha möjlighet att försörja sig?
        Kan man ha fri invandring i en välfärdsstat?
        Denna fråga får Lööfvein fundera på igen, när afghanerna nu skall ha allmän amnesti. MSM är nu rejält igång att propagera för detta.

        Gillad av 1 person

    • Redaktionen skriver:

      En obetydlig och oklar poäng, det medges. För att det som är klart som korvspad för den som gör en korrekt analys av Sverige är fullständigt obegripligt för en DN-skribent som saknar förståelse för vad som sker runt omkring oss. Patrik

      Gillad av 4 personer

  6. Christer L skriver:

    Det här är absolut inget nytt, det nya är nog bara benämningen lågaffektivt bemötande. Jag retade mig på det här redan på åttiotalet när jag såg teveprogram med representanter för lärare och psykologer skämma ut den mänskliga naturen totalt med sådana här påfund. Vad föreställer man sig att den utåtagerande ungdomen uppfattar det hela som? Ser sig själv som en baby? Eller den vuxne som en fjant?

    Gillad av 3 personer

  7. sva990 skriver:

    ”Vilka är det som driver på detta? Varför får de så stort inflytande, vad händer med de duktiga [fyll i valfri yrkes- eller personkategori] som i sitt hjärta inte håller med?”

    Det är bra att skribenten har fattat att någonting är allvarligt fel med skolan men det är också nedslående att han trots den förtvivlan och den uppgivenhet hans nyvunna insikt verkar ge upphov till ändå inte visar någon som helst antydan till att ha förstått att hans frågeställningar kan appliceras brett på många företeelser i dagens skruvade svenska samhälle.

    Tvåhundra år av fred och etthundra år av sossestyre har fått det tidigare så tappra, dugliga och härdade svenska folket att mutera till en ynklig, feg, narcissistisk mobb full av uppblåsta egon och ryggradslösa, historielösa idioter som vägrar att ta in fakta som inte stämmer med den heliga värdegrunden (som för övrigt ingen kan definiera).

    Det räcker med att ta del av hur en genomsnittlig bibliotekarie, lärare, myndighetschef, journalist, batikhäxa, politiker eller granne! tänker för att inse att Sverige är riktigt, riktigt illa ute. Det värsta är nog att höra grannens föga övertygande ”Men vi har det ju ändå ganska bra i Sverige!” trots att det sprängs, skjuts och eldas bilar och skolor varenda dag i hela landet och trots att extremister och våldsverkare straffbefrias och tillåts gå lösa i samhället.

    Gillad av 14 personer

  8. Hortensia skriver:

    Bedrövligt, Patrik, när svensk skola skulle kunnat få fortsätta vara en stor förmån, som man först medgavs ta del av när man kunde uppföra sig som folk och var mottaglig för kunskapsspäckad undervisning….

    … liksom landet Sverige självt, utan svekpartiförstörelselustan, skulle kunnat få fortsätta vara ett fungerande rike för alla skötsamma medborgare och enstaka hitresta utlänningar, som kan bete sig som folk.

    Gilla

  9. Bo Svensson skriver:

    Det går inte att lösa problemen i fråga inom ramarna för planekonomin, – man flyttar bara runt dem.

    Metoden för att släppa ut den skattefinansierade verksamheten i den friska sektorn heter: Skattebetalarnas direkta makt över sina pengars fördelning över skattefinansierade ändamål.

    – Då bortfaller behovet helt av myndigheter och myndig styrning. – Det blir som i näringslivet i stort, att intäkterna blir direkt beroende av vår bedömning av kvalité och angelägenhetsgrad i utbudet.

    Den resurseffektivaste metoden för skattebetalarna att förmedla kunnande till det uppväxande släktet, är att de studerande får pengarna i takt med att de tillgodogör sig kunnande som vi bedömer värdefullt, varigenom de får makt och medel att skaffa sig det som de finner bäst.

    En ordning där incitamenten för alla inblandade styr rätt.

    Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      Om vi skulle bedöma de aktuella kostnaderna per år och elev som rimliga, – 75000kr?, blir det alltså vad de kan få ut i genomsnitt per år men alltså beroende på studieresultat.

      Det måste ju räcka och bli över som incitament för barn och föräldrar.

      Ordningen kräver en fusksäker kunskapskontroll.

      Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      Det är ju liberala lösningar och alternativet till sådana är ju planekonomiska. – Det kan inte vara annorlunda.

      Det finns två helt väsenskilda sätt att ordna samhällen, – som en vargflock där alla är angelägna om att svara mot ledarskiktets förväntningar eller som en myrstack, där alla gör precis som de vill men incitamenten ändå resulterar i ett väl fungerande samhälle.

      De incitament vi då kan använda, är ju inte samma som myrornas som menas vara feromoner, utan om marknadsekonomins och rättsordningens.

      Gilla

  10. Eva Danielsson skriver:

    Visst blir det antagligen en abnorm tillväxt och absurda varianter av sådant som kan ge både försörjning och prestige. Men barn är olika, även vuxna är olika , och det har alltid funnits barn med olika mindre och större problem orsakade av medfödda svårigheter eller som konsekvenser av att leva i en dysfunktionell familj, eller både och. Så gör inte misstaget att förutsätta att alla föds lika välrustade och behöver samma bemötande i olika situationer. Explosionen av neuropsykiatriska diagnoser, inte bara som förklaring utan även som ursäkt, är dock väldigt osund. De enstaka barn som har faktiska svårigheter utanför normalvariationen, förlorar mest på det synsättet.
    Ingen äkta kompetent lärare tror att man kan ”plugga in” ett enda sätt att hantera konflikter och svårigheter som fungerar i alla lägen och för alla elever. Eller en rad uppsättning olika repliker kanske, för olika sorts symtom??
    En kompetent lärare tar ansvaret och agerar efter vad som krävs för att lösa situationen och kan också bedöma vilka krav som är lagom för olika barn. Alltså även när det inte fungerar med det som fungerar för nästan alla andra barn – tydlig ledning och rimliga påföljder. Det har alltid funnits barn som har svårigheter eller har det svårt eller bara är svåra att förstå sig på, men i det moderna samhället samlas alla barn i grupp redan på förskolan och blir därigenom uppmärksammade av andra utanför familjen. På gott och ont. Förr sade man kanske att någon var lite ”egen” eller svag eller ouppfostrad, men numera används en rad diagnoser och hittepå-beteckningar som nog lätt göder en osund ”hjälparkultur” där man inte tar rätt sorts ansvar som lärare eller förälder. Eller ställer krav efter förmåga på barn. Suck.

    Gilla

  11. lenam skriver:

    Jag frågade min Irakiska vän. -Vad gör en förälder i Irak om barnet blir slaget i skolan? Svaret kom direkt utan minsta tvekan. Föräldern slår läraren. Kanske skulle vara något att pröva här? Den läraren med sin lågaffektiva metod skulle få mycket stryk.

    Gilla

    • Anna Lindén skriver:

      Din irakiska vän missförstod sannolikt frågan, LenaM. Han trodde nog att du menade vad en förälder gör om läraren slår deras barn. Svaret visar att han inte accepterar skolaga. Den lärare som använder rottingen får stryk av föräldrarna, säger han, inte den som brukar lågaffektiva metoder. Att barnen slåss på rasterna är knappast lärarens ansvar i ett traditionellt samhälle.

      Gilla

    • Hortensia skriver:

      Ja, Lena, precis som Anna framkastar, måste det ha blivit något missförstånd.

      Selektiv hörsel kan verkligen ställa till det, men min hypotes är, att du själv glömde rensa hörselgångarna med socioekonomiska faktorer. Om man bara gör det regelbundet, blir faktiskt inga lärare, fotbollstränare, bibliotekarier, barnmorskor eller ICA-handlare utsatta för de hitrestas våldsamt uppblossande och envist efterhängsna vrede. Så det så.

      SÅ DET SÅ!

      Gilla

  12. Lennart Bengtsson skriver:

    Om man fortsätter att jamsa om brist på ordning och disciplin i skolan utan att ta itu med missförhållandena kommer det tveklöst att gå åt helsike. Och inte bara med skolan utan också med landet. Om politiker och överhet inte bryr sig, så är mitt råd att emigrera till ett land där skolan fungerar. Eller om man har råd, anställa en privatlärare som förr i tiden.

    Tyvärr kan man inte ändra på personer med sektbeteende vilket är situationen inom landets skolledning liksom på en del andra områden.

    Orsaken är att det system som Sverige byggt upp tyvärr inte fungerar i dagens värld som mera påminner om Manhattan förr i tiden än om Astrid Lindgrens Bullerby. Dagens allvarliga svenska problem är tyvärr verklighet och inte ryska ”fake news”.

    Även feminister får till slut acceptera konsekvenserna av sitt handlande även om det bär emot. De tidigare handlingskraftiga individerna finns inte kvar längre ty de har jagats undan med glåpord och förtal. Nu får feministerna städa upp stallet själva. Varsågod.

    Gillad av 1 person

    • _.,.,_Utlandssvensk skriver:

      ”Om politiker och överhet inte bryr sig, så är mitt råd att emigrera till ett land där skolan fungerar.”

      Det gjorde jag för länge sen! Mina barn har nu gått ut gymnasiet i Schweiz och det var en kopia av systemet i Sverige fram till 60-talet. Så, hur bra som helst! Men dessvärre kan man redan mycket tydligt se att utvecklingen här också går spikrakt åt samma håll som den i Sverige. Detta förefaller inte ha något alls att göra med graden av VIK utan förklaras helt av en annan variabel, nämligen graden av kvinnligt inflytande. Denna ökar nu snabbt i Schweiz och resultatet är närmast identiskt med vad redan har hänt med skolan i Sverige. Detsamma gäller hela resten av samhället.

      ”Även feminister får till slut acceptera konsekvenserna av sitt handlande även om det bär emot.”

      Nej, det är absolut felaktigt. Kvinnor avkrävs aldrig ansvar på samma sätt som män. Detta är ett av huvudskälen till varför det är olämpligt att ge dem politisk makt. Som ett exempel kan vi ta dagen läge i Sverige. Nästan alla unga kvinnor röstar på partier som mycket tydligt stöder massinvandringen. Men vare sig de själva eller någon annan håller dem ansvariga för konsekvenserna. När allt går åt h-vete kan de göra som Åsa Romson och gråta en skvätt.

      Frågan är inte om kvinnornas rösträtt ska avskaffas eftersom det är helt uppenbart att detta kommer att ske. Det som är av intresse är istället vem som ska göra det och när. Om utvecklingen bara fortsätter som nu, blir det muslimerna som tar hand om saken. Då förlorar vi även hela vår civilisation och kultur. Eller så tar vi västerländska män tag i saken. Då kan vi lösa alla immigrationsrelaterade problem på en kafferast.

      Gillad av 2 personer

      • A skriver:

        En invändning Utlandssvensk, inte ”blir”, processen pågår nu. Inte: kommer att, då, om eller tillslut. Det är NU det sker, mitt framför ögonen. Och lösningen just nu är: att flytta på sig. Så frågan borde egentligen vara: exakt vad uppnår att det går att stanna kvar, här och nu, på överskådlig framtid? Vilka faktorer står ivägen?

        Mvh A

        Gillad av 1 person

      • .,.-.,Utlandssvensk skriver:

        @ A,

        ”exakt vad uppnår att det går att stanna kvar, här och nu, på överskådlig framtid?”

        Det enda svaret jag kan se är separatism. En region som bryter sig ut och inför sen något liknande det schweiziska systemet innan 1970. Då hade man:

        – Skattetryck på 14% (det har mer än dubblats)
        – Ingen kvinnlig rösträtt
        – Vapen i varje hus.
        – Fungerande direktdemokrati.

        Det var även väldigt stabilt under lång tid.

        Gillad av 1 person

      • A skriver:

        Ok Utlandssvensk, det troliga är förmodligen att det du förutspår stämmer. Men, det måste finnas någon formel som bryter processen/er som redan är igång. Annars måste ALLA stater gå samma väg tillslut?

        Mvh A

        Gilla

      • .-,.-,Utlandssvensk skriver:

        @ A,

        ” Men, det måste finnas någon formel som bryter processen/er som redan är igång. Annars måste ALLA stater gå samma väg tillslut?”

        Min gissning är att det många gånger har uppkommit samhällen och/eller kulturer där kvinnor har fått beslutande inflytande men att dessa har gått under så fort de har kommit i kontakt med traditionella, maskulina samhällen. Processen förefaller också gå väldigt fort. Som vi kan observera, verkar det räcka med hundra år, dvs. cirka fyra generationer, för att uppenbara självmordstendenser ska uppkomma.

        Att alla stora religioner har tydliga tabun mot bestämmande kvinnligt inflytande är knappast en slump, utan ett resultat av en urvalsprocess under lång tid.

        Utifrån vår nuvarande belägenhet är det också uppenbart att det inte spelar någon roll alls hur rikt eller avancerat ett kvinnodominerat samhälle är. Vi håller på att förlora mot folk som är dokumenterat helt odugliga på allt som har med teknik, vetenskap och välstånd att göra.

        Kan processen stoppas, dvs, är det möjligt för oss att återställa traditionella könsroller? Kanske, men definitivt inte inom ramen för det befintliga systemet.

        Gilla

  13. Rikard skriver:

    Hej.

    Du får väl gå till läggen och snoka i vilken regering och vilka skolpolitiker som beslutade om att elever med särskilda behov skulle gå i vanlig klass. Oddsen är rätt goda att du själv var inblandad, nämligen.

    Det är inte lärarkåren som krävt att barn med (t ex) ADHD skall gå i en vanlig klass – vad vi har velat ha i alla år är fungerande sortering:

    Läraren, skolpsykolog om sådan finnes, och vårdnadshavare (som får säga sitt men inte besluta) beslutar om eleven kan gå i vanlig klass, dels baserat på störningens svårighetsgrad, den specifika klassens sammansättning, och eventuella tidigare erfarenheter. Bedömer man då att eleven behöver anpassad studiemiljö i mindre klass beslutar rektor på lärarens inrådan detta.

    Ungefär så var det. PE, fram till regeringen Bildt & Westerberg.

    Särskilda klasser och skolformer för elever med olika utvecklingsstörningar, med sortering gjord efter kognitiv förmåga och grad, typ och art av störning. Separat från dessa skolformer och klasser för elever med social problematik (”kvalificerad sk*tunge” som en kollega kallade det) – inte sällan t o m separata skolor, så kallade skoldaghem vilka på en del platser finns kvar i begränsad omfattning.

    Idag går dessa elever i vanlig klass, tillsammans, vilket är katastrof för samtliga.

    Så gå till läggen, och titta igenom vilka politiker som tog ifrån oss lärare den autonomi under professionellt ansvar vi en gång hade, så hittar du nog både orsak och verkan avs. skolans allmänna sönderfall. Redan ca 1992 var det ju så illa däran att det inte räckte med att en lärare sade till att en mobbare skulle flyttas till annan skola – det gick minsann inte för sig. Det skulle samlas bevis, och utredas i långbänk, och kopplas in Soc. och BUP och föräldrar till mobbaren skull vara med och bestämma.

    Jaha, då blir det som det är nu. Testa du att framföra fartyg eller leda bygge på samma sätt skolan styrs.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    Gillad av 4 personer

  14. phnordin skriver:

    ”Tillsammans bildar bärarna av politiskt korrekta idéer i Sverige, som förstås inte bara handlar om skolan, det välfärdsindustriella komplexet. Komplexet vill som alla anslagsfinansierade organisationer maximera sin omsättning.”
    Texten ovan borde tjäna som grundidé för en doktorsavhandling för samhällsvetare eller andra akademiker.
    Som vanligt är Partirik Engellaus inlägg lysande.

    Gilla

  15. Aha skriver:

    Många av oss som läser Det Goda Samhället torde ha upplevt en skola som i jämförelse med dagens måste betraktas som en sörgårdsidyll. Fokus låg på kunskap. Barn med nedsatta förmågor gick i hjälpklasser. Det var inte speciellt många. Vill också minnas att det fanns någonting som hette obs-klasser. Där gick väl de vanartiga barnen – dagens bokstavskombinationer. De var heller inte speciellt många. Stödlärare var ett okänt begrepp.
    Allt gick sin gilla gång. Svenska skolan låg i världstopp avseende kunskap. Ingenjörerna erövrade världen.

    Sen kom, ja vad då? Var det -68:orna som även här bistod med de destruktiva krafterna?

    Gillad av 1 person

    • pllay skriver:

      Iden om Tabula Rasa, det tomma bladet, att alla är födda identiska och det endast är uppfostran, utbildning, näringsintag, sjukdom och relationer som formar oss till den individ vi blir.
      Denna ide har för vänstern blivit huvudargumentet för i princip all politik.
      Den ursäktar precis alla misslyckanden, ALLT kan förklaras med brister eller snedfördelning av yttre faktorer.
      Individen själv har ALDRIG ansvar för någonting över huvud taget.
      Människan är enligt denna ide den enda kända jordiska existens som saknar ärvda genetiska egenskaper.
      ALLT i en individs liv anses orsakat av miljöfaktorer.
      Accepterar man Tabula Rasa blir allt i livet lätt att förklara och åtgärda.
      Rasism, jämlikhet, inkomstutjämning, progressiva skatter, biltullar, bokstavsbarn, skilsmässa, sjukdom och död, ALLT är orsakat av orättvist fördelade resurser och förutsättningar vilket kan rättas till med politiskt beslutade åtgärder i form av ökade skatter och positiv och negativ särbehandling, från de som av osolidariska omständigheter vunnit i livetslotteriet, till de som, likgiltigt orsaker, förlorat.
      Brutalt uttryckt motsatsen till evolution, en kamp för utplåning.
      Allt under en politiskt upplyst elits överinseende, en ytterligt arrogant och fascistisk syn etablissemanget har på sig själva, de goda, de empatiska, de som ska rädda världen.
      Vänsterns och psykopaters livsluft, att de står över populasen.

      Gillad av 3 personer

      • cmmk10 skriver:

        ”Människan är enligt denna ide den enda kända jordiska existens som saknar ärvda genetiska egenskaper.”

        En reflektion.

        Följde Anders Franssons intressanta serie på SVT. Blev något undrande när han hävdade att det visserligen bevisligen fanns en del fysiska skillnader mellan olika befolkningsgrupper, men att våra hjärnor däremot inte skiljde sig åt på något sätt. En människa är en människa, är en människa …

        Varför skulle inte Darwins principer kunna gälla även här!

        Gillad av 1 person

    • pllay skriver:

      Låt mig fortsätta.
      Med Tabula Rasa som ideologisk och politisk plattform blir det självklart att importera människor från alla tänkbara kulturer och hörn av jorden.
      Det handlar ju bara om rätt och riktig utbildning så kommer getaherden bli civilingenjör eller vadhelst samhällets elit anser sig behöva i samhällsbygget.
      Alla medfödda drifter och behov anses inlärda och kan godtyckligt förändras till de för tillfället önskvärda, kön är väl en av de mer kontroversiella, men ALLT i en människa kan och ska formas till något eliten för stunden anser sig behöva.
      Religion, med sin syn på högre värden och människans personliga ansvar, är en huvudfiende till TRs förespråkare.
      Det hela började inte 1968, det började med tolkandet av vetenskapliga framsteg under några århundraden före 1968, vetenskaplig svartkonst i syfte att legitimera elitism, totalitarism, nazism, rasism och i sin mest dödliga och framgångsrika form, socialism i olika skepnader.
      Nu senast miljö och klimatrörelsen.

      Gillad av 3 personer

  16. Anna Lindén skriver:

    Din irakiska vän missförstod sannolikt frågan, LenaM. Han utgick nog ifrån att det var läraren som slog barnet och inte andra elever. Även i Sverige förekom skolaga för inte alltför länge sedan. Vad barnen gör sinsemellan på rasten anses nog inte vara lärarens bekymmer i Irak. Tänk 1950-talets Sverige.

    Gilla

  17. Rolf H Carlsson skriver:

    Tyvärr blev jag censurerad när jag ville hedra Östling för att han ställde den rätta frågan, men jag borde ha uteslutet den svordom som ingick i ursprungscitatet. Vi borde ständigt upprepa frågan: vad får vi för pengarna? till alla politiker som uttryck för en bred skatteprotest och en uppmaning till alla politiker och offentliga tjänstemän att rationalisera – hälften bort. För en bra instruktion – läs Östlings memoarer! Han har ju faktiskt åstadkommit något och skapat värde för tusentals människor. Han gjorde också en intressant jämförelse med Holland. Dess BNP kommer till 90 % från den privata sektorn. Den svenska kommer bara till 55 % från privat sektor -resten från offentlig. Undra sedan på att vi har ett produktivitetsproblem!

    Gillad av 2 personer

  18. cmmk10 skriver:

    Något utanför ämnet, men det är inte underligt att många av dagens studenter har varit i säck innan det kommit i påse. Något som naturligtvis leder till att de som skall producera anpassar sig till förutsättningarna – så nu har vi fått begreppet ”låtsaskvalitet”. 😉

    https://universitetslararen.se/2019/10/23/latsaskvalitet-losning-pa-en-omojlig-uppgift/

    ”Låtsaskvalitet lösning på en omöjlig uppgift
    Universiteten hanterar urholkade resurser genom att sänka kvaliteten men ge sken av att kraven är höga. Det hävdar pedagogik­lektor Susanne Dodillet.

    Susanne Dodillet och hennes kollega Sverker Lundin, lektorer i pedagogik vid Göteborgs universitet, har reagerat på vad de kallar en ”förskolning” eller ”skolifiering” av universiteten.
    – Man betraktar studenterna som elever och anser att med bättre pedagogik kan man uppfylla lärandemålen och försöker därför styra, effektivisera och planera lärandet, säger Susanne Dodillet.

    Den omöjliga ekvationen består av urholkade ekonomiska resurser, studenter med allt sämre förkunskaper, allt fler studentgrupper som ska integreras och att man har fortsatt höga krav och förväntningar på studenterna.
    – De sakerna tillsammans har grundläggande förändrat universitetens verksamhet. Därför hjälper det inte längre att bara tillföra mer resurser. … ”

    Gilla

  19. Vanligtvis skriver:

    Jag kommer ihåg 1976. Då var jag s.k. klasspappa i dotterns klass och med i den grupp föräldrar som företrädde samtliga föräldrars intressen i regelbundna diskussioner med skolledningen. Vi var alla överens om att detta fungerade väldigt bra. Jag hade kontakt med alla föräldrar till elever i sjuan och dom som upplevde problem tyckte att dessa blev korrekt hanterade. I slutet av vårterminen hade vi ett av våra reguljära möten då rektor meddelade att det skulle bli en avgörande förändring i vårt arbete. Kontakterna med skolledningen skulle ske från varje enskild förälder till en specifik tjänsteman inom skolan. Vårt sätt att påverka skolans arbete var inte demokratisk utan blev obsolet genom den nya lagstiftningen om medbestämmande som endast inkluderade skolans personal, så i vårt fall blev vi ersatta av anställda i skolbespisningen. Följande termin blev jag kontaktad av många av de föräldrar som haft problem som vi kunnat hantera och som nu upplevde en förödande byråkratisering och alienering. De stackars klasslärarna hamnade helt naturligt mellan stolarna och blev av ledningen tillhållna att inte störa de nya rutinerna.
    Året efter flyttade vi till USA och fick uppleva en skolmiljö där vi föräldrar var en förutsättning för den kommunala skolans funktion och ekonomi och alla räknade med total uppställning när det behövdes.

    Gilla

  20. Jari Norvanto skriver:

    Jag var på en informations(halv)dag som åhörare om autism härförleden. Sakkunnigt och intressant föreläst. Det talades bl a om de kognitiva deficit som utmärker autismspektrumstörningarna, t ex mentalisering som innebär att förstå sig själv, förmågan att tänka sig in i andra och samspelet häremellan. Det nämndes att sådana svårigheter, och andra, påverkar känslolivet och affekterna och uppkomsten av konflikter och utagerande beteende. När det blev tillfälle att ställa frågor, sa jag att det inte bara finns en diagnos, utan en personlighet och ett individuellt ansvar. Föreläsarna tycktes instämma, det kan inte enbart vara en fråga om att en diagnos ursäktar alla sorters beteenden.

    Gillad av 1 person

  21. Lars skriver:

    Om man som Patrik gått på handelshögskolan och sedan arbetat inom byråkratin så är man givetvis benägen att tolka beteendet som optimerande av egennytta, eget vinstintresse. Har man istället läst psykologi och sociologi och en gnutta samhällsekonomi så ser man mer komplexa bilder av hur sociala system som skola och byråkratier fungerar.

    ADHD diagnoser och andra har amerikansk ursprung och fördes in i Sverige av personer som Martin Ingvar och C Gillberg. Utagerande och koncentrationssvårigheter påstods ha en neurologisk, med född orsak, man rättade till genom att ge amfetamin. En del kvalificerade röster har höjts om denna diagnos, att det alltid kan spåras till andra diagnoser inom psykiatrin, dessa saknar som alla vet dessutom etiologi dvs det är en samling symtom där orsakerna är okända.

    Själv har jag bara haft kontakt med ett par föräldrar med barn med den diagnosen. Den ene utvecklade alkoholism, den andre psykoser

    När man se på vinstintresse hos läkemedelsindustrin och professionens legitima vilja finna fungerande mediciner och samtidigt vinna personlig prestige så kan man förstå hur en bot diagnoser och läkemedel sprids, men det förklarar inte hus skolan fungerar eller varför anammandet av sådana läkemedel blir så hög inom läkarkåren. Riktigt illa blir det givetvis nä’r amatörer vad gäller psykologi, gruppdynamik och mänskligt fungerande börjar prata om det som ”ordning och reda” som enda problem.

    Det är ju talande t.ex. när Martin Ingvar hävdar att det finns kognitiv forskning som visar hur man bäst lär sig i skolan. Det finns det inte. Vad kan en neurolog egentligen säga om psykologi, sociala grupper, barn och ungdomar?

    Gilla

    • Hovs_klipphällar skriver:

      Du Lars — du påstår alltså att vi inte vet bättre än att barn lär sig genom att ”själva söka kunskap” — som flumvänstern påstår?

      https://www.salaallehanda.com/artikel/kajsa-dovstad-lagg-ner-lararutbildningarna-och-starta-upp-nya

      ”Trots att vi neurovetenskapligt vet mer än någonsin om inlärningens mekanismer får lärarstudenterna läsa om 100 år gamla pedagogiska lärosatser. Dessa har ofta, som i fallet med den sovjetiska pedagogen Lev Vygotskijs idéer, en socialistisk prägel.”

      Gillad av 1 person

      • Lars skriver:

        Nejdå, det påstår jag inte, men jag påstår att nneurovetenskapen inte har så mycket att tillföra. Lärares erfarenhet har nog större relevans.

        PS. Jag har läst boken de skrev och jag är ingen vän av socialkonstruktivism så det kan jag hålla med om (Vygotski kan jag inte uttala mig om förutom att han var en viktig historisk gestaltoch någonstans ska man väl börja för att få överblick t.ex. med Piaget). Dessutom är pedagogik inte psykologi och barn inga Pavlovska hundar. DS

        Gilla

      • Lars skriver:

        Dessutom är det ett förunderligt uttalande av honom att pedagogiken har en sovjetrysk prägel. Östblocket hade bra utbildningar och som min fru kan skriva under på så var det ingen flumskola av svensk form. Svensk skola har nog hämtat inspiration från det stora landet i väster och de pedagogiska ideer som frodas där.

        Gillad av 1 person

      • Lars skriver:

        Du vet Hovs-klipphällar, att så fort någon uttalar sig om att allt är socialism eller marxism så vet man att personen inte vet vad denne pratar om. Jag läste boken och såg diskussionen och litteraturlistorna i pedagogik och det var väl kanske en havt termin psykologi lite översiktligt och jag frågade mig om man inte hade behövt läsa om gruppsykologi och gruppdynamik för att förstå vad som kan hända i klassrum och hur man kan hantera det, men som vi alla vet så är en universitetsexamen endast en grundutbildning och man tillägnar sig oerhört mycket sedan under tio år i arbetslivet och arbetslivet brukar ju innehålla kurser och för den som är intresserad finns litteratur, så jag tänker att det är svårt att tro att lärarhögskolan ger annat än en introduktion. Jag tänker det är belysande att akademiker bryr sig så mycket om att styra människor genom litteraturlistor! Jag frågar dig som är lärare, hur mycket betyder den sk pedagogiken i verkligheten? Min gamla morbror, rektorn, som även var inblandad i någon av läroplanerna i slutet av 60-talet, brukar konstatera att väldigt många olika metoder fungerar, man kan inte undervisa på så många sätt. En del rabblar glosor, en del har övningar och samtal osv, men resultatet blir likartat.

        Själv är jag grundutbildad och det är väl därifrån jag vet vad som utbildning ger i förhållande till arbetslivet, men jag var och är intresserad så jag har läst en del, mer nu när jag har tid.

        Om Marx och Keynes, dessa portalfigurer inom ekonomi, men med begränsat inflytande på Sovjet Ryssland eftersom Marx inte hade några recept, diskuteras av en amerikansk professor i ekonomi här. Tänker den är intressant eftersom det är exempel på hur stora tänkare (likt Vygotskij) gjort ett avtryck och sedan tolkats, misstolkats, integrerats, skjutits åt sidan, glömts bort etc medan olika nya skolor och nya modeller skapats i olika avseenden.

        68-rörelsen var inte ”marxistisk” i Sverige, det var flum, men man sökte kanske förstå världen och sökte bl.a. i Marx skrifter, men jag skulle med det inte kalla dem marxister. Så mycket förstod nog inte dåtidens studenter av Marx!

        Gilla

  22. Lars skriver:

    Människor har behov av kognitiv förståelse, känslomässig balans, balanserad social motivation och identitet. Det förefaller vara huvudfunktioner vid sidan av överlevnadsbehovet, att hålla samman liksom att agera i en omvärld.

    Känslomässig reglering pågår ju hela tiden och med stöd av omgivningen. Att undvika eller utagera tycks lika negativt. Är vi oroliga eller tveksamma pratar vi med andra och de hjälper oss att återfå balans. Överdriven oro som leder mot hysteri begränsas oftast av omgivningen liksom ursinne och blindhet för fakta. Vår fantasi, scenariobyggandet, tycks centralt och skapa förväntans ångest.

    Med det lilla modellen tycker jag det är uppenbart att skolan borde fungera med ordning och reda, trygghet och sanktioner, läraren i centrum och viss disciplin och fokus på uppgiften. Det kan inte vara en slump att de psykiska problemen ökar och det har givetvis med familjer och skola att göra när det gäller barn och ungdom, men det är inte det ena eller det andra utan båda och med olika personligheter att göra.

    Gilla

    • Lars skriver:

      Läraren håller sig ju inte till sakfrågan, har väl ungefär det vanliga tänkandet som vi alla att dåligt uppträdande måste få konsekvenser, men han kan inte hålla sig vilken teknik man ska använda här och nu som psykologen diskuterar och sedan glider han in på alla områden samtidigt….så jag bröt, orkar inte med tjafset. Kan bara konstatera att lärare behöver kunskap och insikt i gruppdynamik och tydlige finns det en teknik som kallas lågaffektivt bemötande för att inte förstärka och skapa kaos.

      Gilla

  23. cmmk10 skriver:

    Det är är kanske utanför ämnet, men ändå rätt belysande. ”Lösningsindustrin” är kanske en bit av det välfärdsindustriella komplexet. Alvesson är är som alltid hörvärd:

    Gilla

    • Lars skriver:

      Mycket intressant intervju (boken hamnar på inköpslista) och det han beskriver är antagligen överordnat det ”välfärdsindustriella komplexet” eftersom företeelsen finns i alla sorters verksamhet och kanske snarare driver det som Patrik kallar ”välfärdsindustriellt komplex”. Privat näringsliv står ju inte vid sidan av den här analysen, olika grad i olika företag beroende på kultur och konkurrenssituation. Tackar för videon. Den berör definitivt ämnet för artikeln.

      Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.