Konspirationsteorierna blomstrar just nu på sociala medier: en globalistmaffia styr utvecklingen mot en världsomfattande diktatur. Men varför just nu? Varför dessa naiva teorier om hur lätt det skulle vara att manipulera en hel värld? Kanske för att människor aldrig haft så svårt att förstå vad som händer i deras eget land. Om inget går att förstå får man skapa förståelsen själv.

En konspirationsteori är en förklaring på något som framstår som både omotiverat och obegripligt. Den kan till och med syfta till att förneka det omotiverade och obegripliga. Ouppklarade mordfall på kända personer brukar leda till en mängd spekulationer om bakomliggande sammansvärjningar.

Vi som i princip litar på svensk polis och som själva inte har läst utredningar och förhörsprotokoll tänkte i många år att det var Christer Petterson som hade mördat Olof Palme. Polisen verkade säker på det och Lisbeth Palme likaså. Att en påtänd våldsverkare råkar få syn på statsministern och då bestämmer sig för att skjuta honom gjorde mordet till resultatet av en olycklig omständighet. I mångas ögon blev det ofattbara och till synes meningslösa därigenom bara ännu mer meningslöst. Skulle Palme dött för ingenting? Låg det ingenting bakom?

Nu vet vi inte vad som hände på Sveavägen och ska alltså vara försiktiga med att döma ut den ena eller andra teorin. Verkligheten har överträffat dikten förr. Ändå är det uppenbart hur en händelse som Palmemordet, precis som morden på Hammarskjöld eller på Kennedy får konspirationsteorierna att blomstra. Det måste ligga något bakom! Någon måste dra i alla trådar! Det måste finnas en plan, ett motiv, ett syfte, en agenda! Det finns nämligen människor, tänker man, som har makt att få verkligheten dit de vill. De kan utarbeta detaljerade planer som lurar alla. De manipulerar press och politiker. Och om de är beredda att sätta sin egen heder och ära på spel inför historiens dom är det bara för att de vet att inte kommer att avslöjas!

Samma mönster verkar upprepas gång på gång. Människor med paranoid läggning som ser intriger och hemliga agendor överallt (Freud hade ett roligt begrepp: ”tolkningsdelirium”) lyckas lägga ihop alla pussel så de skyldiga kan utpekas. Nästan. För av någon anledning saknas alltid de slutgiltiga bevisen. Allt är indicier. Man vet att man är dem på spåren, men man kommer inte åt dem. De är nämligen för smarta.

Oupplösta mord verkar vara en särskilt gynnsam mylla för konspirationsteorier. Men nu har ett nytt fenomen dykt upp. Människor tror att den svenska samhällsutvecklingen styrs av en globalistmaffia som provocerar fram militära konflikter, flyktingströmmar, klimatalarmism, och som styr över nyhetsutbud, politiska beslut och naturligtvis internet och sociala media. Det är inte Sveriges folk som styr över sitt öde genom det ansvar det ålagt sig själv att rösta på de kandidater till folkvalda församlingar det vill se som sina representanter. Svenska folket manipuleras av journalister och politiker, vilka i sin tur är köpta av globalister som vill oss ont.

Anledningen till denna pågående statskupp är enligt många, om jag har förstått rätt, att globalisterna vill inrätta en global diktatur. Makt, pengar och inflytande. Det är vad man vill ha.

Finns det någon parallell här till morden på Kennedy och Palme? Ja kanske. Dels att det onekligen är otydligt vem som är skyldig, eller åtminstone orsak till det man försöker förstå och förklara. Ingen vet vem som sköt Palme och det är inte självklart att peka ut verkligt ansvariga för en komplex och under lång tid pågående samhällsutveckling. Men också just detta att konspirationsteorier också syftar till att förklara det obegripliga och till synes helt meningslösa.

Det vill säga att anledningen till att det florerar så många konspirationsteorier just nu rörande den svenska samhällsutvecklingen är att den framstår som ungefär lika obegriplig, oförsvarlig och meningslös som ett grymt och oväntat statsmannamord. Det är just precis för att svensk samhällsutveckling mycket väl kan beskrivas som obegriplig och absurd som människor griper efter vilka halmstrån som helst för att göra den begriplig. Vi vill så gärna förstå vad som händer för någon måste val ha planerat det här? Det måste väl finnas någon utomstående som drar i alla trådar?

Vår moderna samhällsutveckling kan ur vissa aspekter beskrivas som fullständigt katastrofal. Till det kommer det märkliga förhållande att (pk-)människornas sätt att beskriva denna samhällsutveckling är minst lika katastrofal den. De är helt enkelt inte kloka i huvudet. Inte konstigt då att många personer försöker bringa ordning i sina tankar och hitta en rationell förklaring. För om vi är i händerna på en intelligent globalistmaffia vars högsta önskan är härska och söndra blir det begripligt att vårt land faktiskt går sönder. Men att vi skulle göra detta mot oss själva? Det måste rimligtvis vara någons fel. Någon måste vara skyldig. Någon måste göra detta mot oss.

Och till viss del kanske det stämmer. Ingenting är enkelt här. Det går säkerligen att identifiera en globalistisk elit som äger ett visst inflytande över samhällsutvecklingen i Sverige. Men inga människor kan rycka i alla trådar och lura ett helt land, eller en hel värld, mot dess vilja. Och om det finns en globalistisk elit som driver oss mot internationalism och progressivitet är det också ett faktum att Sverige är ett land som på ett särdeles medgörligt sätt erbjuder sig att samspela med denna elit.

Samtidigt som vi ligger längst fram i världen när det gäller individualism, modernism och anti-traditionalism är vi djupt präglade av en självförnekande och anpassningskrävande religiositet. Vi är lutheraner både på gott och ont. Vi är dessutom godtrogna och naiva och sedan länge ovana vid konflikter och nationella kriser. Vi är trygga och tror att överheten tar hand om oss och vill oss väl. Det finns så mycket mer som kan förklara vår samtida dårskap än den enkla lösning som består i att säga att det sitter någon därute och drar i alla trådar. Problemet är naturligtvis att kampen mot det onda blir så mycket svårare. Lättare att ha en fiende där borta vi kan sikta på eller åtminstone klippa banden till än att ha en fiende mitt ibland oss.

Men ändå måste vi nog för vår egen skull våga tänka tanken att våra värsta fiender inte är några andra än vi själva.