Patrik Engellau: Utrikespolitik

Patrik Engellau

Utrikespolitiken liksom livet i övrigt handlar ofta om att man måste välja mellan att göra saker om är etiskt korrekta och saker som är ekonomiskt gynnsamma. Under andra världskriget kunde detta val ha presenterat sig för Sverige, till exempel om Tyskland anfallit, men lyckliga omständigheter gjorde att vi inte tvingades välja det ena utan kunde välja båda. Vi sålde järnmalm till Tyskland vilket gynnade ekonomin och tog ställning efter rådande etiska omständigheter. Sverige stod hela tiden på den etiskt rätta sidan även om sidorna växlade i samband med nazisternas nederlag vid Stalingrad år 1942.

Sveriges fördel är att vi är så små och obetydliga att ingen egentligen bryr sig om vad vi tycker i utrikespolitiken. Det gör att vi kan tycka vad som helst som känns bra utan att behöva uthärda några obehagliga konsekvenser. Den handlingsfriheten hade inte England när Tyskland anföll Polen år 1939. Ingångna avtal och utfärdade löften gällde så England kunde inte krångla sig ur dilemmat. Idag behöver Sverige inte ta konsekvenserna av sitt feministiska stöd till Israels fiender, dels för att Israels fiender, till exempel palestinierna, inte bryr sig om våra feministiska idéer, dels för att Israel vet att ingen som betyder något lyssnar på Sverige. Det gör att vi kan formulera utrikespolitik efter publiksmaken i det egna landet utan hänsyn till hur världen ser ut och fungerar. Det är en i många avseenden bekväm position.

I början av oktober 2018 mördades den saudiske dissidenten och journalisten Jamal Khashoggi på ett saudiarabiskt konsulat i Turkiet. Det antogs att den saudiska regeringen, särskilt kronprinsen Mohammed bin Salman, låg bakom mordet. En månad senare deklarerade CIA att spionorganisationen hade kommit fram till att kronprinsen faktiskt var skyldig.

Därmed öppnade sig ett utrikespolitiskt dilemma för all världens länder. Skulle man brännmärka Mohammed bin Salman och Saudiarabien för att de kränkt Khashoggis mänskliga rättigheter eller skulle man strunta i händelsen för att skydda relationerna med en vänligt sinnad nation som dessutom köpte en massa vapen från västländerna för sina oljepengar?

Det här är ingen enkel fråga och kan duga som övningsexempel på hur olika ställningstagandena kan bli för viktiga och för betydelselösa länder.

Ett viktigt land, USA till exempel, måste rimligtvis tänka sig för både en och två gånger innan man gör sig till fiende med Saudiarabiens härskare. Världspolitiken är ett stort spel och Saudiarabien är en trogen fiende till Iran och en för närvarande pålitlig bundsförvant med Israel. Dessutom köper Saudiarabien som sagt väldiga mängder vapen och förser världen med enorma kvantiteter olja. En ny fiendskap mellan Saudiarabien och USA skulle rita om hela spelplanen och försämra båda ländernas ställning i världshierarkien. Ryssland skulle troligen oroa sig och Kina gnugga händerna. Sverige skulle på nytt behöva sticka upp ett vått finger i luften.

Hur såg då beslutsläget ut för ett internationellt sett betydelselöst land som Sverige? Att vi är ett internationellt betydelselöst land betyder att vår utrikespolitik nästan bara är för inrikes bruk. Vi behöver inte tänka på några riktiga världspolitiska konsekvenser av att vi tycker på något visst sätt. I ett sådant läge går det bra att inta etiskt korrekta poser. Dagens Nyheter vädrade morgonluft:

Guldkantade vapenkontrakt har bidragit till att västvärlden blundat för Saudiarabiens övertramp på människorättsområdet. Men fallet med den försvunne, sannolikt mördade, journalisten Jamal Khashoggi kan visa sig vara en vändpunkt… Kung Salmans son, kronprins Muhammed bin Salman, som de facto styr Saudiarabien, är på väg att bli en internationell paria för sin misstänkta inblandning i försvinnandet av Jamal Khashoggi.

”Låt mordet på den saudiska journalisten Jamal Khashoggi bli en vändpunkt i svensk vapenexport till diktaturer”, skrev en debattör i Göteborgs-Posten. ”Flera länder har redan valt att stoppa sin vapenexport till Saudiarabien som en markering, ett val som är fullt möjligt även för Sverige.”

Men att Sverige skulle ta ställning på ett sådant sätt att våra ekonomiska intressen i verkligheten skulle ta skada tror jag knappast förekommit i modern tid. Gärna höga principer, men bara om det inte kostar något. ”Svin i smoking”, kallade Hermann Göring svenskarna. Är jag orättvis mot fosterlandet? Möjligen, men jag kan inte komma på något fall där Sverige valt att ta en smäll för sina ädla grundsatser. Det skulle i så fall vara Olof Palmes bråk med USA om Vietnam. I fallet Khashoggi valde statsminister Stefan Löfven den traditionella svenska linjen som är att vika sig om det kostar. Han nöjde sig salomoniskt med att begära en utredning:

Sverige har gett uttryck till den saudiska ambassaden här i Stockholm, att vi vill se en utredning. Det vi tar del av verkar fruktansvärt. Om det är sant så är det horribelt. Vi har gett uttryck för det och att det måste till en grundlig, trovärdig och transparent utredning.

Nu har det gått trekvarts år och facit i ärendet börjar framträda. Saudiarabien, särskilt kronprins Muhammed bin Salman, har under ett antal månader fått stå i skamvrån men tillåts nu återta sin framskjutna position. Det finns vägande bildbevis för det. The New York Times beskriver hur kronprinsens placering förändrats i gruppbilden från det internationella toppmötet i Buenos Aires i november förra året till junimötet i Osaka i år:

I november i Buenos Aires placerades han längst ut i kanten i ”familjeporträttet” av de internationella ledarna ungefär som om han höll på att bli utkastad. Men i år fick han stå längst fram och i mitten mellan president Trump och mötets värd, Japans premiärminister Shinzo Abe.

Så ser det ut i världspolitiken och jag tror inte det kan se ut på något annat sätt. Jag hade nog inte bestämt annorlunda än vad Trump gjorde om jag varit Trump. Och ej heller hade jag tagit annorlunda ställning än Löfven gjorde om jag varit Löfven.

33 reaktioner på ”Patrik Engellau: Utrikespolitik

  1. Tomas skriver:

    Man kan fylla på hycklandet med Göran Perssons hyllande av det stabila styrelseskicket i Kina, Wallströmskans fördömande av Israel med samtidigt generöst utdelande av mina pengar som okontrollerat kan nå palestinska terrorister mm. De flesta av verklighetens företeelser är positioner mellan svart och vitt. Försöker man som DN, AB mfl MSM positionera sig som helvita blir det bara löjligt. Är det enligt DN´s kulturredaktion OK att deras globalisthjälte Macron säljer ännu mer vapen till diktaturer om vi slutade helt? Är det svinaktiga mordet på Khalshoggi enligt DN värre än Kina´s offentliga avrättningar med efterföljande skördande av organ? Skulle vi försöka strypa handel med alla länder som inte är lika goda som vi, fick vi väl nöja oss med potatissoppa och surströmming som diet (vilket bara etniska svenskar skulle acceptera).

    Gillad av 8 personer

  2. M skriver:

    En timlig princip är nog att bestämma mål efter medlen (till påverkan) i ett stort hav med stora fiskar som kan hugga en och allmänt har större inflytande.

    Gilla

      • bejji skriver:

        Men de svenska ”större tänderna” räckte inte in i fallet med den ryske man, som förde bort sina tre döttrar (som fått en ortodoxt kristen uppfostran) från en muslimsk fosterfamilj i Örebrotrakten i våras. Flickorna placerades där av den svenska socialvården efter att deras mor blivit sjuk och fadern ansetts inte kunna ta hand om barnen – fyra, sex och tolv år gamla. Fadern förde flickorna till Polen och sökte om asyl där men Örebro tingsrätt och åklagarmyndighet utfärdade en europeisk arresteringsorder mot honom och svenska socialarbetare kom till Warszawa för att återföra barnen till fosterfamiljen i Sverige, men nekades detta. Idag meddelar ryska nyhetssajten Sputnik News att en polsk domstol beslutat att varken fadern eller flickorna kommer att utlämnas till Sverige, då en muslimsk fosterfamilj inte anses kompatibel med barnens utveckling ”kulturellt, mentalt och religiöst” samt att den kan äventyra deras hälsa. Barnen sägs må bra nu och äldsta flickan går på ryska ambassadens skola i den polska huvudstaden.

        Gillad av 9 personer

  3. Observatör skriver:

    I min familj är det min fru som tar alla små oviktiga beslut: var vi skall bo, vad vi skall göra på semestern, hur jag skall vara klädd o s v. Jag tar de stora besluten: hur vi skall se på president Trump , om vi skall stödja en avtalslös brexit, vilken sida vi skall stödja i Syrien o s v. Stora och viktiga frågor för en liten familj. Att jag handlägger dessa är väl ett uttryck för patriarkatets makt och förtryck, men min fru klagar inte.

    Gillad av 7 personer

  4. Aha skriver:

    Vänstern hamnar alltför ofta i fel säng – och kommer undan med det. Mao, röda Khmererna i all ära, när det gäller nutid och utrikespolitiken är det vurmen för Hamas som är den mest besvärande sängpartnern. Cuba kommer väl tvåa. Många av oss minns Palestinasjalarna på sextio- och sjuttiotalet och Hamasvurmeriet är en reminiscens från den tiden. Det svenska utrikesetablissemanget har alltså samröre och ger avsevärda bidrag till en organisation som enligt sina stadgar vill utplåna Israel. Diktatorisk är man till råga på allt.
    Det svenska etablissemanget förfasas över att Björn Söder SD står tillsammans med en fd SS soldat som troligen lämnat kriget bakom sig men inte när sossarna poserar tillsammans med Hamasföreträdare som har diktatur och tortyr i den politiska verktygslådan.

    Det politiska etablissemanget, journalister, kulturpersonligheter och kändisar är en bunt hycklare och har så varit i ett halvsekel.

    Gillad av 6 personer

    • Göran Nilgard skriver:

      En bild på två ”stora ledare”, Löfvén och Abbas, PLO:

      https://www.sydsvenskan.se/2015-02-10/abbas-ser-lofven-som-sin-murbracka

      Speciellt roligt att läsa hur Löfvén i talet tillsammans med Abbas på podiet staplar ord på varandra som någon ”spin doktor” skrivit:
      ”Det finns ingen motsättning i att ha goda relationer med både Palestina och Israel”, försäkrade Löfven.
      Hör han vad han säger själv????
      Rätteligen borde han gjort tillägget: …”men Maggan och SSU Malmö har fixat så att ingen är frågande var vi egentligen står i denna fråga”.

      Gillad av 5 personer

  5. svenne skriver:

    ”Det gör att vi kan tycka vad som helst som känns bra utan att behöva uthärda några obehagliga konsekvenser”.

    Med ”vi” avses väl i detta fall vad våra politiker tycker, och detta tyckande har otvivelaktigt, i verkligheten, skapat ”obehagliga konsekvenser” för medborgarna. ”De goda” inom politikerkåren – i symbios med en oduglig journalistkår och diverse yrkesdebattörer – anser ju att vi är en humanitär stormakt och försöker bevisa detta genom en extremt släpphänt invandringspolitik. I detta fall applåderas vår generositet av diverse suspekta globala organisationer som t.ex. EU och FN. Trots att ekonomin är ansträngd, då det handlar om välfärdskontraktets faciliteter, fortsätter vi att vara generösa med att ge bidrag till allt möjligt som inte gynnar landets medborgare.

    ”Vi” tycker att Ungern, Polen, Tjeckien, Italien – och andra länder som anser att det egna landets medborgare skall gynnas i första hand – skall fördömas och svartmålas på alla sätt. Denna åsikt är ju relativt ofarlig, men risken finns att affärer kan gå i stöpet som t.ex. Ungerns leasing av JAS Gripen genom att Annika Strandhäll i en debattartikel i Aftonbladet jämförde Ungerns inrikespolitik med nazismen i Tyskland under 1930-talet.

    Under ett arrangemang i Central Park år 2015 tyckte Stefan Löfvén att Sverige skall bekosta sanitära bekvämligheter för ca. 60 miljoner människor runt om i världen under en femtonårsperiod, och de tiotusentals åskådarna jublade åt detta. Om man – för resonemangets skull – antar att varje sanitär installation kostar 1000 kr/person så innebär detta en utgift på totalt 60 miljarder under 15 år vilket motsvarar 4 miljarder/år. För varje år som går – utan att projektet påbörjas – så komprimeras och ökar den årliga utgiften om allt skall vara klart år 2030.

    Stefan Löfvén tycker att Sverige skall bidra till att lösa världens sanitära problem och detta orsakar inga ”obehagliga konsekvenser” annat än för Sveriges redan nu hårt pressade ekonomi. Vilka delar av välfärden skall det naggas på för att detta löfte skall uppfyllas?

    För det mesta kan politikerna haspla ur sig extrema åsikter angående andra länders politik utan att det får några konsekvenser för politiken eftersom vi är så små, medan dumsnällheten som drabbar oss vanliga medborgare fullständigt ignoreras.

    Gillad av 4 personer

    • Thor skriver:

      @ove jutas

      Du slirar ju på tidsaxeln som det passar dig. Du vill få det till att Norge var allierat med Storbritannien redan före tyskarnas angrepp. Så var det inte och Norge motsatte sig utländsk trupp oavsett vilka på sitt territorium. Att norske kungen tog sin tillflykt till Storbritannien efter tyskarnas angrepp är ju inte så konstigt, vart skulle han annars tagit vägen? Sverige hade ju nekat honom asyl. Att handelsflottan uppläts till britterna var efter mycket starka påtryckningar och mot ersättning. Norge liksom Sverige riskerade helt stängda handelsvägar. Britternas garanti till Polen var halvhjärtad och tämligen falsk då man senare alllierade sig med en av Polens angripare, Sovjetunionen. Ett fritt och oberoende Polen blev det inte efter krigsslutet utan först 45 år senare.

      Allt trams om Sveriges ”fega” agerande under kriget är tröttsamt, faktum är att världens mäktigaste nation med ett därtill helt skyddat geografiskt läge, USA, var neutralt tills dess de blev angripna.
      (Ja ja, Hawaii var amerikanskt territorium)

      Gilla

      • Ove Jutas skriver:

        England förklarade krig mot Nazityskland efter dess angrepp på Polen. Att påstå att England allierade sig med Polens angripare, (i betydelsen mot Polen), är bottenlöst skamlöst. Churchill var en av de få statsmän som tidigast såg vad sovjetkommunismen stod för, inte minst efter dess angrepp på Finland. De allierade tvingades samarbetade med Sovjet för att kunna bekämpa Nazityskland. (min fiendes fiende är min vän).
        Återigen är det intressant att Polens exilregering valde England som tillflyktsort och att betydande militära insatser utfördes av polacker som frivilligt lät sig enrolleras i den brittiska armén och det brittiska flygvapnet. Troligen var alla dessa polacker dumma i huvudet? Eller hur.

        Att Polen sedan inte blev fritt förrän efter kommunismens fall i Europa berodde b.l.a. på Roosvelts naiva syn på Stalin, samt naturligtvis militära styrkeförhållanden och fakta på marken, du implicerar att de allierade inte tillräckligt stod upp mot Stalin och den sovjetiska krigsmakten i sitt försvar för Polen. Nu var det så att Stalin bröt flagrant mot fredsvillkoren och de garantier för flerpartival som lämnats av Sovjet. Har du hört talas om Berlinmuren?

        Om man betraktar Andra Världskriget som värdenihilist som dig, d.v.s. låtsas som om alla stater bara bedriver cynisk realpolitik, utan minsta tanke på huruvida eventuella samarbetspartners är totalitära stater eller demokratier kan man komma fram till de mest bisarra slutsatser.

        Jag har på intet sätt påstått att Norge var allierat med England när England ”ockuperade” Nordnorge. Du tycks inte förstå citationstecknen kring ”ockupationsmakt” ordet i Andra Världskrigets hela kontext är förfelat. Hade Norge en värdegemenskap med ett demokratiskt England, eller var det skit samma tror du? Tror du Norge stod bakom Quislingregeringen och lika gärna hade fördragit en tysk seger? Det är denna typ av moralisk relativism man som självgod svensk kan ägna sig åt för att låtsas som om Sverige bara var förnuftigt. Kan man vara neutral inför totalitära makters munumentala brott mot mänskligheten?

        Spelar det för dig överhuvudtaget någon roll i din mekaniska ekvation, vem som är primär angreppsmakt, eller är det också irrelevant? Är Churchill i själva verket en krigshetsare som extremvänstern förfäktar. Att de två totalitära, centrala makterna ingick Molentov-Ribbentroppakten för att dela upp Polen emellan sig och därigenom i praktiken kickstartade Andra Värdskriget, betyder för dig troligtvis ingenting. Alla är lika goda kålsupare om vi blundar riktigt hårt, tänk vad praktiskt för bedömningen av Sverige agerande. England, Sovjet eller Nazityskland är ekvivalenta entiteter med samma realpolitiska kalkyler som Sverige, och samma moraliska skuld, både för att kriget överhuvudtaget utbröt, dess praktik och dess efterverkningar efter fredsslutet. England är alltså skyldigt när Sovjet bröt fredsvillkoren och inte tillät demokratiska fria val, utan tvärtom med en marionettregering undertryckte det socialistiska Polen efter kriget.
        Jag kan försäkra dig om att de flesta länder som ofrivilligt blev angripna eller ”ockuperade”- notera än en gång citationstecknet, kunde göra skillnad mellan demokratier som England och de två totalitära staterna, helt enkelt föra att skillnaden var livsavgörande.

        Gilla

      • Ove Jutas skriver:

        Att Sverige nekade den Norska kungen med entourage asyl i Sverige förklarar du som helt självklart, så naturligtvis fick han vända sig till England. Men varför skulle England bevilja asyl som grannlandet Sverige nekat? Dessa omständigheter är enligt dig tydligen självklara, samtidigt som du implicerar att England allierade sig med Sovjet mot Polen. England lämnade tvärtemot vad du påstår ett ultimatum till Nazityskland om att de skulle dra tillbaka sina angreppstrupper i annat fall skulle England förklara krig. Vilket England och Frankrike också gjorde. Men varför kunde inte England agera lika förnuftigt som neutrala Sverige och helt enkelt hålla sig utanför med konsekvens att Nazityskland och Sovjetunionen hade delat upp kontinentaleuropa och med tiden Norden mellan sig. Englands ”cyniska realpolitiska agerande” spelade ju ingen roll, eller hur?

        Gilla

  6. S Eriksson skriver:

    ”Sverige stod hela tiden på den etiskt rätta sidan även om sidorna växlade i samband med nazisternas nederlag vid Stalingrad år 1942.”
    Tja, om man med den etiskt rätta sidan menar det starkaste laget. Sverige borde vara det mest typiska kappvändarlandet i hela världen, även om det alltid är bra att diskutera för och emot.
    Annars ett mycket bra inlägg. Och jag kan givetvis ha fel i mina åsikter.

    Gillad av 2 personer

    • Thor skriver:

      Gick det att vara emot både Nazityskland och Sovjetunionen? Nazityskland och Sovjetunionen kom överens om att angripa Polen. Något senare angrep Sovjetunionen Sveriges gamla östra rikshalva Finland. Några månader senare angrep Nazityskland Danmark och Norge, i Norge förekom tyskarna Storbritannien och Frankrike med timmar, de senare med långt gångna planer att ockupera malmfälten. Hur skulle Sverige agerat i den här soppan tycker ni?

      Gillad av 2 personer

      • cmmk10 skriver:

        Precis, var nog många smånationer som gjorde vad de kunde för att slippa ta ställning. Thailand t ex, här släppte man in Japan utan motstånd.

        Churchills tal om att hjälpa Finland, var bara en förevändning för att kunna ockupera norra Norge och Sverige. Dessutom, Sveriges malmexport till Tyskland var viktig, då vi fick kol i utbyte. Sverige hade antagligen kollapsat utan den energitillförseln

        Gillad av 2 personer

      • Ove Jutas skriver:

        England och Frankrike hade genuint intresse av att som demokratier stå upp för ett självständigt, demokratiskt Finland mot ett expansivt totalitärt Sovjetunionen.

        Det du kallar ”ockupation” av Nordnorge behövde inga kvasiargument av att stå upp för Finland för att rättfärdigas. Svensk Järnmalm utskeppades från Narvik och det var därför som denna ”ockupation” genomfördes. En intressant form av ”ockupation” då den norska exilregeringen och kungahuset gick i exil hos ”ockupationsmakten” England samtidigt som norsk handelsflotta frivilligt gick i tjänst hos ”ockupationsmakten” England.

        Det fanns dessbättre länder som England som stod upp för och var beredd till offer för demokratiska och moraliska värden. Hade alla länder agerat som neutrala Sverige så hade de två totalitära makterna, Sovjet och Nazi Tyskland, kunnat dela upp hela Europa mellan sig.

        Det har av olika experter beräknats att svensk export av järnmalm och kullager förlängde Andra Världskriget med upp till ett och ett halvt år, ett pris som övriga länder fick betala medan Sverige bestods med kol, kol som Sverige naturligtvis hade kunnat importera ifrån andra stater eller intensifierat egen produktion/ ersättning av.

        Gillad av 1 person

      • Stefan Sewall skriver:

        Ove Jutas skrev: …”Det har av olika experter beräknats att svensk export av järnmalm och kullager förlängde Andra Världskriget med upp till ett och ett halvt år, ett pris som övriga länder fick betala medan Sverige bestods med kol, kol som Sverige naturligtvis hade kunnat importera ifrån andra stater eller intensifierat egen produktion/ ersättning av.”

        -Men vi hade väl inte eget kol? Importvägarna (Kattegatt, Nordsjön) var spärrade. Hur skulle Sverige fått kol? Sverige var väl därmed helt i händerna på Tyskland?
        Obetydliga mängder av olja utvanns ur skiffer i Kvarntorp som dock inte räckte långt vad jag vet.

        Gilla

  7. Elisabeth skriver:

    President Roosevelt yttrade 1939 följande om Nicaraguas diktator Anastasio Somoza : ”Somoza may be a son of a bitch but he is our son of a bitch”. Liknande yttrande ( ”yes, he is a crook but he is our crook” ) har påståtts om många efterföljande administrationer och det är säkert så för det är så man agerar. För det är tyvärr realpolitik. Men för den skull borde inte Sverige bli maktens hantlangare som i fallet Assange. Det hade inte kostat något att inte ställa upp på det justitiemordet. Nu solkar detta ner vårt land.

    Gillad av 3 personer

  8. Östrahult skriver:

    Palmemordet är på tapeten igen och det finns de som hävdar att mord begåtts för att undanröja dem som ifrågasätter den officiella bilden. Om det är sant så är det lika mycket Saudiarabien i Sverige som i Saudiarabien.

    Gillad av 2 personer

  9. ERROL skriver:

    Problem uppstår dock då den narcissistiska inrikes utrikespolitiken så till den grad avviker ifrån fakta på marken natt den blir till åtlöje och undergräver sig själv.

    Margot Wallströms magnifikt provinsiella erkännande av den Palestinska Myndigheten i förening med flertalet allt annat än diplomatiskt balanserade uttalanden har förvandlat Sverige genom sin egen dynamik till en partisk åskådare från sidlinjen. Enligt Wallström själv så pågår det naturligtvis illasinnade ”kampanjer” mot stackars Margot i israelisk och internationell media.

    Eftersom den svenska positionen inte fått det internationella genomslag som SAP hoppades och eftersom svenska biståndsprojekt tvärtom havererat då andra partner och länder hoppat av p.g.a. att brandväggar mot stöd till terrorism saknats, så har oundvikligen den svenska positionen förstärkts. Det är således fullt logiskt att biståndet till den Palestisnka Myndigheten på rent trots skruvats upp ännu mer och positionen blivit än mer partisk – den socialdemokratiska aktivismen förstärks nu av ren prestige. Svenskt bistånd till palestinierna handlar nu till övervägande del om att till varje pris rädda den prestige som den socialdemokratiska förvridna självbilden tror är självskriven för Sveriges piruetter på den internationella skådebanan.

    För SAP så dyker det med jämna mellanrum upp olika politiska älsklingsprojekt som mera tjänar till att avleda till exempel revolutionsromantik på den internationella banan som stödet till Nicaragua under Ortega. Vem har senast hört Wallström tala om Nicaragua? Bestod engagemanget för Nicaragua i en verklig omsorg om befolkningen, knappast. Varför talar Wallström inte om Zimbabwe idag, Mugabe som enligt Ingvar Carlsson var en av dem. När det alltigenom politiska egenintresset inte belönas med framgångsrika skrytfaktorer som kan omsättas nationellt, så blir det besvärande tyst och det s.k. engagemanget visar sig för vad det egentligen är; narcissistisk självbespegling. Problemet är att verkligheten inte alltid är förenlig med inbilsk socialdemokratisk monumental självgodhet.

    Gillad av 5 personer

  10. cmmk10 skriver:

    Maggot fick åtminstone vara med i säkerhetsrådet en kortare period, säkert viktigt för SAPs självbild.

    Det kostade skjortan för oss skattebetalare, men det kanske underlättar om hon har tänkt sig ett framtida toppjobb i FN.

    Gillad av 2 personer

  11. Christer E skriver:

    I utrikespolitiken gäller det att ha en någotsånär konsekvent linje, oberoende av den konstellation som för tillfället styr landet.
    Så är t.ex. kärnvapen en realitet och det land eller de länder som frivilligt avvecklar innehavet (jfr Ukraina) förpassas till kärnvapeninnehavarnas godtycke. I det läget duger det inte att kräva ett allmänt avskaffande, eftersom ingen skulle göra det (dessutom ger ett sådant krav betydande samarbetssvårigheter med övriga Väst).

    För att Sverige skulle kunna påverka något inom utrikespolitiken, måste det ske via EU. Med Sveriges mycket njugga inställning till ”överstatlighet” inom EU är den vägen helt stängd, så kvar är endast ”musen som röt”.

    Gillad av 2 personer

  12. Göran Holmström skriver:

    Sverige som rike, kan förmodligen jämställas med evertebrater ( ryggradslösa djur).
    Blötdjur, armfotingar, leddjur och nässeldjur, för att nämna några sorter,
    Tydligen så omfattas cirka 97% av alla djurarter det ryggradslösa släktet.
    För att Sverige ska börja odla ryggrad, så krävs det att man först passerar stadiet ryggsträngdjur, vars stora grupper är manteldjuren eller sjöpungar, den förstnämnda gruppen föds som larver och saknar helt hjärna, Sjöpungarna föds med hjärna, men när boplats hittas så tillbakabildas den till förmån för sin egen överlevnad, då en hjärna kräver massor av energi för att fungera. Likt Rosenbad med andra ord.
    Frågan är varför sjöpungarna ska bestämma över högre fungerande ryggradsdjur.
    Den pusselbiten får jag inte ihop riktigt, men att förvänta sig att dom ska odla ryggrad eller hjärna är totalt mot deras natur.

    Gillad av 1 person

  13. L xson skriver:

    Whataboutism en härskarteknik som ska begränsa din yttrandefrihet och går till personangrepp för att visa att du är en egotrippad oetisk hycklare. Håll dig till sakfrågan, byte inte ämne, ställ inte grupp mot grupp, är du en förnekare eller alarmist? Alla dina åsikter är bara irrelevanta argument och är oviktiga och de har ingen moralisk logik, din åsikt är ogiltig för att du är en rasist, man kan inte dra slutsatser på det sättet du gör för det handlar om enskilda händelser som inte har något samband, du måste skilja på sak och person. Whataboutism utvecklades och användes av kommunistledare i Sovjet för att styra folket. Genom propaganda förmedlades olika whataboutism budskap gång på gång så ingen skulle kunna ifrågasätta dem.

    Någon som känner igen metoden i Sverige?

    Gillad av 2 personer

  14. olle reimers skriver:

    Är det inte lika bra att erkänna att det inte finns någon moralisk utrikespolitik. Man försöker hitta den bästa vägen för att försvara eller förbättra sin egen position. Donald Trump satte för första gången ord på detta.

    Valet för andra länder är att ansluta sig till eller motsätta sig giganternas egenintressen; i sitt eget bästa intresse givetvis.

    Churchill var en försvarare av det brittiska imperium som Cecil Rhodes ville göra till världens härskare och till vilket Tyskland vid förra sekelskiftet framstod som dess främsta konkurrent.
    Han använde sedan de medel och den retorik han förstod bäst att utnyttja för att försvara dessa intressen.

    Framväxandet av monstren Hitler och Stalin tjänade i viss mån Churchills långsiktiga intressen. Han var övertygad att om han kunde få med sig realpolitikern Roosevelt med på vagnen så skulle imperiet kunna räddas. Vad kanske inte alla visste var vilket enormt ekonomiskt och institutionellt inflytande imperiet hade (och fortfarande har) i Washington.

    Övriga länder hade att välja mellan en öppen diktatur och ett imperium. De flesta valde det senare.

    Men vare sig Churchill eller Roosevelt ska idealiseras. De offrade sina män och vänner hänsynslöst för att främja sina långsiktiga intressen. Så gör de (vi) alla. Det kallas realpolitik (Margaret Thatcher).

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.