Gästskribent Michael Diamant: Svensk renässans: Med en svensk arkitektur kommer människor identifiera sig med svensk kultur

Michael Diamant

Michael Diamant skriver att en svensk renässans bör inbegripa en renässans för en vacker svensk arkitektur. Om vi överger modernism och postmodernism och bygger vackra miljöer i svensk tradition kommer båda nya och gamla svenskar lättare identifiera sig med svensk kultur. Asociala beteenden motverkas också om människor slipper bo i själlösa miljöer. Vägen framåt går via en renässans för det som varit.

Att svensk samtid och framtid har många utmaningar är bekant för de flesta. Den enskilt viktigaste frågan är hur ett Sverige bestående av allt mer disparata etniska grupper ska kunna hålla ihop på ett sätt som bidrar till en positiv samhällsutveckling. På sikt består rimligtvis den enda lösningen på problemet i en ökad identifikation med Sverige och svensk kultur.

Utmaningen är gigantisk då det på många håll inte finns tillräckligt många ursprungssvenskar för att kunna utgöra någon majoritetskultur som ska kunna inlemma de som kommit hit. Antalet helsegregerade bostadsområden kommer antagligen att växa för varje år om inte utvecklingen bryts. Det måste alltså i princip skapas nya svenskar utan att några befintliga svenskar finns att efterlikna.

Ett av alla de olika sätt vi kan försöka använda oss av för att bromsa utvecklingen mot mer splittring är att bygga vackra miljöer som bjuder in människor att identifiera sig med Sverige och svensk kultur. Vi behöver helt enkelt en ny svensk arkitektur som knyter an till våra traditioner och som får människor att känna att de bor i Sverige även om grannarna i trappen inte har ett svenskt namn.

Winston Churchill, som givit oss många bevingade citat, yttrade att “först formar vi våra byggnader, sedan formar de oss”. Den fysiska miljö vi lever och verkar i påverkar våra beteenden och formar våra identiteter. Churchill var inte först med de här tankegångarna utan idéerna fanns redan manifesterade vid sekelskiftet i Österrike-Ungern, Frankrike och USA. Gemensamt för dessa stater var att de sökte assimilera och även kultivera stora, brokiga migrantgrupper med lågt socioekonomiskt kapital. Och det gällde både inhemska migranter som kommit från landsbygden och utländska som kommit från andra länder (men även då ofta från landsbygden).

I Sverige finns en skatt av vackra trähus från 1700-talet och framåt. Då trä är i ropet igenom som byggmaterial är detta från detta kulturarv vi ska låta oss inspireras för nya byggstilar.

I städerna skulle den illitterata, råa, före detta landsbygdsbon, som dessutom pratade ett provinsiellt språk, bländas av nationens storslagenhet och därmed önska inträde i den. Miljoner människor följde också denna väg. På de nya och med avsikt vackra offentliga platserna kultiverades ett mer raffinerat socialt beteende i vitt skilda städer såsom Lviv, Alger, Chicago och Detroit.

I Sverige sitter vi idag med resultatet av 70 års modernism och postmodernism. Modernismen var den förhärskande arkitekturideologin efter Andra världskriget. Allt byggande reducerades till funktion. Våra livsmiljöer blev inte bara oattraktiva, de berövades också alla former av
kulturella uttryck. Den lokala och nationella identiteten som tidigare manifesteras i vår byggda miljö försvann nu för miljoner svenskar. Vi blev konsumenter och producenter som skulle boförvaras med blint fokus på hög standard. Att människor inte uppskattade denna själsligt reducerande miljö visade sig snabbt på så vis att de som bodde där flyttade ut så fort de fick resurser att göra det. Idag bebos de modernistiska bostadsområdena till övervägande del av immigranter medan sekelskiftesmiljöerna och 1920-talets trädgårdsstäder domineras av framgångsrika ursprungssvenskar.

Klassisk stadsplanering i kombination med klassisk arkitektur skapar miljöer vi tar till oss och vill identifiera oss med.

Även om modernismen idag erkänts som ett misslyckande lever dess andliga torftighet vidare i postmodernismen. Allt är numera relativt och det existerar därför inget som är objektivt vackert eller fult. Det existerar heller inte någon arkitektur som kan manifestera någon gemensam identitet eller ursprunglig identitet. I de modernistiska förorterna är identitetsskapandet snarare negativt och uttrycker sig som gangsterkultur eller som religiös fundamentalism. Båda dessa fenomen får troligtvis näring av bostadsmiljöns själsliga torftighet. Gangsterliv och religion ger en identitet och en mening som den modernistiska tillvaron inte ger. I en sådan fysisk miljö frodas också skadegörelse och nedskräpning, vilket påvisats i flera undersökningar. Den kände brittiske skribenten Anthony Daniels känd under pseudonymen Theodore Dalrymple formulerade det träffsäkert med att “där [den fysiska] miljön är ful, blir beteendet därefter”.

Hur kan då arkitekturen utformas för att bidra till att stärka vår svenska sammanhållning och motverka en negativ samhällsutveckling? Först och främst måste vi komma till rätta med dagens stadsplanering. Här gäller det att blicka bakåt och att bygga sammanhängande stadsrum och villamiljöer efter de planeringsideal som rådde fram till 1920-talet. Vad man gjorde fram till slutet av 20-talet var att man medvetet kombinerade funktion och framkomlighet med skönhetsmaximerande syftlinjer (man lät exempelvis en gata leda fram till en storslagen byggnad eller till en offentlig plats). Hushöjden var reglerad för att skapa enhetlighet. Gatubredden var dimensionerad för att körfilen inte skulle bli en barriär. Husen i staden uppfördes i slutna kvarter vilket gav de boende en tydlig privat oas och en avgränsad gemenskap.

Uppfylls ovanstående kriterier får den rena arkitekturen möjlighet att verka. Och vad som rimligtvis behöver hända i Sverige är nu att en ny svensk arkitektur som bygger på klassiska ideal får utstråla och förmedla svensk identitet och kultur. Skönhet inom arkitektur är inte alls något subjektivt. All klassisk västerländsk arkitektur bygger på samma principer när det kommer till fasadindelning, mått och dimensioner. De utsmyckningar som kommer till, valet av exakta former och färger preciserar skönhetsupplevelsen och kommunicerar kultur samt ideal.

Syftet med en nyklassisk svensk arkitektur skulle alltså vara att båda nya och gamla svenskar ska kunna uppskatta och identifiera sig med nya miljöer för att dessa är vackra. Och om arkitekturen dessutom förmedlar svensk tradition kommer man därtill medvetet eller omedvetet på ett positivt sätt associera sin livsmiljö till Sverige och svensk kultur. Genom arkitekturen ska alltså både ett bättre beteende socialiseras in och assimilation i svensk kultur stärkas för alla som bor i Sverige. Så bygger vi en svensk gemenskap, en svensk identitet genom en arkitekturens renässans.

84 reaktioner på ”Gästskribent Michael Diamant: Svensk renässans: Med en svensk arkitektur kommer människor identifiera sig med svensk kultur

  1. Aha skriver:

    Bra ansats. Oavsett arktitekturens koppling till assimilation behövs en vackrare arkitektur. Kanske blir de närmaste femtio åren en arkitektonisk era där modernismens hus i stadskärnorna rivs eller ges vackrare former. Första staden ligger och väntar på en ansiktslyftning av sällan skådat mått. En motreaktion på sextio talets rivnings- och förfulningsvåg. En förskräcklig tid styrd av betongsossar.

    Gillad av 6 personer

  2. Rolf skriver:

    Snäll tanke.
    Men återigen fel spår
    Hela samhället genomsyras av: ”belöna kriminalitet – bestraffa skötsamma”
    Skall vi nu bygga hus åt buset?
    Civilisationer byggs av fria individer – inte tvärtom
    Här är en justering: Ta bort samtliga bidrag – skicka ut alla kriminella – bygg hus åt de som sköter sig och framförallt svenska ungdomar (billiga hyresrätter – som ser trevliga ut)
    Ge belöningar till de invandrare som gör bra ifrån sig
    etc etc

    Gillad av 5 personer

    • Göran Fredriksson skriver:

      Förr fanns en självbyggeriverksamhet för småhus hos större kommuner. Den som skulle bo i huset byggde mycket själv under kommunens tillsyn så att det blev rätt. Ett bra sätt att hålla ”nyanlända” sysselsatta, jobba ihop till grundplåten för boendet och ta ansvar för det färdiga huset.

      Gillad av 1 person

    • Michael Diamant skriver:

      Arkitektur är självfallet inte en universallösning men jag tror den definitivt måste vara en del av lösningen på samhällets problem. Oavsett migration så har även ursprungssvenskar blivit andligt, historisk och kulturellt fattigare av modernismens intåg i våra städer. Vi exponeras inte längre i lika hög grad för vår historia och våra förfäders verk. Raffinerade skönhetsupplevelser som genererar trivsel och länken bakåt har bytts ut mot en samtida arkitektur som ska skala av oss all form av identitet.

      Gillad av 2 personer

  3. Forum för levande arkitektur skriver:

    Vilken skamlös bait-and-switch, kontentan är alltså att svenskarna ska ersättas med utlänningar som medelst social ingenjörskonst ska fås att emulera de svenskar de ersatt?

    Tack men nej tack, Michael.

    Gillad av 7 personer

    • Michael Diamant skriver:

      Jag förstår verkligen inte vad du menar. Artikeln är inget förordande för de senaste decenniernas migrationspolitik utan söker genom historiska paralleller erbjuda en del av lösningen på hur vi ska komma till rätta med problemet. Även om vi skulle få en omfattande återvandring redan imorgon kommer miljoner migranter och deras ättlingar att bo i Sverige. Arkitektur är ett sätt att kultivera och integrera/assimilera gamla som nya svenskar i en svensk kultur. Det är ingen universallösning men en del av lösningen på problemet.

      Gillad av 2 personer

      • Anders skriver:

        ”Även om vi skulle få en omfattande återvandring redan imorgon kommer miljoner migranter och deras ättlingar att bo i Sverige”. Varför det? Det beror väl helt och hållet på hur omfattande återvandringen är (och hur beslutsamma vi är att få iväg invandrarna).

        Gilla

  4. 3 Fredrik Östman skriver:

    Ägarstrukturen spelar också en roll. I Sverige har nästan ingen råd att bygga ett eget stadshus. Det klarar bara stora företag av, och de kan då bygga hela ”städer” på en gång med en övergripande plan och med själadödande enformighet och standardisering. På den gamla goda tiden fanns fler riktigt rika som byggde egna hus på sitt eget sätt för att lyfta sitt eget ego, och detta var bra även för alla andra. Det är svårt att se hur vi skall kunna komma tillbaka till denna goda situation.

    Gillad av 5 personer

    • Michael Diamant skriver:

      Ägarstrukturen och oligopolet är självfallet ett stort problem. Men att planeringen och arkitekturen är så kass idag är tyvärr en fråga mestadels om ideologi. Tankesättet bland Sveriges arkitekter präglas av att ”ny” är viktigare än ”bra”. De saknar både kunskap och är ideologiskt fientliga mot tidigare arkitektur som var ”höger”. Hur illa ställt det är och vilken självbild Sveriges arkitekter bär på åskådliggörs enklast med vetskapen att 68% röstade på MP, F! och V i valet 2014. Av de unga arkitekterna röstade 20% på F!. De ser sig alltså som postmoderna, radikala och anti-historiska (all tid bakåt var ond).

      Gillad av 2 personer

    • Lars Odlen skriver:

      Angeläget område och klokt tänkt. Men frågan är varför det byggs så människofientliga hus o miljöer. Tar man bostadspriserna som riktlinje, så vill folk bo i gamla stan eller med utsikt över vatten.
      Politikerna har abdikerat från sin roll som väktare av det mänskliga formatet. Arkitekter vill skapa monument och bryr sig föga om klassisk skönhet eller gat urummets harmoni. Byggbolagen vill ha det enkelt med storskalig enformighet som följd. Folket – konsumenterna har föga röst, eftersom de inte kan välja bort det fula.
      Vi måste få ordning på bostadsbristen först o ta bort statlig inblandning

      Gillad av 2 personer

    • Michael Diamant skriver:

      Som jag skrev i artikeln så är tankarna inte mina egna och har funnits under lång tid. Att arkitektur påverkar oss och vår självbild är ju tydligt eftersom vi så mangrant söker oss till de klassiska miljöerna för var vi vill bo, var vi vill rekreera oss och var vi turistar. Arkitekturens utseende påverkar även saker såsom nedskräpning och vandalisering vilket forskningen har bevisat. Så barnatro är att tro att vi är robotar som inte bryr oss.

      Gillad av 2 personer

      • pllay skriver:

        Arkitektur är en av flera kulturyttringar i samhället.
        Vid blandad kultur blir resultatet ofta förfärligt, med en dominerande kultur bättre, det fula trängs undan till förmån för något enhetligt tema.
        I Sverige idag bekämpas svensk kultur och gynnas mångkulturen, den dominerande kulturen synes bli den muslimska med dess arkitektur.
        Att då tro att några röda stugor och ett par stenkåkar i städerna skall få nysvenskarna att entusiastiskt anamma svensk kultur är mer än lovligt naivt.
        God arkitektur är resultatet av en homogen framgångsrik kultur, inte orsak till den.
        Om vi för 70 år sedan ställt krav på invandrare att lära sig svenska, respektera svensk lag samt ta till sig den svenska kulturen hade vi nu kanske kunnat se god svensk arkitektur, i stället för de ideologiska pyramider vi ser förfula landet.
        Någon ny storhetstid inom svensk konst kan inte komma förrän landet ensats under en gemensam kultur och de multikultitroende drivits bort från makten.

        Gilla

    • 3 Fredrik Östman skriver:

      Men den vackra arkitekturen har ju inte skapats av modernisterna, utan av Otto Wagner. Staden är fylld till brädden med oändligt fula och deprimerande förment allmännyttiga hyreskaserner byggda med stulna pengar. De heter saker som Karl Marx-hof och Salvador Allende-Hof, alltså direkt namngivna efter ondskans apostlar. Vidrigt!

      (Den senare byggnadsansamlingen renoveras för övrigt och får hissar och annat fint nu när arbetarklassen som bebodde den dör ut och snabbt ersätts av negrer och muselmaner. Det skall vara fint för den nya härskarklassen!)

      Gillad av 2 personer

      • Michael Diamant skriver:

        Wiensk arkitektur efter 1945 är lika dålig som Sveriges efter 1945. Wiens lycka är att man inte genomförde storskaliga rivningar efter kriget och att staden är överdimensionerad för ett så litet land. Det finns alltså inget större behov av nybyggnation i denna tid av usel arkitektur.

        Gillad av 1 person

      • GWI skriver:

        Den svenska modernismen var synnerligen väl underbyggd, slutsatserna rent ut sagt skrämmande. Se Gregor Pulsson och kampskriften ”Acceptera”.

        Gilla

      • GWI skriver:

        Man kan välja att bosätta sig vid ringen, använda ubahn och ta sina söndagspromenader till stadsparken. Då slipper man de distrikt Östman talar om. Det går naturligtvis att studera var bomberna föll, nu som funkishål lite här och var. Wien är levande historia, även över dem som förnekade värdet av historia.

        Bakom estetiska uttryck ligger människosyn och verklighetsuppfattning. I det svenska ideutbytet med Tyskland på 1930-talet finns vissa obehagliga sanningar, förutom det uttalade målet att uppnå historielöshet. Det gjordes val, av olika personer i olika positioner. Modernismens genomslag i det svenska samhället, i mål och metoder, blev sedan fullständigt förödande. Det är poängen.

        För övrigt tror jag att din förklaring att Wien bevarades som följd av lyckliga omständigheter
        är lika korkad som föreställningen hos vissa scholares att de svenska jordreformerna var teknikdrivna. Apparaterna var stora, men skaparna och användarna större, för att travestera devisen i Uppsala. I Wiens fall handlar det inte bara om Boltzmann, Freud och von Mises. Lyssna till dånet i Musikverein, när WAPh, med erste violine, har spelat ”himmalaget”: Mahler , Schubert, Haydn.

        Gilla

  5. Elisabeth skriver:

    Mycket bra. Jag applåderar också Arkitektupproret. Det måste bli ett slut på att smälla upp torftiga, fyrkantiga lådor i vårt avlånga land. Ta exemplet Lund. Här röstar folk fram Universitetsbiblioteket som Lunds vackraste byggnad. Det är sådana hus man vill se i sin stad. UB är ett underbart och ståtligt hus med trappstens-gavlar och välvda fönster, höljt i vildvin och älskat av generationer studenter. Och så ger man bygglov åt ett sådant monster som Domkyrkoforum alldeles invid Lunds fantastiska Domkyrka, denna kyrka är f ö Lunds turistmagnet. Detta Forum är en asymmetrisk styggelse i rostig plåt med högt placerade tomma fönsterytor. Denna gräsliga byggnad saknar all förankring med platsen. Hur tänker man ??? Tyvärr är den byggd i material som står emot en eventuell mordbrännare med starka åsikter om estetik…….

    Gillad av 4 personer

    • Sune Mangs skriver:

      Domkyrkoforum är i skala ingenting i förhållande till Domkyrkan och underordnar sig väl domen i parken. Nu byggdes Lunds Domkyrka för nära tusen år sedan då byggmetoder och hantverksinslaget var något annorlunda än i dag…. Om man är helt oförmögen att uppskatta medvetet utformad modernistisk arkitektur och förfasas över samtidens med nödvändighet annorlunda byggande och arkitektur så finns det betydligt värre exempel än denna i skala och utformning enligt min mening väl fungerande byggnad, som är helt underordnad domen och tvärtom kan ses som en hyllning till densamma. Jag har själv bevistat föreläsningar om domen i domkyrkoforum som har en medvetet gestaltad utblick mot själva domkyrkan och fångar väl platsens genius loci. Domkyrkoforum är dessutom en medveten historisk pendang till de tillfällig hyttor och arbetsbodar som beströdde domkyrkoplatsen åravis under Domkyrkans hundraåriga uppförande.

      Gilla

      • Elisabeth skriver:

        Nej Sune, vi har olika uppfattningar där.Jag är ofta i Lund men blir fortfarande lika upprörd över denna styggelse. En hyllning till domen ? Obegripligt. Man kunde åtminstone valt helt andra byggmaterial. Jag tillhör nog kategorin ” oförmögen att uppskatta medvetet utformad modernistisk arkitektur”, som du uttrycker det.

        Gilla

      • Sune Mangs skriver:

        Ditt hysteriska pinsamma inpass är totalt osakligt och barnsligt ytligt. Totalitarism är inte en inherent del av en viss arkitektonisk stil. Har du överhuvudtaget varit på Lunds Domkyroplan. Att antyda an ni totalitarister, vem nu det skulle tänkas vara, skulle vilja bränna ned Lunds Domkyrka, bara för att undertecknad (tydligen totalitarist, på helt godtyckliga grunder) finner att domkyrkoforum väl svarar mot platsens genuis loci, och som jag skriver tvärtom är en hyllning till Domkyrkan, för vilken jag hyser både historisk och estetisk respekt och för att inte säga vördnad, är direkt pinsamt

        En av Europas mest vidriga byggnader, världens största administrativa byggnad; Folkets Palats i Bukarest, uppfördes efter omgestaltning av hela staden på Ceausescus order. Denna osmakligt uppblåsta, tårtliknande byggnad som svävar över Bukarest, uppfördes i den neoklassiska stil som utgjort ett gemensamt realsocialistiskt arkitektoniskt stilideal alltifrån Speers Berlin till Ceausescus Bukrest.

        Det finns god och dålig arkitektur inom samtliga stilideal och den som finner estetiska värden i exempelvis Eames eller Johnssons villor i USA är naturligtvis inte därför ”totalitarist” – vilket bottenlöst trams!

        Gilla

      • Sune Mangs skriver:

        Du är inte läskunnig. Att en byggnad alluderar i sin placering och skala till de tillfällighetsbyggnader som omgärdat domkyrkan vid uppförandet, innebär naturligtvis inte att domkyrkoforum i sig är en tillfällighetsbyggnad. Att dessutom insinuera att den som ser estetiska värden i den byggnad som är underordnad och i allt väsentligt innebär en hyllning till Domkyrkan, önskar bränna ned detta världsarv, passerar det löjeväckandes gräns.

        Gilla

    • Michael Diamant skriver:

      Hur man tänker? Det kan jag faktiskt svara på tror jag. 68% av Sveriges arkitekter röstade för MP, F! och V i valet 2014. 20% av de unga arkitekterna röstade på F! Det ingår i deras självbild att vara samhällsomstörtande och förakta historia, estetik och kunskap.

      Gillad av 2 personer

  6. Observatör skriver:

    Det är naturligtvis utmärkt trevligt med god arkitektur. Att bygga med kvalitet blir dock dyrt. De som kommer från fjärran land och önskar bosätta sig i Sverige är som regel alltför fattiga för att ha råd att bo i sådana hus. För övrigt torde dessa personer, liksom många svenskar, vara mer inspirerade av nordamerikansk populärkultur än av den svenska kulturen. En amerikansk besökare tyckte dock att den svenska modellen att placera ”the unprivileged” i billiga hus långt ifrån stadskärnan borde anammas även i USA. De flesta människorna vill ju bo segregerat trots allt som säges.

    Gillad av 2 personer

      • Jari Norvanto skriver:

        Den så kallade allmännyttan får väl bygga åttarummare, för att matcha de nysvenska behoven. Så som Sanna Rayman föreslog i SvD för typ ett decennium sedan. Knappt svensken har råd, utan att skuldsätta sig högt.

        Gillad av 2 personer

    • Michael Diamant skriver:

      Att planera bostadsområden och gestalta byggnader utefter klassisk tradition är dock inte ett dugg dyrare utan en fråga om ideologi. Fasadindelning och proportioner är det viktigaste för om vi upplever en byggnad som vacker eller ful. Kika gärna på 1920-talets nordiska klassicism som är mycket spartanskt utsmyckad men som de flesta upplever som mycket vacker.

      ”För övrigt torde dessa personer, liksom många svenskar, vara mer inspirerade av nordamerikansk populärkultur än av den svenska kulturen.”

      Där är jag helt enig och syftet med en ny svensk klassisk arkitektur är att stärka svensk kultur i samtligas medvetande.

      Gillad av 3 personer

  7. Ove Ljungheden skriver:

    Det är en vulgärförenkling att helt sopa ut modernism och postmodernism. Det finns dålig och bra modernism, dålig och bra postmodern arkitektur.

    Moderna Museet är exempelvis ett exempel på god modernism. I Sverige så klumpas allting i betong samman under det pejorativt laddade modernismbegreppet, detta oavsett om kritiken avser parkeringshus och massproducerade flerbostadshus, vilka mera är utryck för funktions-
    socialistiskt industriellt byggande inte sällan av Rörelsens egna ”arkitektkontor”.

    Det menlösa massproducerade byggandet är inte representativt för den del av modernistisk arkitektur för vilken ledande arkitekter och inte dussinpolitiker haft sista ordet i stadsbyggande och bostadsprojekt. Det hade räckt långt med en balans i den svenska välfärdstatens krampaktiga omfamning av modernismen, vars effekter inom stadsplaneringen med funktionsseparering och sovstäder, kombinerat med innerstadskärnor perforerade av trafikleder och parkeringshus är uttryck för brist på arkitektoniskt tänkande överhuvud och arkitektonisk gestaltning i den naiva framtidstron bland självtillräckliga sossepampar. Det är den naiva provinsiella självgodheten och tron på att med nödvändighet vara modern och ligga i framkant som på område efter område driver den moralistiska och helt materialistiska folkhemspolitruken till att omfamna samhällsomdaningsprojekt utan reflektion och balans för att döva den egna tomheten.

    Gillad av 2 personer

    • MartinA skriver:

      Må så vara. Men det har gått i modernismens tecken. Rättvist eller ej, modernismen har för evigt straffat ut sig. Den förstörelse och den oefterhärmliga fulhet som modernisterna spritt omkring sig här i Sverige var inte rättvis den heller.

      Gillad av 2 personer

    • Michael Diamant skriver:

      Jag håller ju som väntat inte med. Jag anser inte att det finns någon bra modernism i Sverige eller världen av den enkla anledningen att den inte är tänkt att vara bra annat än i dess funktion. Ingen byggnads funktion varar för evigt och om en byggnad bara har ett funktionsvärde kommer den rivas när funktionen inte behövs längre. Klassiska byggnader har ett värde utöver funktion och därför så hittar vi ständigt nya användningsområden för dem för att vi älskar dem.

      Gillad av 5 personer

  8. MartinA skriver:

    ”nya och gamla svenskar”

    Oook. Så Michael Diamant menar att ”svensk” är den med medborgarskap i Sverige? I en artikel om identitet. Så identitet kommer alltså från staten, från de som delar ut medborgarskap. Jamen för tusan, varför hålla på att åbäka sig med arkitektur då? Det är väl bara för staten att säga till oss vad vi ska identifiera oss med! Ungefär som Moussolini när han ville upphäva de lokala identiteterna i Italien. Kanske är neoklassisk still som är vad den sociala ingenjören rekomenderar?

    Min definition av ”svensk” är vi som ser tillbaka på en gemensam historia här i Sverige. Någon med Arabiskt påbrå ser tillbaka på en Arabisk historia och kommer inte identifiera sig med något som Diamant bygger i vilket fall. Snarare kommer det framstå som futtigt och patetiskt i jämförelse med det ståtliga byggnadsarvet i MÖ.

    Jag tycker att själva grundiden i artikeln, att staten och byråkratin har rätt att definiera folks identitet är fascism. Men det har jag ju redan antytt.

    Gillad av 7 personer

      • Michael Diamant skriver:

        Svensk är en etnicitet och inget som man blir för att man blir svensk medborgare. Däremot får vi väl räkna med att en person som är svensk medborgare kommer att leva och verka här och få barn här. Då anser jag det vara av intresse att dessa personer på sikt assimileras till svensk etnicitet. En vacker klassisk arkitektur som uttrycker svensk identitet tror jag definitivt bidrar till vilja att identifiera sig som svensk.

        Gillad av 2 personer

    • Rolf skriver:

      Väl formulerat. Kollektivism kontra Individualism. Statens roll (om inget radikalt inträffar) har förverkats. Vi har inte fått säga ”lingon” om genomgripande förändringar som förnekar allt som gjorde Sverige till Sverige.

      Gillad av 1 person

      • MartinA skriver:

        Jag läste fram till ”nya och gamla svenskar” och kommenterade sedan det. Uttrycket i sig straffade ut artikeln i min bok.
        Det kan vara rätt eller fel. Men ärligt talat, om man skriver en artikel som vidrör vår identitet. I det läge vi befinner oss. Hunsade och bespottade och hånade av de institutioner som egentligen var satta att värna oss. På väg att bli minoritet i vårt enda land. Där våra kvinnor blir massvåldtagna. Så får man banne mig visa litet fingerspitzgefül. Vilket den här författaren definitivt inte gjorde.

        Gillad av 2 personer

    • GWI skriver:

      Martina, du inbillar dig kanske att nationen är större än staten, att folket står över staten. Kanske till och med att det inte finns något samhälle utan bara människor? Jag varnar dig i så fall, den sanningen gör oss sällan fria.

      Gilla

      • MartinA skriver:

        Stater tenderar att vara större än nationer. Även om det finns exempel på motsatsen.
        Över och under är för flummigt uttryckt för att ens kommentera. Min lojalitet är till nationen, inte till staten. Och så är det för de flesta eftersom staten är substanslös. Det är något staten måste förhålla sig till. I sverige genom ständig och rabiat och massiv demonisering av att ha lojalitet till den Svenska nationen.
        Samhälle, vad menar du med det? Jag upprepar ständigt och jämt att människan är ett flockdjur och att ”individualism” som politisk ide antingen är en villfarelse eller alternativt ondska.
        För vidare samtal vore jag tacksam om du kunde göra en ansträngning att uttrycka dig mindre slarvigt..

        Gilla

    • Michael Diamant skriver:

      Jag tror ju knappast heller på svensk migrationspolitik och återvandring är ett måste. Men vi får väl nog ändå räkna med att miljoner migranter och deras efterföljande kommer bo kvar här. Arkitektur har då def en roll (precis som i historien) att kultivera och bidra till assimilation.

      Gillad av 1 person

  9. Hemljuvahem skriver:

    Visst behöver vi viss nybyggnation, men de nytillkomna ickesvenskarna måste, naturligtvis, snarast förmås att återvända till mer passande boningar i sina avlägsna ursprungsområden…

    … innan de har lyckats elda upp alla vackra gamla herrgårdar, som förvärvats av asylbaroner, och gjort alla bostadsområden i städer och bruksorter fullkomligt obeboeliga för vettigt folk.

    I väntan på återresa kunde inkvartering i tomma svinstallar, som är lätta både att evakuera och sanera samt saknar kända riskområden såsom balkonger, trapphus, källare och dylikt duga.

    Gillad av 5 personer

    • Hovs_klipphällar skriver:

      Hemljuvahem:

      Ja jag håller med om mycket i artikeln ovan — men problemet är just att skribenten inte låtsas om effekterna av den miljonhövdade asylinvandringen…

      Själv avskyr jag det mesta av modernismens arkitektur, och har haft turen att hitta en bostad i ett vackert område från 1920-talet präglat av trädgårdsstadens ideal (som sedan krossades av LeCorbusier och funkis-gänget).

      Men vackra hus hjälper inte mot en destruktiv kultur tyvärr…. en kultur vars mål är att utplåna oss svenskar.

      Gillad av 2 personer

      • Hemljuvahem skriver:

        Ja, H-H, jag bor också precis som jag helst vill, men visst är det märkligt, att den kloka DGS-redaktionen publicerar en så ogenomtänkt artikel?

        Om, jag säger OM, de masshitresta utomeuropéerna hyste allra minsta intresse för eller omtanke om vare sig ny, gammal, eller jättegammal…

        … arkitektur i Sverige så skulle de väl ändå försöka vara normalt aktsamma om de – ofta – förnämliga bostäder de tillåts disponera på vår bekostnad?

        Gillad av 1 person

      • Michael Diamant skriver:

        Jag bor i Akalla i Stockholm så jag konfronteras dagligen svensk migrationspolitik kan jag lova.

        ”Vackra hus” är inte en universallösning utan en del (precis som tidigare i historien) av en av en identitetsprocess. Som det står i slutet av artikeln:

        ”Syftet med en nyklassisk svensk arkitektur skulle alltså vara att båda nya och gamla svenskar ska kunna uppskatta och identifiera sig med nya miljöer för att dessa är vackra. Och om arkitekturen dessutom förmedlar svensk tradition kommer man därtill medvetet eller omedvetet på ett positivt sätt associera sin livsmiljö till Sverige och svensk kultur.”

        Gillad av 1 person

  10. Rikard skriver:

    Hej.

    En liten invändning:

    Du skriver under en bild att Sverige har en skatt av trähus från 1700-talet. Det borde stå från tolvhundratalet, då det idag finns människor som bor i hus vars grund och vars stockar monterades då. Särskilt Siljans-bygden och nordvästra Dalarna, västra Härjedalen, och den däremellan liggande Finnmarken är rik på dessa hus – besök gärna Zorns Gammelgård i Mora vid tillfälle.

    [https://zorn.se/besok/zorns-gammelgard-och-textilkammaren/]

    ”Anläggningen består idag av ett 40-tal byggnader. Tillsammans bildar de Sveriges förnämsta samling av äldre timmerhus, grupperade i en hemby, en hemfäbod, ett kvarntun och en långfäbod samt några båthus. Här finns även det äldsta profana timmerhuset i vårt land, daterat till 1237.”

    Än idag byggs hus med i grunden samma metoder och i grunden samma verktyg.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    Gillad av 8 personer

  11. Jari Norvanto skriver:

    Trähus i all ära, men lever den upp till de krav på skalskydd som Det Nya Sverige tarvar?

    ”Även om modernismen idag erkänts som ett misslyckande lever dess andliga torftighet vidare i postmodernismen.”

    Det kan knappast stämma. Det finns bra arkitektur och det finns dålig. Talrika exempel på bra modernistisk arkitektur är t ex Gropius, Aalto, Le Corbusier, Mies van der Rohe och de organiska byggena av Lloyd Wright och Hundertwasser.

    Gilla

    • Michael Diamant skriver:

      Modernistisk arkitektur kan vara bra i sin funktion men dess värde är just dess funktion och inget annat. Sedan får vi skilja på vad som på engelska kallas ”early modern” såsom art deco och efterkrigstiden modernism. Mellankrigstidens modernism är fantastisk men så är den heller inte bara funktionell.

      Gillad av 1 person

  12. Magnus Rosensparr skriver:

    Reblogga detta på Magni Värld och kommenterade:
    Modernismen och postmodernismen är uttorkade, förtvinade, förstenade och döda grenar på det mänskliga skapandets träd. Själlöst, fult, enahanda, disharmoniskt och banalt dess eftermäle. Dess torftighet har skapat de svenska ghettomiljöerna, och har befordrat och blivit klangbotten för nedskräpning, klotter, vandalism, förslitning, förfulning, förfall och apati. Dessa destruktiva miljöer är ett utfall av det socialistiska, enkelspåriga, byråkratiska, fantasilösa, planstyrda, kollektivistiska och rigida tänkandet, som parats med PK-ismens slöhet, slapphet, likgiltighet, ytlighet och totala brist på sinne för historia, tradition och smak.

    Det är med glädje och tacksamhet man kan notera att detta 100 år långa eländiga tillstånd tycks ha nått vägs ände, och att en sund syn på traditionell arkitektur åter börjar göra sig gällande. Nu gäller det att få kapitalet, bankerna och byggherrarna med på tåget. För det krävs det gedigen PR- och marknadsföring av budskapet att folket längtar och efterfrågar nybyggnation av klassisk arkitektur för sitt boende. Samtidigt bör man också lära företagen att det är bra för deras image att haka på den ny sunda trenden för byggande. Slutligen och svårast blir att skaka om svensk arkitektutbildning i grunden. Den är en av statens mest undermåliga och fördärvelsebringande verksamheter och starkt bidragande till det svenska tillståndet.

    Gillad av 3 personer

  13. Tritonen skriver:

    I århundraden har den medvetet gestaltade arkitekturen i sin yttre form strävat efter balans och symmetri i fasaduttrycket. Det bästa i detta kulturarv borde fortfarande vara något att studera och föra vidare för dagens arkitekter. Men här måste man konstatera ett beklagligt brott i traditionen, inom arkitekturen inte mindre än inom andra konstarter och inom politiken och åsiktsbildningen. Nu vill man absolut inte bejaka eller arbeta i en hävdvunnen tradition. Nej, nu måste man dekonstruera, normkritisera och individualisera till varje pris. Konstruktionsmaterial som betong och (rostiga) stålbalkar får numera en plats i solen från ett tidigare liv i det fördolda, i byggnadens inre. Byggnadsteknikens utveckling möjliggör också att vilka bisarra skapelser som helst kan få se dagens ljus. Turning Torso i Malmö av arkitekten Santiago Calatrava från 2005 är en sådan skulptural byggnad, som fått många efterföljande ”landmärken” runt om i Sverige, dock inte fullt lika spektakulära dessbättre.
    Tendensen bland ledande arkitekter tycks vara att avlägsna sig från och bryta med traditionen, nästan som ett självändamål. Att sätta sitt personliga, individuella signum, att sticka ut, att vara rebellisk och helst också frimodigt ”kaxig.”

    Gillad av 2 personer

      • Hemljuvahem skriver:

        Jag, som är mycket road av arkitektur och byggtradition måste beundra din entusiasm, Michael Diamant, men all eventuell skadegörelse beror självklart på vilka individer som vistas i området.

        Miljonprogrammet var inte vackert när det byggdes heller, men människorna – de väl uppfostrade, skötsamma svenskarna, som tacksamt bodde där från start och ibland tills alldeles nyligen…

        … har generellt tagit väl hand om sina lägenheter och de gemensamma utrymmena.

        Det är för att aktsamma och hänsynsfulla svenska pensionärer har ersatts av ett helt annat klientel som vandalisering och asociala beteenden har gjort höghusområden och egnahem rivningsfärdiga.

        Gilla

  14. Erik2 skriver:

    Väldigt bra och viktigt att ta upp detta med arkitekturen. Bara som exempel, hur mycket sociala problem på gruppnivå finns i villamattorna från miljonprogrammets dagar jämfört med punkthusens områden? Det som måste ske framöver är utöver det som indikeras i artikeln också att rivning av/i problemområden måste diskuteras. Arkitekturen påverkar människorna. Miljonprogrammets höghus är en olycka och en stor bidragande orsak till dagens migration med tillhörande ”problem”. Områdena var på väg att tömmas under början av 90 talet men Bengt Westerberg lyckades pressa fram öppna gränser och då fylldes områdena igen. Nu med nya medborgare. Jag vill veta namn på de som jobbade tillsammans med STASI. Nu.

    Gillad av 1 person

    • Michael Diamant skriver:

      Du har helt rätt och 1990-talet var ett fantastisk årtionde för svensk arkitektur. Vi monterade ned miljonprogram och mycket av den nyproduktion som skedde var klart inspirerad av den klassiska arkitekturen. Men sedan skapade politikerna en artificiell bostadsbrist och den positiva utveckling bröts. Miljonprogrammen fylldes på och pga bostadsbristen kan vilket skräp som helst byggas.

      Gillad av 1 person

  15. Östanskog skriver:

    I min ungdom i Finland ville jag bli en arkitekt: nI vet: Alvar Aalto och funkis. Jag kunde ju rita fyrkantiga lådor och leka med Lego, som varför inte JAG?! – I tester fick jag konstruera en koncentrationsläger. Jag lämnade ett tomt papper. (Såhär efteråt inser jag, att ett koncentrationsläger är främst en fungerande stad, dock på ett perverst sätt. Så varför inte?) Jag insåg på en gång, att mina blivande lärare i arkitektutbildningen skulle vara smaklösa sadistiska översittare.

    Sedermera har jag ägnat mitt liv för att bekämpa sadistiska smaklösa översittare . . . kanske därför hamnade jag i kommantatörsfältet på DGS?

    Gillad av 1 person

    • GWI skriver:

      Ta en kurs i Jyväskylä, på universitetet, eller i Suomussalmi eller på Mannerheimvägen där han rider själv, marskalken. Gör hemläxan. Den finska läxan.

      Gilla

  16. lookslikeanangel skriver:

    Arkitektur på villovägar

    Vänner till mig hade ett väldigt stort och fint hus
    på en exklusiv adress. Mannen i familjen hade
    börjat tröttna. Huset sög all energi – och pengar.
    Men, han ville inte säga något till sin fru. Hon,
    som lagt ner så mycket tid på huset och älskade
    att bo där.

    Hustrun, å andra sidan, var fruktansvärt trött på
    huset, som tog all tid och energi. Men hon ville
    inte säga något till sin man som offrat så mycket.

    Men till slut orkade ingen riktigt hålla ”fasaden”
    och huset såldes.

    Varför tänker jag på detta nu. Ja, jag tror att vi
    börjar bli hjärtinnerligt trötta på att ”hålla” ett
    stort hus. Inte ens för oss själva, utan för andra
    som inte gjort sig förtjänta – rent av tvärt om i
    vissa fall.

    Varför göra det vackrare, mer hållbart, när vi
    inte tror på framtiden!

    Gillad av 1 person

    • Michael Diamant skriver:

      Ny vacker arkitektur är inte tänkt att vara någon statlig miljardsatsning till våra förorter. Det handlar snarare om ett ideologiskt skifte som kommer göra allas boendemiljöer (det kommer onekligen gå snabbare i medelklassområden) både mer vackra samtidigt som de kommunicerar svensk kultur.

      Gillad av 2 personer

  17. Fredrik Dhejne skriver:

    Många svenska arkitekter hyllar den franske fascisten Le Courbisier. Det säger en hel del om deras omdöme. Viktigt att konstatera är att arkitekter inte ska bestämma vad som ska byggas och hur,, lika litet som vi låter militärerna bestämma omfattningen och utformningen av försvaret. Arkitekter är rithjon och ska göra det de blir tillsagda.
    Nu ska vi inte skylla allt på denna yrkeskår. Politiker och byggföretag har ett stort ansvar i förstörelsen av vår offentliga miljö. Egentligen skulle all nybyggnad underställas en omröstning mellan olika förslag av de som bor och verkar i det område byggnaden ska uppföras.

    Gillad av 1 person

    • Michael Diamant skriver:

      Arkitekter kan visst få bestämma vad som ska ritas om vi har förtroende för dem. Det förtroendet har de precis som våra politiker brutit. Lösningen är att välja och premiera rätt arkitekter. Gällande skuldfrågan är den till 100% arkitekternas. Det är de som bestämmer diskursen om vad som är arkitektur. Byggbolagen tackar och tar emot avskalade lådor och politikerna har inte ryggrad att säga ifrån.

      Gillad av 1 person

  18. Lennart Göranson skriver:

    I romantrilogin Dalen, Fälten och Skogen berättar Stig Strömholm om Romarrikets upplösning, eller övergång i något nytt, med början år 451. Där skriver han bland annat om de tre grundstenar som höll samman det romerska riket under många hundra år: en gemensam lag, ett gemensamt språk och en arkitektur som erbjöd en gemensam identifikation. Samma mall kan tillämpas på Sverige, i en tid då vi – likt en gång romarriket – behöver samla människor med skiftande ursprung till ett förenande medborgarbegrepp.

    Vi har en gemensam lag, och varje ansats att få till särregler med hänvisning till etnisk, kulturell eller social identitet måste avvisas med skärpa.

    Vi har svenska språket som ett förenande kitt, och de ansatser som redan finns att låta det stå tillbaka till förmån för andra språk måste motarbetas.

    Det tredje är arkitekturen. Vi har haft en arkitektur som slog på ett helt annat sätt i Sverige än i resten av Europa, nämligen den variant av modernismen som lanserades genom Stockholmsutställningen 1930. Och visst hade den nationalistiska drag – ansvarig för den centrala paviljongen ”Svea Rike” var den ökände Herman Lundborg. Arkitekturupprorets maning att skapa en nationell arkitektur som förtjänar mer respekt än ”funkis” ligger rätt i tiden.

    Gilla

  19. Rikard skriver:

    Hej.

    Vill passa på att tacka Michael Diamant för att han tagit sig tid att svara och debattera i kommentarsfältet.

    Som en som har bott på alla möjliga ställen, vill jag kasta fram följande bisats till hypotesen om att vackrare, mer klassiska former bidrar till identitetsskapande: husen är för stora, med för många hushåll i. Det typiska kvarteret, som såväl Östermalms och som Söders sådana, hade en portvaktsbostad där just portvaktsfrun var (skvaller)central och som sådan hade en mycket viktig social funktion, på gott och ont, med (åter)skapande av social struktur för de boende. Särskilt i arbetarkvarteren bodde ju många som flyttat in från landet eller var barn till inflyttade, varför just portvakterna och deras män, brevbäraren, kvarterspolisen, dasstömmaren, sotaren med mera alla ingick i en social miljö som var starkt värderingsbärande.

    Jämför nu detta med Flemingsberg. Tiovåningshus, eller högre, med flera portar i varje. Utslängda i granskogen vid Huddinge sjukhus (numera är där väl mer bebyggelse än när området och sjukhuset var nytt?) och med ett fullständigt anonymt myller av folk, först från hela Sverige och Europa och sedermera från hela världen. Eller Blåkulla i Solna – titta på foton på Hagalund före och efter, och gråt.

    Vad finns det att samlas kring, i ett sådant område, alldeles oavsett ägarformen?

    Nu är jag varken byggare, arkitekt eller byggherre, men kan det verkligen vara så oerhört mycket större skillnad i kostnader om man istället bygger tre- eller fyravåningshus med innergårdar efter ovan nämnd förlaga?

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    Gillad av 1 person

  20. Mv skriver:

    Jag blev förstås censurerad när jag kommenterade Diamant. Denna ständiga censur skapar ett intryck av mera enighet på DGS än vad som är fallet.

    När kommer artikeln om bridge som integrationsåtgärd för den miljon som tydligen måste bo i Sverige. Förstår inte DGS redaktion att vi är fler och fler som helt underkänner legitimiteten av de senaste decenniernas politik, inklusive lagar och alla nya medborgarskap.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.