Patrik Engellau: Betydelsefulla sociala rörelser drivs av tro och egenintressen

Patrik Engellau

I sin roman om Katarina av Medici beskriver Honoré de Balzac kampen mellan katoliker och protestanter i Frankrike under andra hälften av 1500-talet. Samhället indelas av Balzac i ett antal fraktioner: den katolska kyrkan, staten eller kronan, som är olika adliga gruppers stridsäpple, den begynnande kapitalistiska borgerligheten som ibland kallas ”hantverkare” och till slut alla de andra som man inte behövde bry sig om, livegna bönder till exempel.

Protestantismen, i det här fallet i dess kalvinistiska skepnad, vinner sina trognaste anhängare inom borgerligheten. Protestantismen är en ny och revolutionär lära som livar de unga männens sinnen och förmår dem att våga livet för sin tro. Kanske kunde de lika gärna ha varit kommunister på Lenins tid eller IS-anhängare i våra dagar. De borgare som inte tillhörde kalvinismens upphettade stormtrupper, utan hade ett mognare sinnelag, beskrivs så här av Balzac:

Den religiösa reform som Luther inledde i Tyskland, John Knox i Skottland och Calvin i Frankrike, bemäktigade sig särskilt de lägre klasser som hade börjat tänka [han menar den gryende borgerligheten; PE]. Adelsmännen stödde denna rörelse enbart för att tjäna intressen som var främmande för den religiösa saken. Till dessa olika partier slöt sig också äventyrare, ruinerade ståndspersoner, yngre människor för vilka alla oroligheter var lika bra. Men bland hantverkarna och handelsmännen var tron uppriktig och baserade på en kalkyl.

Balzac förklarar också mer i detalj vad det var för ekonomiska incitament som lockade borgarna till kalvinismen och ingöt sådant trosvisst hjältemod i de unga hetsporrarna i deras led:

[Det var] en religion, som överlämnade kyrkans egendom till staten, avskaffade klostren och fråntog kyrkans dignitärer deras enorma inkomster. Alla inom handeln räknade fram de välsignelser, som skulle bli följden av denna religiösa operation, och gick in för den med kropp, själ och börs. Men bland de unga inom det franska borgerskapet mötte protestantismen denna ädla böjelse för offer av alla slag som besjälar den ungdom, för vilken egoismen är okänd.

Balzacs beskrivning av kalvinismens nog så kvalfulla och långdragna men till slut framgångsrika genombrott passar min historiesyn som hand i handske. Framväxande starka sociala rörelser artikulerar en tro, lära eller ideologi som ger anhängarna modet att utstå de plågor som kampen för livsrum alltid medför. Samtidigt är rörelsernas bas ett trovärdigt löfte om ekonomiska framgångar. Så är det, tror jag, alltid. Idealiteten går alltid hand i hand med inkomsterna även om längtan efter idéernas förverkligande och suget att höra klirret i kassan kan skilja sig åt mellan olika individer inom samma rörelse. För adeln, säger Balzac, spelade de religiösa dogmerna inte alls så stor roll som möjligheten att slå it en konkurrent och ta hans slott och gårdar.

Detta slags analys passar enligt min mening på dagens miljörörelse med den skillnaden att jag tror att kalvinismen rent objektivt – vad nu det ska betyda – representerade ett framsteg för mänskligheten medan miljörörelsen inte gör det i sin nuvarande hänryckning. (Fast visst hade även kalvinisterna sina extremistiska svärmare och bildstormare så det kan ju hända att även miljörörelsen tar sitt förnuft till fånga och övergår till att följa Lennart Bengtsson i stället för Johan Rockström och Greta.)

Nu kommer det stora problemet för en utomstående betraktare som jag. Engagemanget bakom stora sociala rörelser är alltså både ideellt och ekonomiskt. Den ideella delen, överbyggnaden, är teoretisk och mer eller mindre religiöst inspirerad eller i varje fall baserad på trossatser, till exempel arbetsvärdeläran hos Karl Marx eller kristendomens dogm om att Jesus dog på korset för mänsklighetens befrielse. Personer som jag, som har svårt att ge sig hän åt dogmer, tvingas för det mesta passa om det kommer önskemål om ställningstaganden. Det är möjligt att jorden snart kommer att gå under enligt denna uppfordrande appell från Extinction Rebellion:

Sådana som jag har emellertid svårt att tro på detta eftersom det just handlar om trossatser. Jag har i klimatfrågan kommit så långt på vägen mot förtappelsen att jag betvivlar att det vad mig anbelangar existerar en sanning som kan forskas fram. Det är ungefär som med protestantismen och katolicismen. Hur många vetenskapliga forskare man än sätter på uppgiften kommer man aldrig att kunna fastställa vilken av religionerna som har rätt. (Jodå, jag tror att sekten kring Lennart Bengtsson har mer rätt, men det är bara vad jag tror.)

Men trons ideella överbyggnad är som sagt bara hälften av en social rörelses drivkraft. Därunder befinner sig den ekonomiska basen. I åtminstone någon grad ställer sig nästan alla troende frågan vad de har att vinna på att välja just den ena eller den andra uppfattningen.

När det gäller klimatfrågan är det uppenbart att åtminstone fläckvis rätt skamlösa ekonomiska intressen ligger bakom alarmisternas budskap (liksom alarmisterna själva förr i tiden brukade anklaga oljeindustrin för att förtränga sanningen om den globala uppvärmningen). Mest uppenbart är nog att det över nästan hela världen uppstått en statsfinansierad universitetsanknuten klimatforskningsindustri där begåvade människor bereds arbete i trevliga lokaler med en hygglig utkomst och en känsla av att stå på det godas sida. (Jag vet hur det känns. Jag jobbade tio år på Sida med att lyfta u-länder ur underutvecklingen. Så länge man tror på sitt höga uppdrag är det ett lyckat livsval.)

Därtill kommer politiker för vilka möjligheten att jorden snart går under erbjuder helt nya operationsmöjligheter, maktpositioner och intressanta skattehöjningar. Dessutom finns horder av vad Lenin kallade nyttiga idioter, alltså personer som blir så upphetsade av sakens religiösa idégods att de inte bryr sig om att de inte har något att vinna – utan tvärtom kanske förlora – på sin tro. Svensk skolpersonal är nog för det mesta sådan.

Med detta i bakhuvudet betraktar jag den aktuella debatten om skogsbränder i Amazonas. Det första man konstaterar om man spejar lite i cyberspace är att det inte ens råder konsensus i den mest banala sakfrågan, nämligen om det brinner mer i Amazonas i år än det gjort tidigare. Svenska Dagbladet konstaterar den 27 augusti att:

Nästan 80 000 skogsbränder har härjat i Amazonas hittills i år – det är 80 procent fler bränder än i fjol och det högsta antalet sedan Brasiliens rymdmyndighet Inpe började sina mätningar 2013.

Dagens Nyheter förklarar samma dag att ”skogen kan förvandlas till savann”.

Men tidskriften Forbes hävdar att det inte är så farligt med skogsbränderna. De ligger bara sju procent över genomsnittet för de senaste tio åren:

Till och med The New York Times säger, till skillnad från vad de svenska tidningarna antyder, att det inte handlar om bränder i jungfrulig regnskog utan svedjebruk av redan tidigare besådda markområden. Ungefär samma historia berättas på, som det verkar, oändligt antal ställen på internet.

Bränderna i Amazonas framstår till slut inte som en sakfråga utan som en trosfråga. Vi betraktar klimatrörelsen ideella överbyggnad där vad som helst är möjligt.

Om man ska förstå mer av detta bör man nog studera den underliggande ekonomin. I brasilianska TV-debatter framförs en hel del mer eller mindre troliga teorier. President Bolsonaro säger att det är miljöaktivistiska organisationer som tuttat på i syfte att straffa presidenten för att han tagit ifrån dem statsbidragen. Ordföranden i Brasiliens främsta jordbrukarorganisation påstår att det är amerikanska sojabönder som ligger bakom eftersom de vill kunna utpeka brasilianska sojabönor som klimathot. Hårda förhandlingar pågår om frihandel mellan EU och Mercosur (en ekonomisk allians av latinamerikanska länder där Brasilien ingår). Som det innan bränderna såg ut kommer EU att liberalisera 92 procent av all import dock endast obetydligt för ”nötkött, griskött och etanol”. Upprörda brasilianare menar att europeiska boskapsbönder gör allt för att framställa brasilianska köttprodukter som en miljöfara. Dessa bönder verkar ha vissa framgångar. Enligt Dagens Nyheter hotar Emmanuel Macron att stoppa frihandelsavtalet ”om det inte görs mer för att skydda regnskogen”. Men om regnskogen knappast är berörd och Bolsonaro inte är skyldig?

Själv blir jag bara mer benägen att lyssna på Lennart Bengtsson.

26 reaktioner på ”Patrik Engellau: Betydelsefulla sociala rörelser drivs av tro och egenintressen

  1. Bo Svensson skriver:

    Livsmiljöns tryggade fortbestånd med sin fulla artrikedom är i fokus för alla som är värda att lyssna på. – Förlöjligar man ”miljörörelsen”: dem som har livsmiljöns degradering som sitt värsta bekymmer, begriper jag inte hur man skall kunna samla ihop tillräckligt med redigt folk bland dem som återstår för att styra samhällsskutan.

    Miljöpartiet är en annan sak.

    Det måste göras mera lönsamt att vårda de omistliga ekosystemen än att exploatera. – Skyddet av livsmiljön måste integreras i marknadsekonomin och jag ser lösningen i ett globalt grundskattesystem. – Man kan börja nationellt och sätta kurs mot en ordning där man hävdar sitt ägande med en årlig avgift och där ersättningen till den tidigare ägaren bara är för att kompensera för den värdeökning denne bidragit med. – Det handlar då om en markanvändningsavgift relaterad till graden av exploatering och områdets skyddsklass.

    Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      Nu har man bekymmer med att stycka upp världshaven i nationella ägolotter efter,principer som väcker löje och man ignorerar helt de nationer som saknar kontakt med havet.

      Globala grundskatter löser problemet, – avgifterna för förfoganderätterna på nivåer så att efterfrågan anpassar sig till tillgången och att man delar på intäkterna.

      Gilla

  2. A skriver:

    Ja P.E, i skydd av en jättelik illusion, så går det att lägga band på makt och pengar som faktiskt finns. Lögner för att komma i position att stjäla, ständigt i nya varianter. Om man ser på proportionerna så är vinsterna små jämfört med illusionen, men eftersom illusionen inte finns alls så är istället vinsterna jättelika. Ungefär som om jag lånar tjugo lax av dig P.E, för att komma i position att lösa ut ett arv på tretti mille i Nigeria. Sen kan vi dela på millarna P.E, jag är generöst laggd vet du. 🙂

    Mvh A

    Gillad av 1 person

  3. Thomas Ek skriver:

    Att bygga ett vindkraftverk kräver 900 ton stål, 2500 ton betong och 45 ton plast. Den som vill bli ännu mer förbannad kan läsa mera HÄR . Informationen kommer från den amerikanske artikelförfattaren Mark P. Mills och den skrevs den 5 aug. 2019.

    Gillad av 8 personer

    • miketheviking skriver:

      Mycket bra inlägg Tomas.
      Det är just detta materialslöseri som måste blottläggas.
      Samma med batteribilar – hur många gruvor måste startas i Skåne för att täcka behovet av alla ämnen som behövs i batterierna?

      Kärnkraft. Ja, tack.

      Gillad av 1 person

      • uppstigersolen skriver:

        Nejnejnej. Om stålet och plasten kommer från Kina så är det miljövänligt eftersom Kina står bakom Parisavtalet. Betongen kommer att göras med hjälp av elkraft från nuvarande väderkvarnar. Eller, visst nej det funkar inte så ännu. Men i morgon så. Eller har jag missat nåt här?

        Gillad av 2 personer

    • Bo Svensson skriver:

      Materialen kräver väl i storleksordningen 1kwh/kg i framställning, – (skall kolla bättre sen).

      Är det så, behövs 3450 000 kwh innan enerkikostnaden för materialet är betald.

      10 Gwh/år ungefär får man från ett på 3Mw. – Alltså 10 000 000 000 kwh.

      Kan ha räknat fel men kolla själv.

      Gilla

  4. Jari Norvanto skriver:

    Vad säger antalet skogsbränder? Vore det bättre med endast en brand, omfattande hela Amazonas? Åtminstone lät det ibland förr så på TV att skogsbränder var början till nytt liv.

    Gilla

  5. Jan Andersson skriver:

    Mycket intressant här, en ana till mig var en sådan hugenott från sydfrankrike men lämnade sitt hemland och hamnade efter några år i Stockholm via Genève och Berlin och etablerade sig som hantverkare. Om han gjorde det av tvång, giftermål eller äventyrslust får vi aldrig reda på.

    Svedjebruk idkades av de savolaxare som i minst två omgångar från 1500-talet kom till Värmland med flera platser på begäran av den driftige Karl IX. Grövre timmer behövdes alltid till ved och husbygge, resten eldade man upp och fann att råg som såddes i den varma askan gav sju till tolv gånger bättre utbyte första året än en vanlig plöjd åker. Året därpå blev utbytet lika som från en jordåker, och tredje året fick man ingenting. Men då hade man förstås en ny svedja på gång.

    Kanske fungerar det på samma sätt i Amazonas?

    Gillad av 1 person

  6. Observatör skriver:

    Patrik överskattar betydelsen av ekonomiska incitament och underskattar betydelsen av tro. Calvin och hans anhängare var övertygade om att Jesus var Guds son trots att mycket talar emot detta. Muslimer tror att Mohammed var Guds profet trots att det för en ickemuslim ter sig helt osannolikt. Klimatgreta är övertygad om att jorden kommer att gå under i närtid om atmosfärens CO2 halt ökar. Att resonera eller muta troende är meningslöst.

    Gillad av 5 personer

  7. miketheviking skriver:

    Kan vi vara eniga, Patrik, om att ”klimatfrågan” är ett dåligt epitet på den masspsykos som sprids av alarmister?

    Vi människor äger inte frågan om klimat över tid, global uppvärming eller nedkylning av Jorden, lika lite som antalet solfläckar på solen. Vi kan inte stoppa nästa värmemaximum lika lite som nästa istid.
    Vi människor äger HELT frågan om hur vi hushåller med resurser, hur vi brukar jord och hav och vad vi gör med vårt avfall. Låt oss koncentra på det och bekämpa pseudofrågorna med alla medel.

    Så snälla, sluta använd ”klimatfrågan”.

    Gillad av 4 personer

  8. Den äkta Fredrik Östman skriver:

    2:a försöket…

    ”Balzacs beskrivning av kalvinismens nog så kvalfulla och långdragna men till slut framgångsrika genombrott passar min historiesyn som hand i handske.” — Har du någonsin frågat dig själv om du inte ibland är offer för confirmation bias, bekräftelsetendens? Du förefaller ofta se det du vill se och bortse från det som inte stämmer med din egen tidigare uppfattning. Och du är ju uppenbart i riskzonen, eftersom du tidigare (?) har varit socialism, en lära som helt och hållet bygger på just bekräftelsetendens.

    Gillad av 1 person

    • Mv skriver:

      Ja, jag gillar Patrik men det är ju ett fält av 1 deltagare. Du har tänkt hårt och länge på detta, jag har bara slötänkt, som jag alltid gör. Det är dock lite trist att det inte finns EN ENDA offentlig person, eller alternativ-offentlig, som man kan säga om: ja den personen vet vad han pratar om, honom kan jag lära av och följa.

      Detta enda faktum får en att misströsta, de som har fel verkar predestinerade att styra.

      Gillad av 1 person

  9. olle holmqvist skriver:

    Märk att alla undergångs-dramaturger – valfri undergång – anger klockslaget >; fem i tolv.
    Hon blir – aldrig – tolv, förty och emedan alla undergångsdramaturger då ju blir meningslösa
    med sitt budskap. När hände det att en undergångs-dramaturg bröstade sig och sade: ”se så rätt jag fick”.

    Gillad av 1 person

    • uppstigersolen skriver:

      Problemet är ju att när undergången hänt så lever ju inte profeten som spådde undergången. Har du kollat på Jim Jones , Folkets tempel? Eller David Koresh i Waco? De spådde undergången. Den inträffade för dem. De fick ju ta lite hjälp förstås.

      Gilla

  10. Christer L skriver:

    Min uppfattning är att den grundläggande strukturen för mänsklighetens samhällen är instinktiv. Detta begränsar vad som sedan kan göras: det är evolutionens lagar som gäller.

    Läget i landet är för närvarande enligt min uppfattning ett lågintensivt krig, vilket ej ska läsas som bildspråk, eller ens som ungefärligt ”krigsliknande”. Klaner är överallt och i alla tider funtade som våldsregimer, och de högsta positionerna når de krigsherrar som bevisat sig genom dödandet av fiender. Ur dessa primitivt krigiska strukturer växte enligt min uppfattning samtliga av historiens stora civilisationer fram. Hur skulle det annars gått till? Det är nödvändigt att förstå att våld trumfar klokhet. Så den kloke skaffar sig så kallat våldskapital. När detta beteende civiliseras övergår klanerna först till en sorts mer politiskt betonade men släktanknutna grupperingar, ibland kallade stammar. Sådana omtalas rikligt i historien: dorer, hettiter, egypter, etrusker, germaner, goter, turkar, judar osv. etc. På de flesta platser utanför vår nordliga (”vita”) krets tycks människorna nuförtiden oftast rösta enligt stamtillhörighet, där det finns rösträtt.

    Det finns nog oerhört mycket som nutida politiker kunde sätta sig in i vad gäller migration och krig. Mycket som det borde vara historikers uppgift i samhället att framhålla i debatten. Men vi har här i landet numera bara en enda historiker, tycks det, som skriver i tidningar och sätter någon prägel på debatten, och han gör de jämförelser som politikerna gillar, det vill säga inadekvata. Socialdemokraternas strategi är att locka hit folk som identifierar (S) som sin klan- eller stamtillhörighet. Och vänstern ser inte bara ett antirasistiskt och humanitärt storverk i detta, utan även en genial ekonomisk politik. En liten dominerande klick längst uppe i sossehierarkin är ”kristna” enligt en metod som tycks härstamma från Nietzsche: om inte Gud finns så behöver han uppfinnas. Därmed är definitionen av ont och gott också en fråga för högsta sosse-eliten att avgöra.

    Men vad händer med migrationen, som skulle vara en vinn-vinn-situation för alla parter? Istället får de hit en majoritet krigare bland migranterna, en dominant grupp män som blir ju mer krigiska, desto fler de blir. Man har skapat en bild, uppfunnit en gud, och nu är denna avgud verklighet, dock inte alls gudomlig. Världens bästa land håller på att förstöras av världens sämsta demokratiskt valda politiker. Detta är ett fenomenalt misslyckande, dårskap och ren idioti. Den andra handen, så att säga, har varit utsträckt för mottagandet av de globalistiska härskarnas förtroende/allmosor. Vilket är det mest allvarliga tiggeriproblemet: korruptionen. Den sitter inte utanför ICA…

    Gillad av 1 person

  11. Mv skriver:

    Patrik underskattar betydelsen av mänsklighetens mörkare sidor och hur vissa ideologier brukar denna jord mer effektivt än andra. Mer bevis skall visst finnas innan insikterna kommer.

    Gillad av 1 person

  12. Folke Lidén skriver:

    Den förvirrade klimatdebatten befolkas till stor del av människor som inte vet någonting om hur forskning i t ex fysik eller astronomi bedrivs. Synd. Man behöver inte vara forskare för att förstå hur arbetet bedrivs.

    Det handlar om att bygga på standardmodeller som alla forskare är (någorlunda) överens om.
    Man gör ett antagande som antingen kan bevisas experimentellt eller förkastas (falsifieras).
    Det minskar onekligen risken för att man hamnar i ett läge där allt man tidigare påstått är felaktigt och man måste börja om på ruta ett.

    Ta exemplet Newton – Einstein.
    Det är inte så att Newtons klassiska fysik där han definierade tyngdlagen – och därmed förklarade vad Kepler inte förstod trots att även han hade rätt i att planetbanorna beskriver ellipser runt solen – är felaktig i och med att Einstein i detalj förklarade gravitationen med rumtiden.

    Newtons fysik används i stor utsträckning idag för olika konstruktioner,
    Däremot skulle inte GPS-systemet fungera utan kännedom Einsteins allmänna relativitetsteori.

    Helt säker kommer utvidgningar av den i framtiden, men den kommer knappast att förklaras fullständigt uppåt väggarna.

    Gilla

  13. Erik Björn-Rasmussen skriver:

    Dina djupdykningar i historien ger många intressanta vinklingar. Men jag är benägen att hålla med de kommentatorer som hävdar att tron trumfar ekonomiska drivkrafter för stora historiska händelser. Här är en superkort berättelse om hur Johannes Kepler (1571 – 1630) under hela sitt strävsamma liv försökte få ihop vad tron förespråkar (jorden står stilla) och Tycho Brahes observationer som gav honom anledning tro att solen befinner sig i centrum. Under denna kamp lyckades han formulera sina tre kosmologiska naturlagar om planetbanornas form mm. Allt beskrivet på ett mycket spännande sätt av Arthur Koestler i The Sleepwalkers. Det var först Newton som bland annat på basen av Keplers tre lagar kunde beskriva den första moderna kosmologiska hypotesen.

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.