Lennart Bengtsson: Tankar om hållbarhet

Lennart Bengtsson

Ordet hållbart har funnits länge i svenskan och är ett allmänt positivt laddat ord. Att livsmedel är hållbara är viktigt för hälsan och hållbara verktyg behövs för snickare och andra yrkesmän. Det var emellertid först genom Brundtlandrapporten ”Vår gemensamma framtid” från 1987 som ordet hållbarhet (sustainability) fick dagens dominerande definition. Hållbarhet definieras som ”något som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.

Den första fråga som man omedelbart ställer sig är hur man kan veta något om kommande generationers möjligheter och behov. När jag var ung hade jag ingen aning om mina barnbarns behov förutom att de förhoppningsvis skulle få tak över huvudet och mat för dagen. Inte ägnade jag detta en tanke. Inte heller funderar mina barnbarn idag över sina framtida barnbarns behov. När mina barnbarn kommer på besök kollar de först av allt upp internetförbindelsen i sommarstugan. I köpcentret fem kilometer bort finns därtill allt man önska sig på denna jord. Inget av detta har med hållbarhet att skaffa men är praktiskt och socialt viktigt.

Orsaken är helt enkelt att hållbarhetsbegreppet förutsätter en oföränderlig värld ungefär som i de gamla egyptiska kungadömena eller i det medeltida Europa. Inte ett dynamiskt modernt samhälle där det som inte finns eller saknas skapas av den mänskliga kreativiteten. För den politiska överheten förefaller det dynamiska samhället av ondo eftersom den politiska makten ständigt ställs i fråga samtidigt som teknikens utveckling skapar nya möjligheter för medborgarna som har oskicket att göra sig alltmer oberoende av den politiska makten. Den politiska makten älskar däremot hållbarhetsbegreppet även om man idag inte går så långt att man förbjuder människor att tänka utanför boxen vilket var fallet med kärnkraftstudier under 20 år. Den så kallade tankeförbudslagen passade utmärkt ihop med begreppet hållbarhet. Idag vill man till och med göra klimatet hållbart utan att på något sätt göra klart för sig vad detta innebär eller om det överhuvudtaget är möjligt eller meningsfullt.

Vi kan få ytterligare förståelse för hållbarhetsbegreppet genom tankeexperimentet (Gedankenspiel) att vi förflyttar oss tillbaka till det agrara nordiska samhället i början av 1800-talet. Svedjebruket var förvisso inte hållbart men ett lantligt växelbruk fungerade över längre tider även om vissa jordar gradvis utarmades. Jakt och fiske fungerade också hållbart så länge man inte tog ut mer än vad som fanns tillgängligt i skogar och sjöar. Barn producerades i stort antal med de flesta avled till följd av sjukdomar eller brist på lämplig mat. Relativt snart kom natur och människor i kvasi-balans och antalet människor som levde i Sverige ändrade sig knappast mellan år 1300 och slutet på 1600-talet. På sitt sätt var samhället hållbart även om de gruvor som fanns blev av med den lättbrutna malmen. Man kan därför säkert säga att det svenska samhället för denna period åtminstone var ekologiskt hållbart.

Ingen äventyrade sina barns och barnbarns framtida behov utan genomgående såg man till att jord och mark kunde lämnas över i gott skick till de efterkommande. Råkade ett barn avlida kom det snart ett nytt och fick inte sällan samma namn som det döda barnet.

Gradvis, från slutet av 1700-talet, kom industrialismen till Sverige och under 1800-talet nästan tredubblades befolkningen trots omfattande utvandring till Amerika. Försörjningsproblem förekom och Sverige var inte längre hållbart. Trots detta fanns det knappast någon som ville återvända till den mer hållbara tidsperioden 1300-1650.

Alternativt kan jag själv förflytta mig tillbaka till 1955 vid tiden just efter min studentexamen. Jag hade vid denna tid inte den ringaste tanke på kommande generationer utan var helt inställd på att bygga upp mitt eget liv till något som var helt annorlunda än det liv som mina föräldrar eller tidigare förfäder hade haft. Tillgångar och resurser var inte något statiskt utan sådana skapades ständigt av kreativa människor och av de ekonomiska system som ett dynamiskt samhälle skapade.

För att skapa energi hade man byggt ut vattenkraften, för att göra det möjligt att kommunicera i reell tid fanns det till och med telefon även hos många inom arbetarklassen. Alla hade sedan 1930-talet rätt till betald semester under två veckor och allt fler skaffade sig ett litet sommarställe. Konsumtionen ökade, fossilt bränsle började användas och tillvaron blev angenämare för det stora flertalet trots att livet genom alla ändringar blev allt mindre hållbart.

Dåtidens aktuella hållbarhetsförespråkare, som professor Georg Borgström, utmålade i böcker och föredrag de hemska öden som i en nära framtid skulle drabba mänskligheten som levde vida över de gränser som planeten satt. Oljan skulle sina redan på 1970-talet, kritiska metaller skulle ta slut och världens befolkning skulle drabbas av hemska svältkatastrofer framåt 1980-talet. Borgström förespråkade att krigstidens ransoneringar skulle införas. Och detta var vid en tid då jordens befolkning var ungefär en tredjedel av dagens. I dag 65 år senare lider jordens befolkning mer av fetma än av svält.

Hållbarhetsbegreppet borde förvisas till historien. Det passar inte i vetenskaplig text då det är lika hopplöst att definiera begripligt och entydigt som socialism eller populism. I det politiska språket, där man älskar vaga, emotionellt laddade ord som man kan få till vad man vill är det svårare att eliminera, även om man kan tycka att även politikerna måste känna att ordet börjar bli slitet. Mina tankar går till en artikel som någon skrev på skämt. Det enda ord som fanns i texten var ordet ”sustainability”. Den var på vippen, rapporterades det, att bli antaget.

56 reaktioner på ”Lennart Bengtsson: Tankar om hållbarhet

  1. Bo Svensson skriver:

    Alla ändringar av spelreglerna måste testas först om de håller på sikt och gör de inte det, måste de förkastas. – De som inte begriper det, skall syssla med något annat än lagstiftning.

    Allt tänkande om utvecklingstendenser handlar om huruvida de är fördelaktiga eller om det kommer att gå illa, så jag begriper inte hur man skulle klara sig utan begreppet hållbarhet.

    Gillad av 1 person

      • A skriver:

        Merkila, det är effekten av att: ”inget spelar nån roll”, som du ser. Den samlade effekten av lögner och vanföreställningar. Jag ser det också. 🙂

        Mvh A

        Gillad av 1 person

      • Anders skriver:

        Varför restnoteras läkemedel numera?
        Jo – Inget företag vill ha Svarte Petter i sin kassa eller lager.

        Läkemedel är färskvara och ingen vill ha 27 000 förpackningar i lager då man inte vet när dessa 27 000 personerna som står på Lithionit 42 mg behöver sin medicin.
        Detta innebär även att tillverkaren av tabletten inte står med råvaran till 27 000 förpackningar i lager. Detta betyder också att deras leverantörer inte står med X i lager.
        (Tänk även på att Lithionit finns i olika styrkor, samt i förpackningar om 10, 30,100st)
        En läkemedelsproducent planerar inte vad som skall göra på måndag, utan vad som skall göras på måndag om 3 månader.

        Dessutom – Vad tror ni att det kostar att stå med dessa lager?
        Vad tror ni händer med detta lager om ”en guru” säger att X inte är bra, utan att man skall ta Y istället för X?

        Diskussionen skulle kanske varit varför 27 000 personer i sverige står på Lithionit 42 mg och hur många som står på liknande medel.

        Gilla

      • Eva Danielsson skriver:

        Merkila och Anders
        Dessutom listar staten varje månad vilka läkemedel som godkänns för statlig subvention, dvs det för tillfället billigaste preparatet, som är det enda en patient kan få utan att betala totalkostnaden ur egen ficka. Apoteken kan alltså bara ha receptbelagda läkemedel i lager för en månad i taget för att inte få för många hyllvärmare.

        Gilla

  2. Tritonen skriver:

    Oavsett samhälls- och teknikutveckling behövs vissa basnyttigheter för biologiskt/ mänskligt liv.
    Det handlar om rent vatten, ren luft, närande mat och i förlängningen det som kallas ekosystemtjänster. Här krävs faktiskt ”sustainability”, vi kan inte kränga oss ur vårt beroende av våra biologiska förutsättningar.

    Gillad av 2 personer

    • Fredrik Östman skriver:

      Men detta hotas av de kommandoplaneekonomiska ambitioner som uttrycks med begreppet upprätthållbarhet. Varför tror du att du skall klara av att upprätthålla något? Vi är transienta varelser, flyn i tidens vind, bloss i ökennatten.

      Gillad av 2 personer

  3. Underdog skriver:

    Bra Lennart. I min yrkesroll som rådgivare till näringslivet förfäras jag över den oreflekterade användningen av begrepp som ”hållbarhet” och ”cirkulär ekonomi”. Utvecklingen, oavsett om man talar om universums, livets på jorden eller människans, är linjär. Den följer termodynamiken. Ingenting som bestäms i FN, EU eller riksdagen kan ändra på det. Och det är heller inte önskvärt.

    Gro Harlem Brundtland, som fick FNs uppdrag att leda arbetet med att definiera hållbarhet angav själv att en av hennes utgångspunkter var att det ekonomiska system som bygger på marknadsekonomi måste bytas mot något annat för att möjliggöra hållbar utveckling. Som den ärkemarxist hon är blev givetvis slutsatserna därefter. Kontroll uppifrån. Beslut av överheten om vad plebsen får värva och förvärva. Samma gamla förbrukade planekonomi som varhelst den prövats lett till armod och tyranni. Men hela näringslivet springer glatt med i kampen för sin egen undergång, liksom alla riksdagspartier enas i sin hyllningssång till ”hålbarheten”.

    När jag gick i skolan kunde ingen föreställa sig en persondator, en mobiltelefon eller en ipad. Hade vi låtit planekonomerna hållas hade dessa uppfinningar heller aldrig sett dagens ljus. Detsamma torde gälla många av de medicinska upptäckter och uppfinningar som förlängt människors förväntade livslängd och gjort vandringen från födelse till död (inget kretslopp där heller) betydligt mindre plågsam än för bara en generation sen.

    Gillad av 6 personer

    • Bo Svensson skriver:

      Vilken kurs man än må se som önskvärd, är det med lagarna man styr. – Planekonomi är idioti.

      För att få stopp på utrotningarna och livsmiljöns degradering, krävs att det blir lönsamt för aktörerna att vårda och bevara det som är omistligt. – För att så skall bli, behövs ändring av spelreglerna och inte att man välter spelet över ända.

      Gilla

      • Richard skriver:

        Håller med Fredrik… Och vilka ska se till att lagarna tolkas korrekt, att lagar efterlevs, att domar och straff är korrekta och fungerar o.s.v. Vem ska vakta väktarna?

        Det är givetvis bättre med bra regler än dåliga men det löser inte den stora problematiken. Du har en övertro på detta. Du verkar inte inse att makt korrumperar och att dina lagar inte kan skydda mot korruption.

        Gilla

      • Bo Svensson skriver:

        Begriper inte din invändning. – Vad är det du hakar upp dig på?

        Att lagstifta mot arternas utrotning och livsmiljöns degradering är inte mindre angeläget än att lagstifta mot dråp och våldtäkt.

        Gillad av 1 person

  4. brrr skriver:

    Så t.ex. dagens migrationsströmmar är inte ohållbara? Situationen i Europa och Nordamerika kommer att lösas av teknik?

    Och t.ex. torskfisket på The Great Banks var inte ohållbart? Med uppfinningsrikedom och teknik lyckades människan rädda torskbeståndet där?

    Och t.ex. nuvarande färskvattenkonsumtion i södra Sverige är hållbart? Mha teknisk innovation kommer grundvattennivåerna att höjas så att vattnet räcker till en ständig befolkningstillväxt?

    För att bara ta några enstaka exempel ur högen…

    Gillad av 3 personer

    • Hilding Bengtsson skriver:

      Vi överkonsumerar även i Sverige vatten,
      pga flyktingimporten!

      Skapar större sopberg,
      när sopsorteringen ej funkar med de nya!

      Detta ökande miljöproblem pratas det tyst om, eller hur Annie?

      Gillad av 1 person

    • Observatör skriver:

      Vattenförsörjningen är inget stort problem eftersom majoriteten av Sveriges befolkning får sitt vatten från sjöar, och sådana har vi gott om. Enbart Mälaren försörjer mer än var fjärde svensk med färskt och fint vatten.

      Gillad av 1 person

  5. Ulf skriver:

    Expressen ska nu börja klimathetsa mot företagen istället för privatpersonerna. Dags att slå undan benet på det enda som fungerar bra i Sverige idag, näringslivet.
    Sedan kan vi alla bli fattiga på riktigt. Dags för ordentligt motstånd mot klimathysterikerna innan de sänker landet fullständigt.

    Gillad av 5 personer

  6. olle holmqvist skriver:

    Första livet var encelliga alger, finns kvar som stromaliter, bl a i Estland. Vi kunde föflytta oss. Så började
    cellerna samarbeta för 800 miljoner år sedan. Vi blev ett långt rör av en ände in för mat som vi filtrerade ur vattnet och en andra ända ut. Så hade vi ett förflyttningsstadium. n eller flera celler simmade vidare, satte sig fast delade sig, blev ett nytt sugrör. Så blev förflyttningsstadiet vanligt. Vi fick ryggrad och blev fiskar.
    Men vi levde i vatten.Som torkade bort ibland. Då lärde vi oss kravla upp på land f a ta oss till nästa vatten.
    Så kom vi underfund med att det där vattnet, det räckte med att vi behäll det inom kroppen, fast t
    första delen av livet som fiskar sedan på lnd. Vi blev grodor. Så lärde sig några att skippa vattenstadiet.
    Hela livet klarade sig på land på ödlor. Men var beroende av solljusets värmestrålar.

    Så skaffade vi oss en egen värmegenerator. Vi blev oberoende av solljuset, lite i alla fall.Så sprang vi omkring på nätterna och knyckte ägg från de stelfrusna ödlorna som dog ut efter några miljoner år.
    Vad är en människa ? svar: vatten , ca 70 %. Annat svar: fortfarande vandrande tarmrör.

    Sug på det sugröret:Vi ryggradsdjur är helt fundamentalt och grundläggande (retorisk tautologi) och när vi bygger våra bostäder och samhällen >
    Vi är vandrande tarmrör

    Gillad av 3 personer

      • olle holmqvist skriver:

        tack för berömd. gillar beröm. har svårare med kritik, – eftersom jag ser oss som vandrande tarmrör ( m fötter o ben) upplever jag detta ofta i t ex en estraddiskussion. här sitter v i publiken ett antal parkerade tarmrör i en riktning, däruppe andra tarmrör, riktade mot oss, dvs vi är tarmrör m fram o baksida. Sedan är vi ”sidiga”= därtill höger&vänster.

        Den som insett att vi människor och andra ryggradsdjur – är vandrande tarmrör, för den bli världen mer begriplig.

        Gillad av 1 person

      • Göran Holmström skriver:

        Som vandrande tarmrör, borde beröm eller kritik vara oviktigt, samla föda och solljus borde vara prioriterat, samt att undanskaffa tarmrören som förstör det lugna samlandet
        men det är endast ett tarmrörs åsikt.

        Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Ingenting kan kallas upprätthållbart som strider mot evolutionens krav och principer. Dödskulten leder inte vidare, utan är en slutstation som endast trivialt kan kallas upprätthållbar (av er pedanter).

      Gillad av 1 person

  7. Dandersan skriver:

    Hållbarhet och förmågan att försörja oss hänger samman.
    Befolkningen ökade ohållbart i slutet av 1800 talet vilket satte fart på migrationen från landet.
    Samma sak händer idag i MÖ.
    Gårdagens SVT program om Afrikas vildhundar ger bra perspektiv på begränsningar.

    Gillad av 1 person

  8. Min strand skriver:

    Bra, jag avskyr ordet ”hållbarhet”, ett innehållslöst ord som endast har politiskt bruk. Det är teknisk utveckling som kommer av att människor är fria att innovera som gör att folk inte svälter, det har ingenting med politik att göra, eller mycket lite. Allt mer av forskningen är politiskt styrd, och dessa ord som hållbarhet och klimat klistras väl in i alla ansökningar om anslag. De dummaste styr oss, de utan någon som helst teknisk kunskap, de som aldrig kommit med en egen ide och som har noll kunskap om jordbruk, klimat, eller teknik och fysik. Så de dummaste styr samhällsutvecklingen, dvs politiker och journalister. På samma sätt är det inom sjukvården. Vilka kvalifikationer har någon i den politiska och mediala toppen för att uttala sig om klimat eller teknik? Inga, det är ju därför Greta är så perfekt, Rockström var inte nog, Greta skyddar dessa människor från att behöva argumentera rationellt för sina åsikter. De pissar bort vårt välstånd, det är det enda man kan vara säker på.

    Gillad av 10 personer

    • Fredrik Östman skriver:

      Det finns ingen garanti att inte svält skapas. Socialister har för vana att föra ut hela folk i öknar och bevaka dem ur kulsprutenästen, så att de stannar där tills alla har svultit ihjäl: barn, kvinnor och män. Vi råder inte på dödskulten med praktiska lösningar.

      Gilla

    • A skriver:

      Alltså jag bryr mig inte så mycket om välstånd, jag är mera intresserad av att kulturer kör sin grej. Och för oss är nog välståndet vårt största problem. Vi badar i pengar men har ingen framtid som läget är nu. Jag mycket kluven till sk utveckling och välstånd. Och vad är värt något utan en uthållig kultur. Svensken klarar inte av välstånd, det är sanningen. På några få årtionden så blev landet ett vekt kräk, utan självbevarelsedrift. Många känner skam för att de fåtts att tro att de har mer än andra, ynkligt. Vad är det man har utan en kultur och hur länge..

      Mvh A

      Gillad av 2 personer

  9. Åke Sundström skriver:

    Hållbarhet är Orwellspeak, ingenting annat. Det innebär i praktiken raka motsatsen, t ex att sortera sopor som är ren och skär idioti, när skräpet i stället direkt kan eldas upp och generera nyttig värme.

    Vad LB inte tycks förstå är att allt som är samhällsekonomiskt olönsamt också är ohållbart, t ex svensk kärnkraft, som han själv så tanklöst förespråkar. Och att skylla på att han ingenting begriper om elementära ting som lagen om utbud och efterfrågan duger inte som ursäkt.

    Att ersätta den korrekta lönsamhetsprincipen med ordet hållbarhet är bara en av många pusselbitar i den rådande vänsterindoktrinering som både miljöpartiet och t o m partier som kallar sig liberala eller konservativa deltar i med liv och lust. Och som vår förmenta kunskapselit,supporterar med sin tystnad eller sitt aktiva stöd.

    Gilla

    • Christer E skriver:

      I ena meningen tar du avstånd från begreppet hållbarhet, för att i nästa mening anamma uttrycket (den negerade varianten i samband med kärnkraften).

      Varför skulle det som är samhällsekonomiskt olönsamt samtidigt vara ohållbart? Vid vägbyggen för några 10-tal år sedan byggdes vissa vägsträckor bredare och rakare för att vid behov kunna användas som temporära start- och landningsbanor för flygvapnet. Ohållbart? Knappast.
      Logiskt följer med din tes att det hållbara också är samhällsekonomiskt lönsamt. Det är synnerligen hållbart att sortera sopor och återanvända det mesta, men samhällsekonomiskt hållbart? Knappast, igen.

      Gillad av 1 person

      • Åke Sundström skriver:

        Du missar att det finns två olika innebörder av ordet hållbarhet. Den korrekta, t ex att en produkt har lång hållbarhet. Och så det politiska Orwellspråkets ”hållbarhet”, vars undertext är ”..som bidrar till att bekämpa klimathotet”.

        Det vägbygge du beskriver är samhällsekonomiskt lönsamt och därmed hållbart, om ÖB:s bedömning av krigsrisken är korrekt – men olönsam om ÖB överdrivit hotet. Sopsorteringen är däremot, som du själv bekräftar, en solklar förlustaffär för folkhushållet och därför inte alls hållbart, i ordets rätta mening, men förment ”hållbart” enligt maktelitens konspiratoriska språkbruk.

        Att sortera sopor är således ett kostsamt systemfel, att skriva på klimatnojans skuldkonto. Som Naturvårdsverket f d chef Valfrid Paulsson bekräftat för cirka 15 år sedan, men vår (redan då) maktlojala press teg ihjäl hans protest. Och hans efterträdare håller förstås tand för tunga, för att få behålla jobbet.

        Du gamla, du korrumperade!

        Gilla

      • Christer E skriver:

        Självfallet !
        Fissionsenergin används “bara” i väntan på en fungerande fusions-dito (kan ta ett tag….).

        Gilla

      • brrr skriver:

        Det beror -som med allt annat- på hur mycket konsumenterna förmår betala.
        Med den kurs Sverige nu befinner sig på, lär det snart inte finnas tillräckligt många som förmår betala för energi av något slag.

        Gillad av 1 person

      • Åke Sundström skriver:

        Bevisa det om du kan, Fredrik. Vi talar förstås om ny svensk kärnkraft inom överblickbar framtid, ca 20 år. Vågar du ett vad, tusen spänn om du lyckas? Samma till mig om du misslyckas. Eller skramlar du bara som en tom tunna?

        Gilla

      • Åke Sundström skriver:

        Så, du vågar inte ett vad? Hur är det ordspråket säger: stor i orden, men liten på jorden? I andra ämnen har du oftast väldigt rätt, men när det gäller energifrågan går du helt vilse, liksom en annan vanligtvis omdömesgill person, Assar Lindbeck. Du är s m s i gott sällskap och i någon mån ursäktad för att ha blint ha litat på den senares skriverier när det begav sig, inför den riggade folkomröstningen. Även andra ”experter” sålde ut sin forskaretik för en spottstyver. Men tydligen lyckades du inte genomskåda det trixandet heller?

        Gilla

      • Åke Sundström skriver:

        Så du smiter alltså. Du tvingas jag klassa dig som en lika ohederlig intellektuell som Lennart Bengtsson och KVA:s övriga ledamöter. Sorry, att jag låtit mig styras av dina ofta läsvärda inlägg, nu vet jag bättre: även en libertarian eller en beläst humanist kan vara nästan lika vilsen som den genomsnittlige väljaren. Hur skrämmande är inte det?

        Gilla

  10. BRE skriver:

    Tack Lennart för kloka tankar om det missbrukade ordet ”hållbarhet”.
    Man behöver inte ens gå till baka till de gamla egyptierna för att hitta exempel upptäcker jag när jag städar bokhyllan och hittar en bortglömd bok om Hopi-indianerna av socialantropologen Gunilla Hultgren.
    Detta folks tusenåriga rike (de anses visst vara Amerikas första invånare) fick ett trist slut. Trots deras fredliga avskilda, och vad jag förstår kloka levnadssätt, är de nu bara en spillra i ett inklämt reservat i norra Arizona. – Trots deras hållbarhetstänkande och den fredliga livsstilen.
    (”Hopi” betyder typ ”Fred”),
    Jag har fortfarande, skam till sägandes, inte läst hella boken, men här bjuder jag ändå ett samplat citat ur kapitlet Hopiland för den intresserade:

    ”Så var alltings början mittpå denna vidsträckta kontinent. Alla klaner kom hem från sina vandringar och slog sig ned i byarna. Åker och betesmark fick de i enlighet med sin cermoniella betydelse. … Hjordar av antiloper betade inom synhåll från byarna. … Ja villt av alla slag fanns rikligt överallt.
    Denna höga torra platå hade varken floder eller strömmar för att bevattna majs, squash, bönor, tobak och bomull. … Inte heller hade de ett tropiskt klimat som gjorde folk veka och livet lättare.
    Folk måste lita till sina cermonier, sina böner och den universella livsplan som var deras. Det var ett religiöst liv som i detalj styrde deras jordiska förehavanden. …
    Men nu närmade sig en stor förändring. Baksidans dörr hade öppnats. …Nya folk började vandra nedåt. Eftersom de var nakna, okunniga och hungriga utgjorde de ett hot mot Hopi-folket. Långt bort i öster hade en ny ras landat på kontinentens kust. … Men Hopi-folket bekymrade sig inte om dessa budskap och tecken på förändring. De tog i stället fram sina heliga tavlor och läste om vad som hade förutspåtts.”

    Gilla

  11. Göran Fredriksson skriver:

    Är ett feministiskt samhälle hållbart i en extrempatriarkal omvärld? När feministerna har pratat ihjäl de inhemska bärarna av patriarkal kultur light, importerar de glatt nya män från extrempatriarkala kulturer. I tron på att dessa är lika undfallande. Vilket inga observationer av verkligheten tyder på. Inhemska män behöver bara invänta den tidpunkt då de invandrade männen har vridit klockan tillbaka. Som man är det möjligt att anpassa sig utan större svårighet. Det gick ju bra att byta ut asatron mot kristendomen.

    Gilla

  12. Björn K skriver:

    Det är egentligen ganska enkelt. Människans förmåga att förutsäga framtiden är mycket begränsad. Varför då? Jo naturen och människan är ett kaos av enskilda händelser. Varje försök av människor att skapa ”system” är dömda att misslyckas. När dessa ”system” skapas av fanatiker är oftast det enda resultatet massmord och terror. Visst vissa saker kan påverkas men långtifrån allt…

    Gillad av 1 person

    • Åke Sundström skriver:

      Struntprat! Vissa ”system” är bevisligen mer dödsdömda än andra, t ex planekonomi, medan andra skapar reda i kaos, t ex marknadsekonomiska lösningar. Vårt kaos är kopplat till det stora inslaget av planekonomi i vårt land. Schweiz är vår motsats, ett extremt icke-kaos, p g a ett mycket ringa inslag av planekonomi – det systemfel som förvisso skapade massmord och terror i Sovjetunionen, men hos oss i första hand främst ekonomisk stagnation som är på väg att göra Sverige till Västeuropas fattigaste kusin.

      Gilla

  13. Observatör skriver:

    Politiker och kommunikatörer använder gärna värdeladdade ord som ”hållbarhet”, ”rättvisa”, ”populism”, ”feminism”, ”fascism”, ”rasism”, ”jämställdhet”, ”demokrati”, ”svensk” o s v. Dessa ord betyder olika saker för olika användare. Varje gång ett sådant ord används bör därför användaren ombes att förtydliga sig, men i dagens medieklimat ges inget utrymme för detta.

    Gilla

  14. splintved skriver:

    Lättförstålig verklighet av planekonomi:
    Soviet befallde ökad produktion av fönsterglas mätt i yta. Belöningar till de mest produktiva.
    Resultat: Närmast totalbrist på tjockare glas. Efter att antal år, ändrade man därför till glas mätt i vikt. Resultat: Mycket besvärande brist på tunna glas. Så småningom försvann planekonomi, och ersattes av marknadsekonomi

    Gillad av 2 personer

Lämna ett svar till Fredrik Östman Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.