Patrik Engellau: Näringslivet och feminismen

Patrik Engellau

På uppdrag av bland andra den norska finans- och försäkringskoncernen Storebrand har konsult- och revisionsbolaget PwC gjort en studie om sambandet mellan ekonomiska faktorer, till exempel lönsamhet, och de privata bolagens kvinnopolitik, till exempel andel kvinnor i styrelsen. PwC har undersökt de 65 största börsnoterade bolagen i Norden. Så här sammanfattas resultatet av sajten realtid.se:

Nordiska bolag med kvinnor i styrelsen och i ledningen presterar bättre och är mer lönsamma än andra bolag.

Håll med om att det låter som att bolag som satsar på kvinnor blir mer lönsamma just på grund av att de satsar på kvinnor. Men den som studerat något lite statistik eller på annat sätt inhämtat livserfarenhet vet att korrelation inte säger något om kausalitet. Bara för att företag med feministisk läggning är mer lönsamma kan man inte säga något om orsakssambanden. Det kan ju vara så att bara lönsamma företag har råd att satsa på statusgrejor med oklar effekt på ekonomin.

Det är ingen tvekan om att rapporten vill ge intryck av att det är bra för bolagens lönsamhet att anställa kvinnor. Så kanske det är, det vet vi inte, i varje fall inte med anledning av den genomförda undersökningen. Med beundransvärd hederlighet påpekas detta, ehuru lite undanskymt, av författarna:

Vår analys är en enkel korrelation mellan indikatorer på jämställdhet och olika finansiella indikatorer. Som sådan kan den varken bevisa eller motbevisa att jämställdhet påverkar det finansiella resultatet – eller motsatsen.

Liksom i andra rapporter med vetenskapliga ambitioner görs här en genomgång av andra relevanta undersökningar. Bland annat hänvisas till en studie från ILO som omfattar 13 000 företag i 70 länder (hur det nu gått till). 57 procent av de svarande företagen uppger att jämställdhet mellan könen förbättrar ekonomin. (Hur många av 13 000 företag låter bli att svara på enkäter?) 60 procent av de 57 procenten rapporterar om höjd lönsamhet och produktivitet.

Det betyder att en tredjedel av bolagen instämmer medan återstående två tredjedelar av de 13 000 företagen i alla dessa länder (om man struntar i bortfallet) inte anser att jämställdhet förbättrar ekonomin.

Å andra sidan är det nog, skulle jag förmoda, ett statistiskt faktum att ekonomiskt framgångsrika storföretag har en del feministiska ambitioner. Det kan bero på en massa saker, till exempel att de vill skapa en bild kring sig själva som moderna och kvinnovänliga. Trots allt är kunderna, vare sig de är män eller kvinnor, kvinnovänliga. Det kan förstås också vara så som rapporten vill antyda, nämligen att lönsamheten faktiskt ökar med fler kvinnor i arbetskraften.

Ett argument som PwC anför – fast med andra ord än mina – är att finansbolag, som alltså tjänar pengar på att köpa in sig i andra företag, kan använda det här med kvinnorna som tumregel vid investeringsbeslut. Eftersom bolag med stor andel kvinnliga anställda tycks tjäna mer pengar – vare sig det beror på att de tjänar bra i alla fall och kan unna sig nöjet och nyttan av fler kvinnor i lokalerna eller om kvinnorna faktiskt har en positiv inverkan på vinsten – så behöver investeraren inte analysera investeringsobjekten så himla mycket utan kan nöja sig med att räkna kvinnorna.

Till slut hoppar rapporten över skaklarna och ansluter sig till de feministiska aktivisterna. Man hade kunnat tro att marknaden på egen hand skulle kunna ordna fler kvinnojobb i bolagen om det nu är så ekonomiskt fördelaktigt med fler kvinnor som det påstås – särskilt som den norska lagen om fler kvinnor i börsbolagens styrelser, vilket påpekas i rapporten, inte fått några positiva effekter vare sig på kvinnosysselsättningen eller lönsamheten. Men marknaden är i det här fallet inte att lita på, säger PwC. Det måste till statliga beslut, till exempel om att det vid alla offentliga upphandlingar ska krävas att de bolag som lämnar offerter ska ha en viss andel kvinnliga anställda.

Där fanatism går in går vettet ut. Det är bättre, anser jag, om företagen koncentrerar sig på att tjäna mycket pengar. (Jodå, de ska också lyda rimliga lagar och helst på eget bevåg hålla en god etisk nivå.)