Bitte Assarmo intervjuar Sven Otto Littorin: ”SSU:s förslag inskränker de äldres frihet och är ett hot ur medicinsk och etisk synvinkel”

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

SSU:s förslag om att införa en vegetarisk norm på landets äldreboenden har väckt oerhört mycket kritik runt om i Sverige. Bland dem som reagerat finns Sven-Otto Littorin, tidigare partisekreterare för Moderaterna och arbetsmarknadsminister i regeringen Reinfeldt. På sin Facebooksida skrev han bland annat:

”Noterar att ättestupan blivit på modet igen! SSU vill införa ”vegetarisk norm” på landets äldreboenden. Joserruatt. Klart de gamla ska förnekas kalorier och proteiner. Och gamla minnen på gommen. Servera dem linsavkok och gurkvatten! Låt dem svälta! Ättestupa 2.0”

Det Goda Samhället har pratat med Sven Otto Littorin, som berättar att hans kraftiga reaktion beror på hans egna erfarenheter just när det gäller gamla och kosten.

– Jag reagerade så kraftigt eftersom min pappa nyligen gick bort, 94 år gammal. Jag såg hur denne starke man sakta tynade bort och var som en fågelunge när slutet kom, trots våra och personalens insatser för att se till att han skulle få i sig tillräckligt med näring. Han tappade aptiten, maten smakade inte längre och han hade svårt att både tugga och svälja. Så blir det för alla om man blir tillräckligt gammal, det tillhör åldrandet.

Att föreslå en ”vegetarisk norm” är därför både medicinskt och etiskt helt fel, säger Sven Otto Littorin:

– De äldre som har svårt att få i sig tillräckligt med näring behöver dels en så allsidig kost som möjligt, dels en miljö i övrigt som är tilltalande för sinnena så att det går så lätt som möjligt att få i sig det man behöver. Pappa åt riktigt bra när vi var med eller när han åt tillsammans med andra, när han fick lite hjälp med ätandet och när maten bar på minnen från förr.

Just detta ligger i linje med Socialstyrelsens rekommendationer på området. I riktlinjerna för hur en omsorgsmåltid ska serveras kan man läsa följande:

”Med mat och dryck menas både mat och dryck gemensamt, men också var för sig, under inverkan av smak, doft, färg, form och konsistens. Här ingår även tillbehör såsom till exempel sylt och inlagd gurka men också bröd och smör. Mat och dryck innefattar också menyns variation, utformning och säsongsanpassning. Individens matpreferenser utifrån traditioner, kultur och religiösa aspekter inbegrips också då dessa formar förväntningar av hur och på vilket sätt mat ska serveras.”

Det står också att ”Maten ska svara mot de individuella förväntningarna och kan då anses öka aptiten, men om förväntningarna inte infrias kan det ha motsatt effekt.”

Dessutom är det viktigt att påpeka att äldreboende inte är en institution, det är de äldres sista egna hem, påpekar Sven Otto Littorin:

– Avgiften för äldreboendet inkluderar inte maten, den betalar man separat. Det är uppenbart att SSU:arna i sitt ungdomliga oförstånd inte begripit de etiska eller medicinska invändningarna mot sitt förslag och heller inte förstått att de äldre är individer med rätt till egen vilja och egna beslut, utan att behöva utsättas för ideologiska pekpinnar av SSU.

Han fortsätter:

– Varför gör de på detta viset, kan man fråga sig. Oförstånd och en vilja att styra människors vardag av ideologiska skäl – och med hänvisning till högre syften – är väl det mest sannolika. Men resultatet blir som sagt en stor inskränkning i de äldres frihet och därtill ett reellt hot ur medicinsk och etisk synvinkel.

Sven Otto Littorin tror att alla sinnen måste användas för att försöka förmå äldre att få i sig den näring de behöver, under trevliga former:

– I den bästa av världar, tycker jag, borde äldreboendena ha gott om vällagad, näringsriktig och varierad kost som både är trevlig att se på, god att äta och som lockar fram minnen från förr. Gärna med en öl och en snaps, eller att glas vin till, som faktiskt bidrar till att förbättra aptiten. Många av landets äldreboenden gör just det och så hade pappa det. Otroligt trevlig personal som ansträngde sig för att göra det lilla extra för att måltiderna skulle bli så trevliga upplevelser som möjligt. Och trots det var pappa bara skinn och ben på slutet. Det om något säger oss hur viktigt det är att vi gör vad vi kan för att undvika näringsbrist, och ja, rent av svält hos många äldre, säger Sven Otto Littorin.