Richard Sörman: Fler abstraktioner: kategorier och generaliseringar

Richard Sörman

Igår inledde jag ett blygsamt försök att skapa en helhetsbild över de problem vi diskuterar eller kanske omedvetet aktualiserar i vår samtida samhällsdebatt. Jag började med några frågor som kan beskrivas som abstrakta eller teoretiska. Naturligtvis dök det efteråt upp ännu ett problem i huvudet som måste nämnas. Finns det något vi talar så mycket om idag som kategorier och generaliseringar?

Vår moderna tid vill vara individualistisk. Vi har en etik som säger att ingen får bedömas utifrån grupptillhörighet (kön, klass, sexualitet, osv.). Att kategorisera människor är orättfärdigt. Allt ska hänföras till individen.

Det är en sympatisk tanke, men vi bör nog fundera på om inte det motsatta också äger ett korn av sanning. Ibland är det relevant att hänföra människor till kategorier. Vi gör det hela tiden.

Individer och kategorier

Det är en välkänd paradox inom den radikala feminismen att den som förnekar existensen av den gemensamma kategorin ”kvinnor” inte längre har några kvinnor att kämpa för. Får vi inte dela in människor i grupper har vi inga grupprelaterade orättvisor att bekämpa. Vänsterns läsning blir här att hävda att kategorierna är skapade och att det är egentligen är själva kategoritänkandet man strider mot. Vilket är logiskt. Är man konsekvent i föreställningen att de enda relevanta skillnader som finns mellan människor är de som kan registreras på individnivå blir det svårt att tala om några autentiska kategorier överhuvudtaget.

Men är det möjligt att vara så konsekvent? Handlar det inte snarare om en försvarsmekanism mot generaliseringar som används när det passar? Man säger att vita människor ”rasifierar” icke-vita och därmed konstruerar dem som en kategori. Men i så fall kan väl vi som är vita säga att de andra ”vitifierar” oss och att även de konstruerar oss som en kategori? Eller är det vi vita som vitifierar oss själva eftersom vi naturligtvis måste vara roten till att ont som finns här i världen? Men vilka är då vi vita som vitifierar oss? Varför skulle vissa människor vitifiera sig snarare än andra?

Självklart tänker även vänstern i termer av kategorier, alla gör det. Och egentligen är det inte kategorierna som är problemet utan den tendens som många har att alltid uppfatta kategoriseringar som absoluta.

Generaliseringar behöver inte vara absoluta

Hur ofta hör vi inte debattörer säga: ”man kan faktiskt inte generalisera på det sättet” när någon påpekar att individer från en viss grupp tenderar att göra på det ena eller det andra sättet? Vad man vill säga är att alla individer i gruppen inte gör det som gruppen i sin helhet påstås göra. Vilket säkert stämmer. Men man kan generalisera i alla fall.

En generalisering kan nämligen säga något om gruppen, om dess individer och om de val av beteenden dessa individer tenderar att göra mer än andra även om den inte är absolut och gäller alla. Kunskap har inte alltid med absoluta samband att göra. Det är människovetenskap vi talar om, inte naturvetenskap. Vi måste kunna hantera att tillhörigheten till en viss kategori inte är tvingande när det gäller livsval, men att den ändå kan innebära större benägenhet att göra det ena eller det andra valet. Samband (eller korrelationer) behöver inte vara absoluta och de behöver heller inte alltid säga något om orsak. Sambanden finns i alla fall.

Problem 1: lögnaktiga kategoriseringar

Ändå har så många så svårt för generaliseringar. Problemet är till viss del, det ska vi inte glömma bort, att de kan användas otillbörligt. Människor kan vilja dra slutsatsen att alla män slår kvinnor, att alla vita människor förtrycker icke-vita, att alla muslimer är radikala islamister, att alla invandrare är kriminella. Och till det kommer problemet att en generalisering kan vara direkt lögnaktig. Det problemet finns och har säkert varit omfattande under historiens gång då man varit mindre intresserad av tolerans mot avvikande beteenden än vad vi är idag. Men det faktum att det finns felaktiga generaliseringar bör inte stoppa oss från att göra de generaliseringar vi faktiskt behöver göra för att kunna hantera den verklighet vi lever i.

Problem 2: Kategoriseringar skapar hierarkier

Det som framför allt stör med kategoriseringar och generaliseringar verkar vara att de tenderar att dela in människor i hierarkier. Det finns i alla samhällen beteenden som har en högre status än andra. Och om vi har en grupp människor där det finns en på något sätt signifikativ avvikelse från ett idealt beteende kommer gruppen i dess helhet att kunna pekas ut som problematisk.

Naturligtvis kan det här missbrukas. Det vore dumt att förneka. Men det går också att missbruka människors misstro mot generaliseringar genom att förvägra samhället den kunskap det behöver för att ta itu med reella problem.

Problem 3: Kategoriseringar kan påtala ansvar

Men det handlar också om ansvar. Genom att en viss grupp i samhället inte konfronteras med att det inom just den gruppen finns ett problem som andra grupper kanske inte har kommer den heller inte behöva ta itu med sitt problem. Jag kommer själv från svensk arbetarklass och det finns mängder av problem inom den kategorin människor som jag inte har någon som helst avsikt att förneka. Jag tänker heller inte förneka de problem som idag förekommer inom kategorin svenska män. Jag är medveten om dem och jag har själv påtalat dem här på Det Goda Samhället. Jag gör vad jag kan för att bidra till en lösning. Och framför allt: ingen dör av lite självkritik.

Jag kan tycka att jag saknar just självkritik från en del invandrargrupper i Sverige. Jag vet att somliga individer gör vad de kan, men det blir ett problem när exempelvis islamism och hedersvåld beskrivs som specifika problem som inte har något med islam eller invandrarna själva att göra. Att inte vilja göra kopplingen muslimer – islamism är helt orimligt. Utan muslimer ingen islamism. Så enkelt är det för oss i Sverige trots att långt ifrån alla muslimer är islamister.

Det ligger i vårt intresse att ta fram så mycket kunskap som möjligt om samband mellan olika grupper av människor i Sverige och de problem vi har idag med hedersvåld, islamism, bidragsberoende och kriminalitet. (Och det gäller naturligtvis även samhällsproblem som inte är invandringsrelaterade, men det är oftast okontroversiellt.) Och det ligger rimligtvis i invandrarnas eget intresse att kunskap etableras här. Hur ska de annars kunna lösa sina problem? Eller är det tänkt att vi ska lösa problemen åt dem, trots att vi ska låtsas om att problemen inte finns…?

Alltså: Det är oundvikligt att ibland dela in människor i kategorier. Vi gör det hela tiden. Det är också rimligt att vi tillåter oss att se de generella mönster som går att urskilja i de olika kategorierna om det är saker som är problematiska och som vi behöver adressera.

Generaliseringar behöver inte vara absoluta. De kan vara relevanta ändå. Och vi ska se upp med den rädsla vi har för felaktiga eller lögnaktiga generaliseringar. Den kan nämligen hindra oss från att vilja ta fram verklig kunskap som vi faktiskt har nytta av. Och till sista kan vi också fundera över om vi inte alla har ett intresse i att konfronteras med de problem som kännetecknar just de grupper vi själva tillhör. Vem ska lösa våra problem om inte vi själva?

38 reaktioner på ”Richard Sörman: Fler abstraktioner: kategorier och generaliseringar

  1. Bo Svensson skriver:

    Men allt det där vet ju redan alla som inte gör sig dummare än de är och de är oemottagliga för argument.

    Mitt fokus är på vad som bör göras efter att galningarna marginaliserats och det finns förutsättningar igen att etablera normalitet.

    Att hitta ett samförstånd om det, kan vara villkor för att vinna majoritet för en kursändring.

    Även när det vunnits en majoritet MOT den rådande idiotin, är det mycket som fattas för att få uppslutning för vad som skall hända sedan.

    Gillad av 3 personer

    • K skriver:

      Verkar som arbetarklassen har försvunnit ur debatten.

      Ett exempel av många: En mycket mycket priviligierad kvinna som initiativtagaren till påverkansgruppen jagärhär – Mina Dennert- kan nu känna sig som ”offer”. Hon är högavlönad och bor i hus i Billdal – det är offentliga uppgifter som finns med i intervjuer med mera. Hennes man har bekvämt arbete på SvT.

      Detta med olika samhällsklasser tycks ha blivit impopulärt att förhålla sig till. Dennert kan – trots sitt priviligierade liv- vinna poäng på att hon är ”rasifierad” (adopterad från Iran) och kvinna.

      Samtidigt slår jagärhär och Interasistmen neråt mot människor som inte är högutbildade. Hånfulla kommentarer om livets hårda skola och särskrivningstendenser är legio. Ironiskt nog har en stor del av den grupp man anser sig ömma för -nya invandrare – låg utbildning och svårt med svenskan.

      Sedan är det mycket olyckligt att kritik mot massinvandring av så många likställs med hat mot invandrare. Nästan alla har väl i dagens Sverige trevliga arbetskamrater och/eller ingifta som råkar vara födda i något annat land?

      Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        I Mellanöstern yttrar sig persisk rasism så att perserna betonar att de är ljushyllta, delvis blåögda och definitivt vita arier. Namnet Iran är samma ord som arisk. De är indoeuropéer. Farsi är ganska nära släkt med svenskan, de är båda indoeuropéiska språk. Att en perser påstår sig vara icke-vit är höjden av hyckleri.

        Gillad av 1 person

    • Jari Norvanto skriver:

      ”Mitt fokus är på vad som bör göras efter att galningarna marginaliserats och det finns förutsättningar igen att etablera normalitet.”

      Galenskapen är normalitet.

      ‘Der Irrsinn ist bei Einzelnen etwas Seltenes, aber bei Gruppen, Parteien, Völkern, Zeiten die Regel.’ (Nietzsche)

      Gillad av 1 person

  2. Lars skriver:

    Vad är ett system? En grupp, som det används av Sörman är också ett system. Sociala system kännetecknas av att ha gränser och funktioner som hanterar information och material och sådana funktioner man kan identifiera beror på systems syften, organisation, teknik och människor, men även här ofta av kategorier av människor med olika uppgifter. Ett system är mer eller mindre fast organiserat, kan vara ett löst nätverk, men också hårdare sammanslutet som religiösa samfund eller akademierna med en grundläggande ideologi/vetenskapsteori.

    En individ är också ett system, men som sådant aldrig helt del av andra system, inte som helhet, inte till hundra % av samma uppfattning, deltar även i andra system, relaterar så att säga till olika system. Funktionerna i ett system är skilda från individen sett som system, man gör sitt jobb!

    Hur använder vi kategorisering om vi ser dialektiken som ovan mellan individ och system? Är det individer som deltar i olika system (som att vara organiserade kristna, partigängare, muslimer, elever, lärare, ordförande, suppleanter, medborgare, har uppehållstillstånd, yrke, position? Kategorisering måste ha ett syfte, avse personer inom ett system t.ex. poliser eller jurister och in andra system gäller andra kategorier om t.ex. förälder, barn, mormor mm.

    Generalisering då? Det är tänker jag en abstraktion, en modell. Alla muslimer i Sverige har vissa egenskaper eller inom kategorin invandrare är brottsligheten större än för den befolkning som är tredje generationens svenskar eller mer. Även en modell måste ha syfte, ofta att klargöra väsentliga karaktäristika och kausalsamband.

    Både generaliseringar och klassificeringar måste stå i relation till något och jag föreslår olika system. Det hjälper en att skilja på t.ex. människor som är aktiva i muslimska församlingar och tar till sig deras budskap och regler från sekulariserade individer som står utanför dessa församlingar oavsett härkomst. Även bostadsområden bildar system, och vi får ytterligare kategorier baserat på boende och vi får naturligtvis kategorier baserat på utbildning, försörjning, inkomst och huvudsaklig sysselsättning. Modeller måste byggas av olika kategorier och kausalsamband mellan olika företeelser. Det är en lång väg bort från att som man gör slentrianmässigt generalisera till ”socioekonomiska faktorer” Det är ju endast att säga att vi är sociala djur, ingår i olika system och att inkomsten har betydelse för vilka system vi relaterar till.

    Praktiskt innebär det att för att kunna integrera invandrare med muslimsk bakgrund så bör man problematisera vad det innebär med muslimska församlingar, vilket syftet är, och likadant bör man problematisera segregationen, brottsligheten, den låga försörjningsgraden och låga utbildningsnivå. Likaså problematisera löneskillnader och bostadsbidrag och andra bidrag via arbetsförmedlingen och typ av utbildning som är rimlig och naturligtvis problematisera invandringen som sådan, de berömd volymerna,

    Gilla

  3. Lennart Bengtsson skriver:

    Generaliseringar och indelning i kategorier är nödvändiga och centrala delar inom naturvetenskapen. Det enklaste är väl att hänvisa till Linnés system. Säkert finns det i dag särpräglade individer som tvivlar på tyngdkraften och andra naturlagar vilket de brutalt påminnes om när de hoppar från ett fönster i sjätte våningen.

    Även när det gäller människor och människors beteende är generaliseringar nödvändiga om man skall producera någon vetenskap eller att ens ta sig fram här i världen. Problemet uppstår först när man tillskriver vissa kategorier av människor egenskaper som saknar empirisk grund. Man kan inte som Lombroso tyckte döma någon till schavotten enbart baserat på utseende eller skallform.

    Gillad av 9 personer

  4. Lars Strömberg skriver:

    En reflexion:
    Det där att analysera människor, oavsett om analysmetoden är att grupp-generalisera eller att individ-dissekera, kanske har fått lite för mycket fokus. Åtminstone för mycket på bekostnad av annan mental aktivitet.
    Själv är jag tex betydligt mer intresserad av tankar, fakta och resonemang än av VEM som tänkt, framlagt faktum eller resonerat.
    Visst kan man gruppera människor utifrån diverse olika iakttagelser. Därefter kan man ägna tid åt att diskutera (eller bråka om) huruvida grupperingarna är relevanta eller inte. Och man kan även ägna sin tankekraft åt att gruppera människor utifrån hur de väljer att gruppera människor…
    Vi som tycker si… De som tycker så…
    Något som BORDE vara betydligt mer spännande är att ägna sig åt tankarna, istället för att lägga stor (all?) energi på VEM som har tänkt, vad som karaktäriserar den som tänker på ett visst sätt och så småningom (eller omgående) klistra en etikett på vederbörande, och därefter placera vederbörande på endera sidan av staketet.
    Lite (kanske väldigt mycket?) tillspetsat kan man dra en parallell till ett välkänt historiskt ”etiketterande” medelst en tygstjärna och efterföljande staketplaceringsprocess.
    Vi är – i mitt tycke – extremt socialiserande, på grav bekostnad av resonemangsfokus.

    Gillad av 1 person

  5. Att trampa vatten skriver:

    Återigen måste den biologiska aspekten lyftas in. Utan den trampar vi vatten. Allt rörligt liv måste bryta ned tillvaron till funktionella enheter. Rörlighet i sig ställer alltid organismer inför olika valsituationer. Material och omgivningen i sig uppträder olika. Dessutom förändrar sig omgivningen över tid. Välja väg, upptäcka faror, öppna eller dolda, tillhör de mentala vägval allt rörligt liv ställs inför. Och dessa val måste ofta ske snabbt och effektivt – för världen där utanför väntar inte på dina beslut. Finns det tidsutrymme för undran närmar sig högre djur det nya med stor försiktig och nyfikenhet. Är de nya gott, farligt eller något likgiltigt? Nytt och okänt måste kategoriseras in. Ett ögonblicks oförsiktighet, eller tvekan, kan bli fatal.

    Så ersätt för en stund generalisering med funktionella objekt. Och hur objekt uppför sig. Då har en strukturell förenkling åstadkommits som gör att organismen inte fastar i oväsentliga detaljer. Utan mer ser till funktionella enheter, och hur de uppträder och verkar i en omgivning.

    Redan i basal perception uppträder dessa förstärkande och reducerande mekanismer. Dessa kan betecknas som tolkningar, med olika grad av säkerhet. Och olika djur gör sin egna tolkningar, bäst de kan, för överlevnadens skull, underordnat sin levnadsnisch.

    Dessa tolkningar är aldrig vetenskapliga, utan biologiskt funktionella. Och kan även placeras ut i hierarkier. Varav det mänskliga språket är överfylld av dem. Som barr, löv, människor, djur och moln. Gott, äckligt, tungt och lätt. Utan generaliseringar och objektifiering skulle det rörliga livet inte kunna ta ett enda steg.

    Nu svävar inte alla objekt som fria atomer lite hur som helst. Människan, men även högre djur, lever i ett värderingslandskap. Där det goda och sämre för dem själva ingår i objektifieringen. Denna typ av biologisk objektifiering är inte avsedd att vara absolut, utan är kopplad till de egna överlevnadsmöjligheterna. Vilka olika typer av risker föreligger – för mig själv – och min avkomma? För utan överlevnad ingen fortplantning. Bara de över tid bästa valen leder mot artens överlevnad. Och där blir fortplantningen den helt dominerande ledstjärnan. Ibland lätt nedlåtande uttryckt som Villa, Volvo och Vovve.

    Risker kan vara direkta eller indirekta. Som att höjder är mer farliga än platt mark. Men att platt mark även den innebär ett risktagande. Utan att säkra reträttmöjligheter blev man förr ett lätt offer för en sabeltandad tiger.

    Nedbrytning till mentala och funktionella block är ett av livets tvingande nödvändigheter. Kalla det gärna för generalisering. Både objektifiering och levnad i ett böljande dynamiskt värderingslandskap tillhör det högre livet.

    Att vi som människor sedan försöker hitta olika filosofiska utvägar ur generaliseringens olika sakförhållanden kan jag själv känna en stor trötthet inför. Att andas mycket PK-luft är tungt. Som att trampa vatten. Man kommer ingenstans. Men mycket sparkande blir det …

    Gillad av 1 person

  6. Fredrik Östman skriver:

    ”Men är det möjligt att vara så konsekvent?” — Det är inte fråga om att vara konsekvent! Det är en fråga om att undvika det omöjliga. Du måste förstå att ”individ” även det är en godtycklig klassificering, en modell. Den är tillämplig på psykologisk nivå, men bara villkorligt inom biologien och inte alls när vi närmar oss biologiens underskikt och närmar oss kemi och fysik. I grunden är materien bara något slags slumpmässig vågrörelse eller liknande, jag tror inte ens att våra fysiker är särskilt säkra. Allt som finns i ett svart hål motsvarar en projektion på dess händelsehorisont, ett hologram, så kanske är allting sådana hologram i en fraktal anordning. Its turtles all the way down. Det finns ingen konceptuell eller naturvetenskaplig hård gräns vid individen och inte heller vid de enskilda generna om någon skulle tro det. Vi talar om, vi lever i, emergenta fenomen, nya saker som uppstår genom kombination av enkla beståndsdelar, men som förefaller att vara mer än summan eller produkten eller juxtaponeringen av dessa beståndsdelar. Matematiskt kan detta beskrivas med olinjaritet som leder till komplexitet som överstiger den teoretiska beräkningaförmågan. Du söker eller ser en fast punkt i individen som inte finns.

    För att återvända till vår vardagsvärld, så kan vi utan att intellektuellt skämmas konstatera att individen inte är ett vitten värd utan sin sociala omgivning. Vi delar inte bara gener och framtid och kultur och mening med andra mer eller mindre närastående människor. Vi kan inte definieras som individer utan dem.

    Vi använder abstraktioner flr att beskriva dessa fenomen, men vi måste likväl utgå ifrån att de också faktiskt existerar i det vi kallar sinnevärlden. Det är kanske här, i semiotiken, som vänstern går så fel med sina löjeväckande anspråk på sociala konstruktioner och dekonstruktioner.

    Sanning! Rätt! Liv!

    Gillad av 2 personer

  7. uppstigersolen skriver:

    Självklart ska man generalisera. Det gör livet så mycket enklare. Jag har inte många sekunder på mig att bestämma mig för om jag ska vända eller byta sida på gatan om det kommer ett gäng mörka personer emot mig. Tror jag alla om gott så kanske jag strax ligger nedslagen eller värre, död på gatan. Så titta hur det gick för den äldre damen i Kil. Hon trodde alla afghaner var trevliga killar. Nu är hon död. Jag är hellre i livet med mina generaliseringar än död med ett skimmer av godhet över mig.

    Gillad av 3 personer

  8. Fredrik Östman skriver:

    ”Långt ifrån alla muslimer är islamister” — Vilken avsevärd skillnad vill du här göra oss uppmärksamma på? Islam och islamism är samma sak. Precis som hockeyspelare är hockeyspelare även när de sitter på avbytarbänken är muselmaner muselmaner, är jihadister jihadister, är muselmaner jihadister, är jihadister muselmaner även när de för tillfället inte utövar jihad och skär halsen av någon otrogen eller spränger småflickor i luften.

    Gillad av 7 personer

    • Min strand skriver:

      Det är precis detta, de tänkta balanserade mittpunkterna hamnar en millimeter från vänstersanningar. De verkliga sanningarna ses aldrig på pränt (de är i allt högre grad straffbara) och om man kommer i närheten avvisas med av grupptänk formad självklarhet. Sörman är som en kapten (även här får jag korkad kritik, detta är inte Sörman som person det handlar om utan de åsikter och vinklar han propagerar) på ett öppet hav med en skiftnyckel under kompassen och söker finna en gyllene medelväg. Sådant sysslar så klart inte vänstern med, de är upptagna med att sänka skeppet, det är återigen en variant på din salamiprincip. Vi är så långt åt vänster att det är löjeväckande att tala om balanserade generaliseringar och mittpunkter. Saker man bara vet om andra folk, genom observation, i mitt fall genom många år utomlands men man visste det innan, betraktas som de grövsta fördomar. Tar man de allra allra värsta fördomar så är verkligheten än värre.

      Gillad av 3 personer

  9. Mikael Steinwall skriver:

    ”Alla muslimer är inte islamister”, hör man ibland. Och det är väl en himla tur för oss Svenskar, har man lust att tillägga! Däremot har jag aldrig hört ”Alla Tyskar var inte nazister”. Vi generaliserar när det passar oss, och relativiserar. Dessutom är ju ordet överrepresentation inte helt irrelevant när det gäller brottslighet.

    Gillad av 1 person

    • Stefan Sewall skriver:

      Mikael S: skrev ”Däremot har jag aldrig hört ”Alla Tyskar var inte nazister”. Vi generaliserar när det passar oss,”
      – Just det. Hela mitt liv har jag funderat på hur många tyskar det kan ha varit som var emot.
      De pratade förstås inte om det, för det var livsfarligt även för familj, släkt och vänner. Jag undrar hur många som stod emot propagandan och insåg att Hitlerismen var dårskap och hade velat få bort honom, men aldrig kunde säga något. Propagandan fick dock med sig en mkt stor andel av folket. Jag har på senare år förstått att en mycket stor andel av män, tjänstemän och familjefäder var med i partiet. Nästan alla grabbar var med i Hitlerjugend. Om man inte var med så var man suspekt. Folk måste väl ändå ha tvivlat, men frågan är hur många.
      Masspsykos var det i alla fall.

      Gilla

  10. Ord på glid skriver:

    Ett i sammanhanget mycket missförstått ord är begreppet diskriminering. Ett ord på glid. Diskriminering betyder att särskilja – att alls urskilja något – i betydelse att se och uppfatta. Ur den förmågan kan vi sedan bygga upp gränser.

    Hur man sedan förhåller sig till det sedda är något helt annat. Det innehåller en reaktion, och ett agerande, på det urskiljbara. Och då handlar vi utefter någon typ av värderingar. Dessa kan vara neutrala, negativa eller positiva. Oftast i förhållande till oss själva eller den grupp vi känner oss mest befryndade med, eller som tillhöriga till. Och detta kan övergå i olika typer av handlingar eller underlåtenhetssynder.

    Men i dag uppfattas ordet diskriminering både som ett synliggörande och ett aktivt värderande – om än som en ”passiv handling”.

    I dag är ordet diskriminering, i sin ursprungliga form, nästan enbart gångbart inom perceptionspsykologin. Där begreppet diskriminering fortfarande kan användas helt värderingsfritt.

    På liknande sätt har ordet generalisering även det blivit allt mer kopplat till värderingar. Också ett ord på glid. Men utan att generalisera kan inget liv över huvudtaget fortgå. Generaliseringar är något som finns inbyggt i hjärnans funktionsätt. Lika lite som vi kan kritisera armar och ben, kan vi kritisera vår hjärnas basala funktionssätt.

    Det är väl när vi ser generaliseringar som absoluta, och en gång för alla givna, även i kulturellt hänseende, och kopplar dem till ett eget värderingslandskap, vi börjar stöta på problem. Speciellt när värderingar kopplas till icke förändringsbara karaktäristiska. Då fryses ett gränssättande. Till dem kan man väl ibland räkna hudens färg, män och kvinnor – då utan några citattecken.

    Men hjärnan är i grunden plastisk. Så förnyad input gör hjärnans gränssättande och generaliseringar till något dynamiskt och föränderligt. Men utan ny input hamnar vi lätt i ett fryst läge. Men även förändringar i generaliseringar kan gå ”åt olika håll”.

    Gillad av 1 person

    • Jari Norvanto skriver:

      ”Ett i sammanhanget mycket missförstått ord är begreppet diskriminering. Ett ord på glid. Diskriminering betyder att särskilja – att alls urskilja något – i betydelse att se och uppfatta. Ur den förmågan kan vi sedan bygga upp gränser.”

      Jag tänkte i de banorna igår, och ordet diskriminering just i betydelsen urskiljning, när jag läste några rader av Christopher Lasch:

      ‘We are determined to respect everyone, but we have forgotten that respect has to be earned. Respect is not another word for tolerance or the appreciation of ”alternative lifestyles and communities”. This is a tourist’s approach to morality. Respect is what we experience in the presence of admirable achievements, admirably formed characters, natural gifts put to good use. It entails the exercise of discriminating judgment, not indiscriminate acceptance.’

      Gillad av 1 person

  11. Anders lundin skriver:

    Tack för ännu en bra text Richard!
    Generaliseringar är totalt nödvändiga för våra hjärnor. Det ägnar vi oss åt ständigt och jämt. Även Pkister: Sverigedemokrater är outbildade och fördomsfulla…just det!
    Som hundägare pratar man ofta med andra hundägare. Det är fantastiskt kul när någon hundägare gör ett generellt uttalande om en hundras och när jag då kan replikera med: jag gillar inte sådana svepande uttalanden om raser, är du rasist?
    Prova själv! Hundägaren liknar oftast därefter en fågelholk och inser oftast sin enorma inkonsekvens, ja helt enkelt ovetenskapliga förhållningssätt i att försöka förstå sin omgivning!

    Gillad av 1 person

  12. Min strand skriver:

    Jag förmådde inte att läsa det, uppradningen av självklarheter vilka ändå används fel är plågsam. Wrong frame som JP brukar säga. Jag upprepar min kritik mot DGS som borde bredda sig och inte bara skriva självklarheter på gymnasienivå.

    Återkommer kanske efter en kaffe.

    Gillad av 2 personer

    • Anders Lundin skriver:

      Till Min Strand:
      Hade självklarheterna fått råda i Sverige hade du sluppit ens fundera över om du orkar läsa dem.

      Gilla

  13. Conny Lundberg skriver:

    Tack för en utmärkt text, Richard!
    Urvalskriterier för alla former av generaliseringar borde vara det som är det största överlevandet för det största antalet människor.
    Allt som syftar till mindre överlevande går således emot det som är det största överlevandet för det största antalet människor.
    Så självklara påpekanden är detta att man skulle tro att de flesta människor borde hålla med om det, men verkligheten visar annorlunda genom ett insisterande på att vi når större överlevande genom att bekämpa de grupper vi inte själva tillhör.
    Överlevande nås genom att hålla ihop inom de grupper som vi anser kämpar eller står för det största överlevandet för det största antalet människor.
    De kriterier vi ofta använder oss av finns uttryckta som ideologier och/eller religioner vilka ofta hävdas av de auktoritetspersoner som vi själva utser geom politiska val eller val av livsåskådningar/religioner.
    Tyvärr används många olika ideologier och religioner av auktoritetspersoner enbart för att uppnå deras egna karriärer eller för att förhärliga deras egon.
    Att makt korrumperar torde de flesta inse efter att ha betraktat ledande auktoriteter under historiens gång och att absolut makt absolut korrumperar kanske då inte är så förvånande.
    Så kallade maktpersoner håller också ihop i grupper vars syften ofta visar sig vara det största möjliga överlevandet för just dessa grupper och mindre överlevande för alla andra.
    Det är just där vi befinner oss idag och enda sättet att återta vår oberoende från dessa falska personer är att gå samman och hävda ”naturlig lag”, dvs det att vi inte gör saker som skadar andra men att vi förhindrar de som vill skada andra genom feltillämpningar av lagar och regler och tystande av de som hyser andra åsikter.
    Jag skulle kunna detaljera ovanstående och skriva betydligt mer men dessa är de urvalsgrunder som jag kan se. Ingen måste hålla med men får gärna uttrycka sätt att få ovanstående till stånd.

    Gilla

  14. Min strand skriver:

    Det intryck jag får är att de som valde en naturvetenskaplig teoretisk, som en kärnforskare, eller praktisk väg, som sjuksköterska eller bilmekaniker har en uppsättning självklara sanningar inbyggda, så bilmekanikern problematiserar inte om det är av värde att sortera skruvarna, och när man studerar Newtonsk mekanik så vet man att äpplet är en abstraktion för andra äpplen. Det är också mitt intryck att de mest intelligenta med bäst analysförmåga väljer denna väg. Så är inte fallet inom humaniora och andra ämnen, utan där saknar unga studenter de nödvändiga självklara sanningarna. Detta har då en liten klick ondskefulla och intelligenta människor, bäst representerade av postmodernisterna och socialisterna, tagit fasta på, och gjort ifrågasättandet av de självklara sanningar som underligger allt och all mänsklig utveckling till sitt fokus. Så folk utan självklara sanningar möter tidigt endast ifrågasättandet av desamma, och fås att tro att de kan brottas med de stora frågorna, och blir därmed till redskap för makten. Därav kommer Sörmans långa utläggningar om sådant som är så självklart för vissa att det aldrig nämns. Självklart finns det en mera komplex nivå under, men bilmekanikern eller fysikern får träning i verkligheten, att steg för steg bli mästare på sin del av verkligheten, och får därmed en grund att stå på som de, om de vill, kan abstrahera vidare ifrån. Humanister och de från sociala områden (vi måste sluta kalla det vetenskap) får ALDRIG någon träning utan luras att de kan förstå Aristoteles eller Kant eller Heidegger och kan fås att tro på vad skit som helst, Derrida och Focault exempelvis som är komplext paketerad vänsterondska.

    Så i ovanstående och kommentarer så blandas en diskussion det självklara med åsikter från de som så att säga hade det medfött, och ökar nog snarare förvirringen. Alla kan inte prata om allt, därför håller riktiga karlar ofta tyst.

    Gillad av 4 personer

    • Christer E skriver:

      När jag hör uttryck som “självklara sanningar” tänker jag dels på triviala sanningar (t.ex. en vis man är vis) och dels på de vanliga populistiska ”sanningarna”, sådana meningar som brukar börja med ”det vet alla att…” eller ”folkets vilja är att…”.

      Inte ens naturvetenskaperna innehåller ”självklara” sanningar (förutom vissa trivialiteter, men en dag kommer faktiskt inte solen att gå upp som vanligt). Matematiken brukar sägas bestå av sanningar, men Gödel visade att det inte är fallet.

      Ditt inlägg avslutas med ”… därför håller riktiga karlar tyst”, men bättre är nog Wittgensteins sjunde punkt: ”Wovon man nicht sprechen kann, darüber muss man schweigen.”

      Gilla

      • Stefan Sewall skriver:

        Christer E skrev:
        ”Inte ens naturvetenskaperna innehåller ”självklara” sanningar (förutom vissa trivialiteter, men en dag kommer faktiskt inte solen att gå upp som vanligt). Matematiken brukar sägas bestå av sanningar, men Gödel visade att det inte är fallet.”

        -En relativist har talat. Det är så tröttsamt. Har hört det förut, ja vi har hört det förut, ja vi har hört det förut som i visan.
        Välkommen till verkligheten.
        Om inte, då kan du ju glatt glömma gravitationen och kliva ut från 100:e våningen.
        Är krokodiler farliga? Nja, testa vet jag.
        Är högspänning farlig? Nja, testa vet jag, kanske inte varje gång.
        Gör det ont att slå med slägga på stortån där man redan har ett giktanfall? Ja prova för sjutton.
        Smärta är bara relativ. Det är bara impulser i nervceller.

        Gilla

    • Stefan Sewall skriver:

      MIN STRAND skrev: ”…bilmekanikern problematiserar inte om det är av värde att sortera skruvarna…”
      Nej just det. Vi inom naturvetenskap och teknik vet vad som är rätt och fel. Man kan inte relativisera skruvar. Man måste ta rätt storlek.
      Man kan inte relativisera en tumör. Den måste diagnosticeras rätt och opereras bort på rätt sätt. Det finns rätt och det finns fel.

      Vidare:
      Min strand: ”Humanister och de från sociala områden (vi måste sluta kalla det vetenskap) får ALDRIG någon träning”
      – Även min syn; Humaniora är tyckande. Man kan få fram vilka lögner som helst med s.k. forskning inom samhällsvetenskap och ljuga till verkligheten med statistik hur man vill. De felaktiga slutsatserna kommer inte genast tillbaka och slår en i huvudet utan felen kan spridas och tas för sanning.
      Det gör de inom kemi, fysik, teknik och molekylärbiologi och medicin. Inom naturvetenskap och teknik märker vi handgripligen när vi gör fel. Bron rasar, raketen störtar, hjärtat stannar, benprotesen håller inte.

      Gilla

  15. Lars Bernhoff skriver:

    Sörman har lyft oss till ytterligare en nivå i sin snabbkurs i för debatter relevanta begrepp.
    Att vi måste kunna kategorisera så sakligt som möjligt för att kunna driva en debatt på realistisk och relevant nivå känns uppenbart.
    Desto värre och försvårande är att lMorgan Johanson länge kämpade emot att BRÅ skulle få ta fram aktuella siffror på olika typer av brott och koppling till landsbakgrund, invandrare i första eller andra generation. MJ hävdade att vi vet ändå, vilket är orimligt när gamla fakta är mer än 10 år. Det som politikerna är rädda för är att det kommer att visa att staten inte löser sin uppgift, men det är också en rädsla för att spä på främlingshat. Själv tycker jag att vi förtjänar att veta sanningen och ska anses kapabla att diskutera från den verkliga situationen.

    Man kan också hävda att det är relevant att förstå mer om muslimer och deras ev preferens för sharialagar, stöd/förståelse för IS etc Sådant vet vi inte i Sverige och kan inte ens bestämma oss för om det är ett stort eller litet problem med IS återvändare eftersom vi inte ännu tänkt igenom tillhörande frågor tillräckligt för att nå ett riksdagsbeslut. I England vet man att deras muslimer 43 % år 2015 var för sharialagars införande (16 % stark preferens resterande uttryckte preferens).
    Vi ser muslimska hot lite överallt. Då behöver vi mer fakta oavsett vad som denna statistik kommer att visa.
    Lika gäller för många andra ämnen. Med mer officiella fakta kan en tydlig men mindre kategori urskiljas som tex inte behöver gälla muslimer generellt utan en mindre del som tex sätter sharialagar över svensk lag och till råga på allt stöder IS. Istället för att stigmatisera för stora grupper kan mindre grupper urskiljas på ett för debatten relevant sätt.

    Gillad av 1 person

  16. lookslikeanangel skriver:

    Nattuggla idag!

    Överklassens diskreta charm.

    Överklassen – det behöver inte betyda så hemskt mycket pengar –
    har ett självförtroende. En förtröstan att allting ordnar sig.

    Det är i och för sig bra. Lite självuppfyllande faktiskt!
    Men, om det nu inte riktigt fungerar, blir man konfunderad.
    Lite ställd. ”Förstår inte riktigt”.

    Kanske måste man då börja rationalisera.
    Fundera över mekanismerna.
    Är vi snart där?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.