Mohamed Omar: Mickelsmäss

Mohamed Omar

Idag är det den 29 september och den helige Mikaels dag, Mickelsmäss eller Mikaelidagen. Det betyder att sommaren är slut och hösten tar vid, sommarhalvåret övergår nu i vinterhalvåret. Egentligen skedde detta den en 23 september i år vid höstdagjämningen. Höstdagjämningen innebär att natten är lika lång som dagen, sedan, under vinterhalvåret, blir natten längre och längre och dagarna kortare, tills vi kommer till vintersolståndet, årets kortaste dag den 22 december. Det är då, i den mörkaste tiden, vi firar solens födelse och återkomst, de kristna firar även Jesus, Guds sons födelse, ”världens ljus”.

Julen har sannolikt firas i vårt land sedan urminnes tider, som en fest för att fira solens födelse vid vintersolståndet. Den svenske 1600-talsskalden Samuel Columbus menade att ordet jul hängde ihop med ordet hjul eftersom solen vänder om, det vill säga kommer tillbaka, och dagarna nu börjar bli längre. På 1670-talet skrev Columbus: ”Ock weestu eij hwarför Wij Swänske kalla Juul, Därför at Werldens Lius då wänder om sijn Hiuul”. På modern svenska: ”Vet du inte varför vi svenskar säger jul? Därför att världens ljus då vänder sitt hjul”.

Den heliga Mikaels dag är också en kyrklig högtid till ärkeängeln Mikaels ära. I Uppenbarelseboken strider han mot djävulen som uppträder i en drakes skepnad. Mikael avbildas ofta med svärd och rustning som en riddare. Han var riddarnas skyddshelgon – den helige krigaren som stred mot draken, det onda. I Min svenska historia (1970) skriver Vilhelm Moberg om hur medeltidens människor uppfattade riddarna:

Den främsta och förnämligaste människan under medeltiden var riddaren. Om riddaren handlar sångerna, visorna, krönikorna på vers och prosa, nästan all diktning. Dikten och konsten behärskades av riddartanken, som uppstod ur kristendomen. Det var kyrkans försök att humanisera krigaren och förvandla honom till en ädel och god människa, som trädde i Fridsfurstens fotspår. Han skulle ställa sitt svärd i kyrkans tjänst och bli en Kristi Legoknekt. Ärkeängeln Mikael var den förste riddaren, Apokalypsens stridsman som besegrar de onda makterna, personifierade i Draken. Han blev riddarnas skyddshelgon och skulpterades och målades i rustning med ett väldigt svärd eller en lång lans. Han var en i hög grad krigisk ängel. Korsriddarna var en jordisk änglaskara, som kämpade om Kristi grav i Jerusalem med ärkeängeln Mikael som överbefälhavare. Änglarna i rustning och med svärd och lans odlade fromheten och alla dygder, de skulle frälsa världen från det onda och det onda var hedningarna, de otrogna, som härskade i den heliga staden.

Så när vi firar Mikaels dag, firar vi också den förste riddarens dag. En dag att påminna sig om de ridderliga idealen, mod, trohet, styrka och barmhärtighet. Man kan läsa dikter eller sagor eller sjunga sånger om riddare. Varför inte den populäraste av dem alla, kung Arthur?

Det är inte omöjligt  kronorna i vårt svenska riksvapen kommer från de tre kronorna i Arthur vapensköld. I den här videon berättar Herman Lindqvist om svenska symboler. Från den tredje minuten talar han om de tre kronorna. De infördes av Albrekt av Mecklenburg som blev svensk kung år 1364. Albrekt var en bildad och berest man och hade förmodligen besökt katedralen i Köln där de tre vise männens reliker förvaras. De kallas också heliga tre konungar och deras symbol är tre kronor.

Heliga tre konungar var omtyckta och vördade i Europa under medeltiden och de tre kronorna finns i flera vapensköldar. Kung Arthur hade dem på sin sköld. Så avbildas han till exempel på en skulptur i Kölns rådhus. Och kronorna, säger Lindqvist, var ”precis så ordnade som Albrekt bestämmer att det svenska riksvapnet ska se ut”.

Det är inte omöjligt att Albrekt varit i rådhuset och sett skulpturen, menar Lindqvist. Vid sidan om Arthur avbildas åtta andra hjältar. Under medeltiden hyllade man nio hjältar som de ypperste. Dessa kallades ”De nio ärorika” och delades in i tre triader – tre hedningar: Hektor, Alexander och Julius Caesar; tre judar: hertig Josua, kung David och Judas Makkabeus; samt tre kristna: kung Arthur, Karl den store och greve Gottfrid av Bouillon.

Lindqvist säger i videon att han tror att Albrekt av Mecklenburg läste berättelserna om kung Arthur och hans ädla riddare. Ja, sagorna var väldigt populära under denna tid. På tornerspel runtom i Europa brukade man ikläda sig roller ur sagorna, någon var Arthur, någon var Galahad och någon var Guinevere och så vidare. Man lajvade alltså.

Kölns rådhus. Den andra skulpturen från vänster föreställer kung Arthur med de tre kronorna i skölden:

Mickelsmäss är också en skördefest, man hade slagit den sista skörden inför vintern, och den liknar därför den tyska oktoberfest som firas ungefär samtidigt. Eftersom oktoberfesten har blivit populär i Sverige på senare år – i Uppsala är det många studenter som firar oktoberfest. Man skulle man kunna baka ihop dessa fester till en och låta dem korsbefrukta varandra, till exempel en oktoberfest med inslag av mickelsmäss eller en mickelsmäss med inslag av oktoberfest. Tyskt veteöl vid sidan om svensk snaps passar till exempel utmärkt på en mikaelifest. Bellman har skrivit flera visor där ölet nämns, som Fredmans epistlar 6, 24, 43 och 53 och så Fredmans sång 4.

Fredmans epistel nr 43, ”Värm mer öl och bröd”, tolkad av Fred Åkerström:

I det svenska bondesamhället var fram till 1800-talet mickelsmäss en av de viktigaste högtiderna, den markerade som sagt skiftet mellan sommarhalvår och vinterhalvår. Skörden skulle nu vara bärgad, djuren tas hem från fäbodarna. Det var också höstens stora marknadsdag. Under mikaeli hade tjänstefolket möjlighet att byta anställning, något den här fina folkvisan handlar om:

Rätt nu lider det åt Mikaeli, då har jag tjänat ut mitt år.
När de andra de gråta och sörja så fäller jag alls ingen tår.

Äpplen är en symbol för hösten och skörden. Jenny Nyström har illustrerat skördetiden med plockning av äpplen. Därför passar det bra med äppellekar på en mikaelifest. Häng ett äpple i ett snöre i en dörröppning. Deltagarna ska hålla händerna bakom ryggen och försöka ta tuggor ur den dinglande frukten. En annan lek är att lägg äpplen på två stolar eller små bord. Tävla sedan, med händerna på ryggen, vem som kan äta äpplet utan att de trillar av.

Karlfeldt har i sin poesi besjungit alla svenska årstider och högtider. Våren i dikter som Vårlåt och Intet är som väntanstider, vintern i Vinterhälsning, men efter vad han själv påstått var hösten hans bästa inspirationstid. Hösten, ”årets högsta tid”, har Karlfeldt diktat om oftare än någon annan svensk skald. Dikten ”Mikael” är hämtad ur samlingen Flora och Bellona från 1918:

De svarta molnen sjunga
en sång på Mikaels dag
och svepa rymden i tunga
och dånande vingeslag:
Som gamar av öknen vi hasta
i härjningens röda spår,
tills vintersvanarna kasta
sitt dun över lundernas sår.

De sorgsna furorna sjunga
på Mikaels mulna dag:
Ro, ro, du unga
som föddes så sen och svag,
du sista, bleka prinsessa
av vårviolernas hus,
som lyfte din gula hjässa
mot sista soldagens ljus.

Mitt hjärta sjunger och bävar
i Mikaels mörka kväll,
ty skuggan av gamen svävar
hotfullt under dess päll,
och snart skall dess himmel lysa
av svanarnas vinterfärd
och sista drömmen förfrysa
som fötts i violernas värld.

Varför inte fira Miikaelidagen genom att chilla och softa med barnen. Sätt på någon bra riddar- eller kung Arthur-rulle, ställ fram popcorn, chips och cola. Min dotter, som nu är 14, älskar till exmpel den brittiska teveserien Merlin som sändes i fem säsonger 2008-2012. Se trailern här

Är man lite mer ambitiös kan man arrangera ett mikaelibord, ungefär som ett jul- eller midsommarbord med traditionella svenska rätter, särskilt sådana som känns höstiga. Kantarell är gott! Äpplen är ett måste! Jag skulle gärna ha flera sorters tyska korvar för att få in mer av den där bayerska oktoberfestupplevelsen. Självklart ska man skåla för Sankt Mikael, ärkeängeln och drakdödaren.

Med barnen så kan man sjunga sånger som till exempel Elsa Beskows Höstvisa, Årstiderna och Herr Kantarell. Månadsvisan passar året runt, en härlig melodi också, Beethovens symfoni nr 9. Jag kommer att fira Mikaelidagen väldigt enkelt med mina två döttrar, 14 och 9 år gamla. Jag ska laga färsbiff med potatismos och rårörda lingon. I moset kommer jag att blanda i lite västerbottensost. Till maten ska jag dricka en tysk veteöl, en franciskaner. Flickorna får läsk. Till efterrätt ska jag göra smulpaj – då kommer äpplena och höstkänslan med. Jag kommer att hålla ett 3-minuters föredrag för flickorna om Mickelsmäss, så kommer vi att skåla och sjunga några visor. När efterrätten är avklarad ska jag läsa en historia om Arthurs riddare för dem. Senare på kvällen kanske vi ser några avsnitt ur Merlin och käkar smågodis.

Avslutningsvis vill jag rekommendera DGS-skribenten Bitte Assarmos blogg ”Matmamman”. Där hittar man råd och recept för årets högtider. Jag hittade två inlägg med saker som kan passa på Mickelsmäss: ”Höstgryta med nötkött och svamp”, ”Oxjärpar” och ”Varma drycker för kalla höstdagar”. Igår skrev hon här på DGS om svensk matkultur och tipsade om raggmunk och fläsk som bra höstmat.

Glad Mikaelidag!

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Du kan stödja mitt arbete genom att swisha till 0760078008 (Eddie)

18 reaktioner på ”Mohamed Omar: Mickelsmäss

  1. miketheviking skriver:

    En riktig 5-1:a Omar!
    Härligt positivt skrivet och med anknytning till allt som är så bra med Sverige och dess historia.

    Gillar speciellt att vi åter uppgraderar riddaridealet till norm i samhället. Även om dessa var brutala, berikade sig själva så gjorde de enorma uppoffringar för att hålla islam från Europa.
    Själva idealet förde oss också, som folk, framåt till skillnad från stråtrövarmentaliteten hos många andra folkgrupper.

    Mer sånt!

    Gillad av 8 personer

  2. uppstigersolen skriver:

    En liten kommentar bara. I år infaller ju vintersolståndet den 22 december. Men vanligtvis infaller det den 21:a. Tre år av fyra. På min födelsedag. Så jag säger att jag kommer med ljuset eftersom efter min födelsedag blir det ljusare för varje dag som kommer.

    Gillad av 1 person

  3. PV544S skriver:

    Bra översikt om årets växlingar. Jag har tjatat om det förut, nu återvänder även den mörka natthimlen, med stjärnors ljus. Inte bara som vägledning och andligt spis för tre vise män.
    Gillar det där med svensk husmanskost och skördetid. Väntar på årets Västerbottens mandel…

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.