Gästskribent Jan Sjunnesson: Milan Kundera uppmanade oss redan 1983 att stå upp för Europa

”Centraleuropa tillhör och vill tillhöra den västerländska kulturella sfären.” Det var Milan Kunderas huvudsakliga budskap när han 1983 skrev en essä om vad han kallade ”Centraleuropas tragedi”. Texten har fått en förnyad aktualitet då det forna ”Östeuropa” idag går i bräschen för ett europeiskt motstånd mot globalisering och immigration.

Med anledning av 30-årsminnet av Berlinmurens fall har den liberala tankesmedjan Timbro återutgivit en essä av Milan Kundera från 1983: ”Ett kidnappat Västerland eller Centraleuropas tragedi”. (Timbro, 60 s.) Texten skrevs ursprungligen på franska och publicerades på svenska redan 1983 av Ord & Bild.

Återutgivningen känns välmotiverad. Texten visar sig nämligen ha hög relevans för vår egen samtid. Med skärpa adresseras frågan om Europas identitet och frågan om värdet av en identitetsmedveten kulturkamp.

Kundera inleder med en rapport från det ungerska upproret 1956 då ett telexmeddelande skickades ut från den fria ungerska nyhetsbyrån minuterna strax innan det ryska artilleriet började skjuta:

Det var ett förtvivlat meddelande om den ryska offensiven mot Budapest som hade inletts samma morgon. Det avslutades med dessa ord: ”Vi kommer att dö för Ungern och för Europa!”

Kundera diskuterar sedan frågan huruvida Ungern tillhör ”Europa” eller kanske snarare ”Östeuropa”. Var kampen mot Sovjet en kamp inte bara mot kommunismen men också mot införlivandet av Ungern i den östeuropeiska och ryskdominerade kulturella sfären?

Enligt Kundera var det han kallar Centraleuropa, nämligen Polen, Ungern och Tjeckoslovakien (och dessutom Österrike) visserligen politiskt dominerat av Sovjetunionen efter Andra världskriget, men kulturellt sett utgjorde det snarare än del av Västeuropa eller om man så vill det verkliga Europa. Anledningen är historisk. Centraleuropa härrör kulturellt ur romerska riket och katolska kyrkan medan Östeuropa stammar från det ortodoxa Bysans.

Efter 1945 flyttades gränserna för den ryska intressesfären västerut. Kundera skriver att några nationer som alltid hade betraktat sig själva som västerländska vaknade upp en vacker dag vid krigsslutet och fann att de befann sig i öst.

Hans tes är att Centraleuropa med de kulturella metropolerna Wien, Prag, Budapest och Warszawa har starkare kulturella band med Västeuropa än med Öst. Det var inte en tillfällighet att motståndet mot den ryska ockupationen var som starkast där: Polen 1956, 1968, 1970, 1980, Ungern 1956 och Tjeckoslovakien 1968, och inte i Rumänien eller Bulgarien. Detta folkliga motstånd bars fram av stridbara representanter för varje lands kultur. Och Kundera uttrycker mycket höga tankar om den nationella kulturkampens betydelse:

Identiteten hos ett folk eller en civilisation avspeglas och sammanfattas i den helhet av andliga skapelser som brukar kallas ”kultur”. Om denna identitet utsätts för ett dödligt hot intensifieras kulturlivet, det skärps, och kulturen blir det levande väsen som hela folket samlas kring. Det är därför som det kulturella medvetandet och det samtida andliga skapandet har spelat en större och mer avgörande roll i alla de centraleuropeiska revolterna än någon annanstans och i någon annan europeisk folklig revolt någonsin.

Kunderas essä från 1983 är aktuell idag eftersom den lyfter fram den folkliga kulturkampen som en väg framåt mot en makt som ifrågasätter folkets identitet, men också för att den tar fasta på det Europa som idag 2019 är mer ifrågasatt än någonsin. Den brittiska debattören Douglas Murrays bok The Strange Death of Europe från 2017 går att läsa som en sentida dyster kommentar till vad Kundera såg komma för 35 år sedan: ett försvagat och suicidalt Europa utan självförtroende. Jag själv och Mohamed Omar talade om Murrays bok i ett podd-samtal i februari 2018. Och strax efter skrev Mohamed Omar en artikel från ett besök som Murray gjorde i Stockholm samma månad.

Kundera skriver i sin essä att för ungrare, polacker och tjecker är Europa inte en geografisk yta utan en andlig föreställning som är liktydig med ”Västerlandet”. Det djupaste i centraleuropéernas motstånd är deras försvar av sin västerländska identitet.

Därmed är Kunderas tankar aktuella för dessa länder igen. Visegradgruppen, den grupp centraleuropeiska länder inom EU som vänder sig mot EU:s diktat om migration, forskning och medier består av samma upproriska länder som aldrig resignerade under Sovjetdiktaturen och som dessutom gjorde motstånd mot anfallande muslimer på 1400-talet, precis som de gjorde utanför Wien 1683, på Balkan 1912-13 och ända fram till det osmanska rikets fall 1924.

Kundera skriver:

Vad som bestämmer och avgör den centraleuropeiska helheten kan alltså inte vara de politiska gränserna (som inte är autentiska utan alltid har påtvingats genom invasioner, erövringar och ockupationer) utan de stora gemensamma situationer som samlar folk och förenar dem på ständigt nya sätt att tänka inom tänkta, ständigt skiftande gränser där man finner samma gemensamma minne, samma gemensamma erfarenhet, samma gemensamma tradition.

Och han fortsätter:

Det är därför som det är i denna region av smånationer vilka ”än ej är förlorade” som Europas sårbarhet, hela Europas sårbarhet, har blivit mer synlig och tidigare synlig än någon annanstans. I vår moderna värld, där makten har en tendens att allt mer koncentreras i händerna på några få stora, riskerar i själva verket alla de europeiska nationerna att snart bli smånationer och möta samma öde. I denna mening framstår Centraleuropas öde som ett föregripande av det europeiska ödet i allmänhet, och därmed får dess kultur med en gång en våldsam aktualitet.

Milan Kundera anklagar Västeuropa redan 1983 för att inte ha insett hur illa hela Europa kan fara om inte européerna tar sitt ansvar för att upprätthålla och odla sin kultur. Vi hade naturligtvis en helt annan politisk situation i Europa 1983, men det huvudsakliga budskapet kan vi ta med oss: Europa är beroende av sina rötter och ska måna om sin kulturella gemenskap. När den finländske presidenten Sauli Niinistö öppnade Riksmötet i Helsingfors i april i år talade han om en europeisk anda och om dess rötter:

Det sägs att denna [europeiska] anda har sina rötter i tre städer: Jerusalem, Aten och Rom. De religioner, den etik, kultur och samhällsordning som vi ärvt från dem har förädlats till demokratins, jämlikhetens och de mänskliga rättigheternas Europa. Låt oss värna om dem och ihärdigt försvara det som är gott.

När Milan Kundera skriver om Europa, dess identitet och dess rötter 1983 är han mer pessimistisk. Centraleuropas tragedi är inte Ryssland, utan Europa menar han. Det telexmeddelande som i vanmakt sändes ut till den fria världen från Budapest 1956 byggde på en illusion: att västeuropéerna skulle se Ungern som en del av det fria och stolta Europa. Men Ungern sågs som hopplöst förlorat till den store grannen i öster.

Kanske är det så att Centraleuropa återigen går i bräschen i kampen för vår kultur och vår frihet och att vi ej heller denna gång förstår att det är vår kamp också.

30 reaktioner på ”Gästskribent Jan Sjunnesson: Milan Kundera uppmanade oss redan 1983 att stå upp för Europa

  1. Bo Svensson skriver:

    ”Demokratins, jämlikhetens och de mänskliga rättigheternas Europa” är ju problemet.

    Det är rättsordning vi skall fokusera på. – ”Allas lika värde” -tänkandet vill trumfa rättsordningen och då blir allt en sörja.

    Gilla

    • Yngve Frej skriver:

      Bo Svensson, att påstå att demokrati och mänskliga rättigheter skulle utgöra problemtets kärna är nonsens. I Sverige genomdrevs exempelvis ”Gymnasieamnestin” i direkt strid med asylrätten och likabehandlingsprincipen. Lagrådets minst sagt dräpande kritik av denna skvader till lagstiftningsprodukt förbigicks av de kohandlande politikerna. Det var med andra ord politiken och inte juridiken som drev dårskapen.
      Du kanske föredrar demokratin och yttrandefriheten i Iran eller Syrien – jag gör det inte.

      Gillad av 3 personer

      • Bo Svensson skriver:

        ”Mänskliga rättigheter” som man inte klarar av att skaffa sig av egen kraft, kan man få om skattebetalarna inte hittar ännu angelägnare ändamål att spendera sina begränsade resurser på. – Man kan inte ha en ordning där man odlar ömklighet och straffar dem som kämpar och strävar.

        När jag var fattig en tid och försökte försörja mig genom att åka runt och laga folks trasiga tegeltak, jagades jag av skattmasen men läste samtidigt i tidningen att någon overksam invandrare som dömts för mord på sin dotter, hade kvitterat ut 16000/månad i bidrag.

        Det var 37år sedan nu.

        Detta vanvett pågår decennium efter decennium och det blir bara värre.

        Hitta ett bra argument mot att ge skattefrihet till alla som inte klarar av att med sina inkomster skaffa samma standard som den hjälpkrävande bjuds på mot ingen eller obetydlig motprestation.

        Gillad av 1 person

    • Bo Svensson skriver:

      Kärnan i vänster-tänket är att man har en massa rättigheter bara genom att finnas som man alltså har rätt att kräva.

      Verkligheten kräver att man strävar efter att fungera som en tillgång för sina medmänniskor vilket sedan normalt visar sig genom att man kan försörja sig via sin flit och kompetens.

      Gillad av 4 personer

  2. Min strand skriver:

    Snart midsommar, klä en stång med barnen, det är min plan. Har hittat ett bra ställe med vallmo trots jordbruken. Där jag bor dansar vi runt stången, hoppar säck, dragkamp och dricker snaps och sjunger visor.

    Gillad av 3 personer

  3. slaszlos skriver:

    EU , liksom FN har förlorat sin viktigaste uppgiften att skapa Fred och Säkerhet för behållningen av sina rötter och kulturarv i den judisk-kristna civilisationens värdegrund i frihetsidealen leds av den socialliberala världsordningens påverkan och tvång mot nationalstaternas intressen . I civilisationernas sammandrabbningar med demokrativerktyget blev EU medlemsstaternas underkastelse för diktaturen och överstatlighet i vilket Brexit är en signal för EU mot självmord.

    Gillad av 1 person

  4. prosperitystate skriver:

    Lysande! Det kan inte nog betonas att Centraleuropa stegvis håller på att återta sin naturliga och självklara roll och detta är en stor och hälsosam utmaning för makten i Bryssel. Det ger hopp! Förutom Visegradgruppen så tillkommer som du säger Österrike men till de följs också av de mindre länderna Slovenien och Kroatien och de ekonomiskt mest starka regionerna i Europa såsom Munchen/Bayern med CSU, och det närbesläktade och också framgångsrika Milano med omnejd, Lombardiet med Lega. Kopplingen till Milan Kundera och din beskrivning är så bra då den påminner om att vändningen mot en mer verklighetsanknuten politik har hållit på mycket länge och först nu ser ut att blomma ut och mogna. Visegradgruppen 1991, Lega 1991, osv för att inte tala om Bayern som hela tiden har haft en mer försiktig politik och med ett mycket starkt civilsamhälle i form av katolska kyrkan med alla dess förgreningar i form av välfärdsinrättningar som sjukhus, ålderdomshem, skolor mm. På grund av muren så har vi som växt upp efter 1945 förletts att tro att den europeiska kulturens nav finns i städer som London, Paris och Rom men den finns i minst lika hög grad i Centraleuropa. Tack för tipset om nyutgivningen av Kundera!

    Gillad av 9 personer

    • olle reimers skriver:

      Ett av de små, bortglömda? länderna i Centraleuropa är Slovakien.

      I Sverige finns en mycket livaktig slovakisk förening som samlas regelbundet på restaurang Lilla Hasselbacken, mitt emot stora ingången på Skansen.

      Jag råkade befinna mig på restaurangen den 6 juni när kungafamiljen reste förbi i öppen vagn.
      Till min förvåning, men också glädje, observerade jag att de som var mest aktiva vid kortegevägen på den platsen var personer ur den slovakiska diasporan. De hade de största flaggorna (svenska flaggan alltså) och de högst ljudande leveropen för Sveriges konung.

      Jag är inte den förste som observerar att det många gånger är de inflyttade som är de ivrigaste Sverigevännerna. De som kommit hit från Östeuropa vet hur det var att leva i superPK-land och vill inte återvända dit.

      Konkret borde alltså ett led för kampen för nationen Sverige att organisera kanske i första hand de östeuropeiska grupper som funnits här i decennier, så hänger säkert andra på så småningom.

      Gillad av 4 personer

      • observatör skriver:

        I Slovakien utgör muslimerna mindre än 0,1 % (en tusendel) av befolkningen – liksom i Tjeckien, Polen och Vitryssland t.ex. Och Slovakien är det enda landet i EU, där det inte finns en enda moské. 2016 förvägrades islam rätten att registreras som godkänd religion i Slovakien.
        Kan f.ö. rekommendera en tripp till den vackra huvudstaden Bratislava – vid Donau; endast en timmes tågresa från Wien i Österrike.

        Gillad av 2 personer

      • Claes-Göran Olsson skriver:

        1995 besökte vi glasbrukets affär i Ledniske Rovne i Slovakien. Fick hjälp med tolkning av en ortsbo. När hon och vi kom ut till parkeringsplatsen brast hon ut i ”Ach, Sie kommen aus Schweden! – ich habe immer Schweden geliebt. Möchten Sie Suppe bei mir essen?”

        Sedan dess har vi träffats varje år – omväxlande här och där. Hon och hennes man har visat oss i ord, tanke och handling hur europeiskt Centraleuropa är via besök i deras ”närmiljö”, det vill säga Slovakien, Tjeckien, Österrike, Ungern, Polen och Tyskland. Det ÄR korta avstånd mellan kulturella centra i Centraleuropa. Det fysiska hinder som järnridån utgjorde hindrade aldrig områdets europeiska essens att leva vidare för att nu snarare blomma upp som den egentliga värnaren av europeisk identitet och europeiskt kulturarv.
        Att i Trencin se Markus Aurelius namnteckning inristad i bergväggen bakom hotell Tatra, att besöka Römerquelle utanför Wien och resterna av de mångfaldiga romerska bosättningarna i Budapest och ända upp till Limes i Tyskland visar att man fysiskt lever OVANPÅ och MED den tvåtusenåriga europeiska kulturen.

        Människorna i Centraleuropa har den riktiga bakgrunden för att på allvar kunna kämpa för att bevara europeisk civilisation från påträngande nyordningar från Bryssel och annorstädes i den västliga världen.

        Gillad av 2 personer

    • Hilding Bengtsson skriver:

      Men där finns ingen plats,
      för ett Muslimskt Civilsamhälle!
      I förlängning implementerad Sharia Lag!

      Utom i Tyskland möjligen?
      Som är mkt illa ute!

      Gilla

  5. Aha skriver:

    Tankeväckande. Centraleuropa står verkligen upp för Europa och kommer också skörda frukterna av det; de slipper västeuropas alla invandrarproblem såsom hög arbetslöshet, grov brottslighet, svarta ekonomier, ansträngda välfärdssystem, etniska förtryck och annat förglömt. Att i decennier slippa dessa problem kommer att ha avgörande betydelse.

    Centraleuropa har valt en självklar framgångsväg.

    Gillad av 3 personer

    • Elöd Szántó skriver:

      Tyvärr har du lite fel i argumentationen. Centraleuropeiska länderna har ett ärvd invandrarproblematik bestående av ett betydande antal fd studerande från Mena länder som har ”fastnat” där sedan socialisttiden och är en del av den svarta ekonomin, grov brottslighet. I övrigt har dessa länder stora problem med arbetslöshet, korruption, dåliga välfärdssystem och vissa även etniska problem av stora mått.
      Det som däremot är rätt är att medvetenheten om den ”europeiska tillhörigheten och viljan att försvara sin kulturella identitet” är förankrat långt in i varje människas skäl.
      Efter turkar, österikare, tyskar och ryssar blir man bara mer och mer ungrare även om vissa svenska ministrar tycker att det är hemskt att ungrarna vill ha ungerska barn.

      Gilla

    • Tor skriver:

      Ryssland är inte Centraleuropa. De vill införliva sina ”förlorade territorier” för att skapa ett ryskt kolonialistiskt imperium igen. Ett slags ”make Russia great again”. Folk matas med detta då och då när ekonomin går riktigt dåligt, så att de känna vrede utåt och inte mot den inre korruptionen. Och makten bygger upp det i radio o TV. Glöm inte den ryske oligarken, Putins kompis, som köpte upp fastigheterna intill farleden till Åbo. Estlands luftrum kränks dagligen. Hur kunde Northstream tillåtas?

      Gilla

  6. En orolig själ skriver:

    Politik är både lätt och svårt. Om vi lämnar politiken ett tag och tittar på mänsklig psykologi istället, framträder ett tämligen tungt scenario av det som Jan Sjunnesson ser uttryckt hos Milan Kundera. Och det ser ut så här;

    Vid ökad upplevd fara sluter sig alltid människor samman. Jag har hört flera berätta hur 2:a världskrigets hot och närhet fick människor att sluta sig samman, i mer av närhet och upplevd gemenskap. Män hamnade i beredskap, ransoneringens effekter delade man med alla. Den stora utsattheten och osäkerheten låg som ett mörkt moln över alla. Och Finlands sak blev vår.

    Människan tycks vara psykologiskt förprogrammerad att söka sig till varandra vid en uppkommen fara, samtidigt som tidigare meningsskiljaktigheter tonas ned eller rentav försvinner.

    Man kan även se tvärtom på detta. Vid stort lugn och mycket lång fred kan vara och en gå sin egen väg. Man behöver inte samma stöd från andra människor som vid orostider. Individualismen kan fås att frodas.

    EU och angreppen på nationalism är avsett att försvaga den mänskliga sammanhållning, som finns inom enskilda nationer. För att ge rum för en mer anonym ekonomisk globalism. En direkt försvagning av mänskliga band, som mest gynnar de som styr det internationella kapitalet, även om vi alla upplever att vi gynnas på kort sikt.

    I mer av orostider kommer människorna att återigen att söka sig till varandra. Och i högre utsträckning finna värdegemenskaper, med rötter ned i den egna historien.

    Öststaterna med sitt decennier av förtryck kommer näpperligen att vika ned sig för en uttunning av sin nyligen framsmälta identitet och kulturella gemenskap. Tvärtom. De kommer att vid ett ökat hot, även inifrån EU själv, att sluta sig mer samman.

    Och samma behov kommer att sprida sig även till de centraleuropeiska länderna, som Sverige, Tyskland och Frankrike, när de yttre och interna hoten växer.

    Detta kommer successivt att förstärka nationalistiska krafter, kopplat till en gemensam identitet. Och om det anläggs ett politiskt högre tryck för att motverka detta, kommer denna utveckling bara att hämta mer kraft.

    Frågan blir då; Kommer det demokratiska systemet att överleva en sådan utvecklingsriktning? Redan nu ser vi krafter som inte tycks acceptera denna typ av utveckling, fast de driver på, men likväl påstår sig vilja värna de demokratiska principer.

    Men ett stort folkligt motstånd brukar alltid slå igenom, på ett eller annat sätt. Så kan man läsa historien. Låt oss därför hoppas att EU inte spårar ur, om ovan skissade utvecklingen tar vid, genom att svara upp med en större repressivitet.

    Särskilt som det inom det multikulturella samhället i sig återfinns allt större intressemotsättningar och spänningar, av både religös och etnisk natur.

    Det värsta som kan hända är att vägen mot ett lågintensivt inbördeskrig tar vid. Som även kan gå oss ur händerna. Och då vet ingen var utvecklingen skenar iväg mot.

    Vem vet vilken sida äldre utfasade politiker kommer att ställa sig? De som redan satt sig i knät på det internationella kapitalet. Denna typ av framtidsutsikter kan få mig själv att se mycket mörkt på framtiden. Jag efterlyser därför mer av kloka och insiktsfulla politiker. Men har svårt att se några.

    Gillad av 3 personer

    • Hilding Bengtsson skriver:

      Känns som Sve TSAREN vill avskaffa,
      både demokrati o yttrandefrihet!
      Ni kan rösta hur Ni vill,
      jag sitter kvar i Allah fall…

      Han vill dessutom kunna få hjälp av en EU-ARME vid behov om folket reser sig!

      Gillad av 1 person

  7. Claudia de Longueville skriver:

    Grunden för bevarandet av ett lands kultur är dess utbildningssystem.
    Det är för sorgligt, men Sverige har en skola, som sedan länge är kapad av vänsterstollar.
    I denna finns ingen som helst kontakt med det svenska kulturarvet.
    Dess utspottade produkter har inte minsta hum om varför världen inte alltid varit vad den är i dag.

    De har inte en aning om varför människor i en gången tid prioriterat andra ideal än dagens.
    Det kanske är tur för dem.
    Minsta eftertanke kunde ju annars leda till den otäcka insikten, att morgondagens värld kan bli lika främmande som gårdagens.

    Sveriges politiska gödkycklingar har indoktrinerats till tron, att Sverige varken har någon kultur eller historia värd namnet.
    Enligt dessa har det därför varit nödvändigt, att nationen kompletterats med utifrån kommande civilisation och kulturformer.
    Sverige har ansetts vara i behov av ett stort mått av kulturberikare från annan ort.
    Resultatet är välkänt.

    I Sverige av idag regerar postmodernisterna och dessa skyr inte bara kultur utan även historia, särskilt svensk sådan.
    De lider dessutom av en ideologiskt betingad bildningsfientlighet och ett därtill hörande kunskapsförakt.
    En åskådning, vars effekter bland mycket annat lett fram till den svenska skolans nuvarande förnedringstillstånd.

    Det är ett elakartat följe att strida mot.
    Uppsjön av bedragare, som med öronbedövande propaganda och ett mördande nyspråk uppfostrat och dresserat ett helt folk till att bejaka multikulturen.
    Ett malignt band av faktaresistenta ”godhets”robotar.

    De invällande massorna är stora och dessutom hopplöst obildbara.
    ”Sedan finns det några som har låg utbildning”.
    Det är riksklantens välbekanta och bisarra beskrivning av de invällandes skolunderbyggnad.
    Sveriges statsminister, som inte ens fixade flumstudenten, kunde lika väl ha syftat på sig själv, men nu avsåg han hundratusentals andra lågutbildade, närmast analfabeter.

    Skadorna är irreparabla.
    Systemkollapsen och integrationsfiaskot är sedan länge här, men dårvänstern fortsätter likväl, att vråla för full hals, om det underbara med obegränsad folkimport.
    Det enda, som kan rädda det stackars plågade riket är massrepatriering av ”kulturberikare”, kombinerat med närmast hermetiskt förseglade gränser.

    Gillad av 3 personer

  8. Julius skriver:

    What can we do to strengthen the Visegrad countries? Take a week vacation in Budapest, Krakow, Prague, even if you have been there before. Or stay in Ljubljana/Slovenia or Croatia– wonderful countries. Encourage your friends to go there. Don’t go to Paris, unless you want to get mugged by people around railway station or restaurant owners.

    Julius

    Gillad av 1 person

  9. Sixten Johansson skriver:

    Jans artikel är historiskt intressant och nutidsanknuten, bjuder också bra exempel på hur viktigt och svårt det är att förstå vad andra egentligen säger och menar. Alla begrepp och fraser motsvarar hopknutna säckar som langas över. Den som vill förstå vad som sägs och menas måste ofta öppna säckarna, syna innehållen och genomlysa dem ur tids-, makt- och andra perspektiv.

    Då Sauli Niinistö talar om europeisk anda, om att värna ”demokratins, jämlikhetens och de mänskliga rättigheternas Europa” och ”försvara det som är gott” menar han att det goda är PK-ismen (Skulle inte förvåna mig om hans unga hustru skrivit talet, det är hon som bestämmer var skåpet ska stå; Sauli får äta kött bara en gång i veckan).

    Finland har sedan 2015 sverigefierats i rasande fart. Och den nytillträdda regeringen har lagt ut kursen käpprätt mot värdegrundet, ytterst illavarslande. Grundproblemet är ett mindervärdeskomplex, som gör att finnarna och finlandssvenskarna absolut inte vill buntas ihop med östeuropéer (varken Baltikum eller Visegrad), och lutar sig så långt västerut att de tippar över ända.

    Innehållet i Milan Kunderas säck ”kultur” är ”identiteten hos ett folk eller en civilisation”. Denna andliga skapelse kan bli som ett levande väsen som folk samlas kring inför ett hot. Ja, vi ser ju att all lismande PK-kultur är död. Allt som regimkritikerna värnar och alstrar blir sålunda frön till ny andlig skapelse och det enda levande väsen som är värt att kallas svensk och europeisk identitet och kultur.

    Gillad av 3 personer

  10. Göran Holmström skriver:

    Intressant text, mycket att ta in.
    Där jag ser bekymret är ordet kamp! Det jag kommer påstå nu är varken snällt eller värst PK.
    Är en rätt medelmåttig individ, trots alla försök att lyfta mig över medelmåttighet.
    Men Kamp det kan jag tyvärr mycket bra eller väl. Minns farfars boxhandskar som luktade halm, med hårt läder på som vid en träff fick skinnet att blöda, treans sandpapper kunde dom lika väl varit gjorda i. Hemma hos oss så var det ofta boxningsmatcher och brottning. skolan var bara en fortsättning på det. Från trean till sexan så bestod livet av slagsmål, tror jag slogs varje dag i stort sett från dag ett i trean, till mitten femman. Skolan då, haha ja med den oron som det var i vår klass så var en kul fight ett trevligt avbrott från skrikande brudar, och små högljudda pajasar.
    Allt det ändrades i början på sexan, kommer mycket väl ihåg Peter han försökte få ett namn med nävarna. Det sket sig rejält, mina år av fighter vägde tungt, minns hur jag fintade honom och han öppnade upp nyllet för en fet smäll, tyvärr så läste han det hela fel, hade han bara stått still så hade jag sänkt honom med en snygg käftsmäll.
    Men han sträckte på sig, så jag träffade struphuvudet med en klen barnnäve, ljudet var helt sjukt när han däckade i marmorgolvet kramperna var läskiga och, ja jag drog ska erkännas.
    Dagen efter så vart det samtal med rektorn, Ola hette han, han var cool höjde inte rösten eller skällde , när han berättade att hade inte sköterskan varit nära så hade jag dödat Peter med den smällen, då han hade slutat andas.
    Vi spelade ett parti schack och han gav mig en kram, och sade du är alltid välkommen och prata eller spela schack om du vill.
    Jag slutade slåss efter det, tog hellre smällar än att skada någon igen, tyvärr höll inte det fullt ut,
    Jag lemlästade en människa några år efter,på ren reflex, men det är en annan historia.
    Åter till ämnet, Ni alla är så sena i tänket, eller förmågan att se vad som händer!
    Jag avskyr våld och undviker det så gott det går, men det vi alla utsätts för är sjukt, och ondsint.
    Dom som styr räknar med att vi alla duckar till vi är förstörda!
    Jag har insett att det är ok med min krigarsida, dock så ska den tyglas tills den behövs släppas lös.
    Har ni ens en krigarsida?

    Gilla

  11. filanpuman skriver:

    Då och då faller blicken på en text som för tanken framåt. Det här är ett sådant tillfälle. Att få ett historiskt perspektiv på det man själv intinutivt förstått sedan länge, centraleuropa kan bli vår räddning. Stunder av ren och skär lycka mitt i bedrövelsen av vår egen och västeuropas och galenskap. Tack för det! ❤️

    Gillad av 1 person

  12. filanpuman skriver:

    Då och då faller blicken på en text som för tanken framåt. Det här är ett sånt tillfälle. av ren och skär lycka. Att få ett historiskt perspektiv på det man för länge sen intinutivt förstått. Att centraleuropa kan bli vår räddning, samtidigt som vår egen och västeuropas galenskap underminerar vår egen kultur.

    Gilla

  13. thojak skriver:

    Mycket bra, läs- och tänkvärt inlägg – tack för det, Jan ! 🙂

    En av flera orsaker, tung sådan, till att situationen är som den är – åtminstone i Sverige – är den avsiktligt av sozzarna implementerade historielösheten. Nu har ‘man’ åter infört ämnet som kärnämne i gymnasiet, efter åratal av icke-status. Historia är efter matematik det viktigaste ämnet att lära ut i skolorna. Inte pga. att komma ihåg diverse årtal utan, primärt, för att lära sig att görligast undvika att upprepa begångna fel. Därav oxo anledningen att ta bort det som kärnämne, ingen skulle komma ihåg/erinras om/ sozzeriets många ytterst grova fel… Go figure !

    Bra är iaf att där tycks skönjas ett aningens ljus i den beckmörka tunneln. Frågan är huruvida den utvecklingen kommer hjälpa detta samhälle från totalt förfall, själv är jag tveksam… 😦

    Arma Land !
    Mvh/TJ

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.