Lennart Bengtsson: Försiktighetsprincipen skapar utrymme för nya skatter

Lennart Bengtsson

Försiktighetsprincipen (precautionary principle) finns tydligt uttalad i artikel 191 i fördraget om Europeiska Unionen. Den berör främst frågor som miljö och hälsa. Den har sin grund i den tyska Vorsorge-principen från tidigt 1970-tal där samhället skall söka undvika framtida miljöskador genom noggrann planering. Försiktighetsprincipen är likaledes anammad i svensk miljö- och klimatlagstiftning och ses allmänt som en förnuftig och rimlig princip.

Det är emellertid en princip som lätt kan leda till orimliga ställningstaganden när kunskapen är osäker och där vissa, i princip möjliga händelser, inte ens meningsfullt kan utvärderas.
Hur skall man exempelvis bedöma risken för ett jättelikt vulkanutbrott som det från vulkanen Toba för 70 000 år sedan eller en kollaps av den västantarktiska inlandsisen som skulle innebära en havsnivåstigning på 3 – 5 meter inom 100 år. De flesta klimatbedömningar som de inom IPCC är angivna i termer av typiska normalfördelningar. Dessa kan pro forma tillskrivas orimliga temperaturhöjningar om de befinner sig på normalfördelningens yttersta svans. Men en normalfördelning är en empirisk storhet och kan strängt taget bara bestämmas från observerade och beräknade data.

Försiktighetsprincipen måste därför tillämpas med omdöme så man inte hamnar i en situation där försiktighetsåtgärderna skulle vara mer omvälvande än den eventuella händelsen. Skulle en husförsäkring i ett utsatt område kosta mer än själva huset så blir självklart konsekvensen att man inte försäkrar utan tar chansen så länge det går.

Samhället och inte minst det svenska samhället är ständigt i behov av öka sina inkomster via skatter och avgifter. Behovet är närmast omättligt. Löneskatten kan inte höjas mer för då kommer bara folk att arbeta mindre, moms kan inte avvika mer från andra EU-länders. Höjer man kapitalskatterna flyttar spararna pengarna utomlands. Miljöskatter är därför ett gefundenes Fressen eftersom man här kan hänvisa till försiktighetsprincipen och extra skatter och avgifter behövs för att reducera riskerna för utsläpp exempelvis av koldioxid. Medborgarnas betalningsvilja växer med skräcken för en hotfull och oviss framtid. Även om inte alla tror att särskilda miljöskatter ger resultat så känns det ändå lite bättre. Känslan är ju idag viktigare än förståndet. Situationen är helt analog med katolska kyrkans tidigare avlatsbrev.

Med hjälp av försiktighetsprincipen slår man två flugor i en smäll och man behöver därför inte skämmas för att man konstruerar en bestämd miljöskatt även om den är baserad på högst osäker kunskap. Den extra, nyligen införda, flygskatten hör dit. Så här har det gått till.

Enligt de metoder som exempelvis IEA (International Energy Agency) använder baseras Sveriges utsläpp av växthusgaser på bränsleanvändningen inom landet och för utrikes flygresor av det bränsle som tankas i Sverige. För 2017 innebär detta 0,55 Mton (miljoner ton) för inrikesflyget och 2,79 Mton för utrikesflyget räknat i koldioxidekvivalenter. Växthusgasutsläppen från internationellt flyg omfattas inte av länders klimatplaner utan riskerar att ”hamnat mellan stolarna” och ingår alltså inte i de mål som antagits för Sveriges utsläppsminskningar under FN.
Landet duktiga klimatforskare menar att svenska resenärer måste stå för hela resans utsläpp som givetvis blir större än IEAs beräkningar eftersom en långresa ofta innebär mellanlandning och tankning av mer bränsle. Vidare behövs bränsle för hemresan.

Sedan har man fört fram att flyget producerar kondensationsstrimmor som huvudsakligen består av vattenånga och detta förstärker, enligt de beräkningar som exempelvis Chalmers utfört) vidare klimateffekten med 90 procent för utrikesflyg och 40 procent för inrikesflyg. Det är detta som kallas höghöjdseffekt på tjänstemannaspråk. Inte ens forskare inom IPCC är riktigt säkra på om k-strimmorna har en positiv eller negativ effekt. Det beaktas därför normalt inte heller i IPCC:s klimatmodellering. Här ett exempel:

Given the lack of observational evidence for effects of aircraft particle emissions on natural clouds and the poor model treatment of underlying processes, reducing scientific uncertainty and building confidence in these effects remain challenging.

Emellertid för den goda sakens skull och för möjligheterna till ökade skatteinkomster har denna osäkra kunskap fått säkerhetsstämpel med stöd av försiktighetsprincipen. Utrikesflygets växthuseffekt för 2017 har höjts från 2,79 Mton till 9,61 Mton där höghöjdseffekten står för 4,55 Mton. En del forskare vill gärna lägga på ytterligare.

Flygskatten är avståndsbaserad, och gäller bara för flygresor som börjar på svenska flygplatser. En inrikesresa får en fast skatteavgift på 60 kronor utöver biljettpriset. Samma för resor inom Europa. Resor till länder utanför Europa upp till 600 mil kostar 250 kronor extra, och långdistansresor till utomeuropeiska länder längre bort än så är 400 kronor dyrare per biljett. Många ville få bort skatten som infördes i april 2018 och det lyckades nästan, men blev kvar tack vare Jöken.

Underskatta därför inte den gröna skatteomläggningen eller snarare skattetilläggen. Den är strategiskt genial ur skatteverkets synpunkt ty den kommer att bli bättre än till och med Bröderna Grimms självdukande bord. Det är bara för Finansen att slicka sig om munnen. En principiell analog skattekälla vore att belägga all import med en extra variabel växthusgasskatt eftersom importvaror i varierande omfattning har gett upphov till utsläpp vid produktionen i ursprungslandet. Det är dock knappast möjligt att kombinera med gällande handelsavtal.

48 reaktioner på ”Lennart Bengtsson: Försiktighetsprincipen skapar utrymme för nya skatter

  1. Jari Norvanto skriver:

    Ah, försiktighetsprincipen… Den sägs även gälla inom migrationspolitiken, sedan åtminstone 2015/16, med ”EU:s miniminivå” – innebärande 140 000 uppehållstillsånd årligen. Politiken är ett gigantiskt bedrägeri, ja förräderi.

    Gillad av 13 personer

  2. Eva Danielsson skriver:

    Folk får väl ta tåget till Kastrup när de vill flyga någonstans. Danska politiker har nog lite mer förnuft även vad gäller klimatcirkusen, skulle jag gissa. Och är mer hederliga över huvud taget.
    Jag känner mig ”nyfödd” och yrvaken och väldigt dum. När blev inte bara sossar och kommunister fullfjädrade tjuvar och bedragare? När blev hela politikerväldet ett oärligt pack, utan minsta ambition att göra något som gagnar landet och svenska skattebetalare? Redan i och med Bildtregeringen förstås eller var det ännu tidigare? När blev MSM maktens megafoner helt och hållet utan minsta intresse för sanning och fakta? När blev akademin neomarxismens nyttiga idioter i jobbet att luras och låtsas att det är vetenskap?
    Enstaka personer inom maktsfären är säkert hederliga och vad de utger sig för. En liten lagom harmlös uppblandning ger större trovärdighet till lögnerna. Jag tror inte att allt är uträknat i förväg, den intelligensen har dessa maktlystna inte, men de är skickliga på att passa på och ånga på i den riktning som ger ökad makt och som kan förstöra så mycket som möjligt. Maktlystnad, fåfänga och rikedom, ja, det är motiv, men säkert också sadism och avund. Att njuta av att ändra sprattlar i nätet och att njuta av att förstöra för dem som verkar må bra.Vi lever i en overklig mardröm. Den svenska försommaren är bedövande vacker och livet pågår som vanligt för de flesta, medan besättningen oförtrutet styr fartyget mot isberget.

    Gillad av 16 personer

    • Matte skriver:

      Håller med.

      Reflektion: Tänk om det finns enstaka personer inom politik, MSM, akademi som ser vart landet är på väg. Troligen läsare på DGS. Arbetar man bäst inom systemet eller utanför? Vilket handlingsutrymme finns inom systemet? Troligen litet men ändå befintligt. Som enskild tror jag man kan töja tyget så mycket det går men inte mer. Det finns ett visst handlingsutrymme, men tar man i för mycket åker man ut (eller i frysboxen, hos MSM).

      Gillad av 2 personer

    • Elisabeth G skriver:

      Så sant, Eva, men så deprimerande. Nu har vi den tragiska situationen att politikernas förakt för väljarna lett till väljarnas växande förakt för politikerna. Merparten av de ledande politikerna på riksnivå är ju för katten landsförrädare! De bryr sig bara om sig själva. De sköter helt enkelt inte sitt jobb, nämligen att verka för landets och därigenom medborgarnas bästa.

      Gillad av 2 personer

    • Fredrik Östman skriver:

      I slutet på åttiotalet. 1985 saboterade Bengt Westerberg ambitionen att avskaffa socialismen i Sverige. 1988 vann Ingvar Carlsson valet trots Ebbe Carlssons och Anna-Greta Leijons skandaler. 1989 föll kommunismen i Östeuropa.

      Gillad av 3 personer

  3. Östrahult skriver:

    Absolut – intressant text och det finns många naiva som går på detta:

    • Naiva medborgare som villigt underkastar sig
    • Naiva debattörer och politiker som tror sig ha upptäckt en ny guldgruva där man kan roffa åt sig

    Men – sanningen är den att i ekonomiska termer så gäller skatt som skatt. En skatt i ett nytt snyggt paket är inget annat än en ytterligare höjning av det totala skattetrycket. Och effekten av skattehöjningar i högskattelandet Sverige blir minskad skattebas. Det är ointressant med vilka ädla ambitioner mera skatter tas ut, effekten blir alltså densamma. Givetvis har det en viss betydelse vilka skatter det handlar om och det finns skillnader i effekter, men den absolut viktigaste effekten är som sagt att det inte går att höja skattetrycket mera utan att de totala skatteintäkterna börjar gå ner.

    Men som sagt många är naiva och förstår inte detta

    Gillad av 5 personer

  4. Min strand skriver:

    Kastrup är Danmarks största arbetsplats, och lär bli större. Arlanda är fjantigt i jämförelse. Jag undrar hur politiker klimatkompenserar? Deras lön OCH deras flygresor betalas ju av oss. Jag minns Reepalus resor för att titta på päron och spårvagnar i Sydafrika.

    Vad gäller moln så är jag en enkel man, är de vita så reflekterar de väl ljus och strålning både uppåt och nedåt, och solen befinner sig ovanför molnen som de sa i lumpen vid väckning, bäddning och klädsel när det regnade.

    Gillad av 1 person

  5. Eskil skriver:

    Samma politiker påhejade av massmedia som länge hävdade att invandringen var lönsam har när den bubblan sprack satsat allt på ”klimatkrisen” påhejade av massmedia.

    Tur för alla i södra delarna som har Kastrup på lagom avstånd och danskarna lär knåda händerna.

    Gilla

  6. Bo Adolfsson skriver:

    Om flygresorna från Sverige blir flera tusen kronor dyrare flyger vi från Kastrup!
    Tågresorna i Sverige skall ju gynnas så det kan ju inte bli så dyrt att ta sig till Helsingborg och sedan till Köpenhamn.
    Varför fick inte SVT med detta i sitt ”scoop”?
    Tänkte inte på det!

    Gilla

  7. Lars Thylen skriver:

    Helt korrekt, nya skattebaser måste hittas. Försiktighetsprincipen öppnar en väg.
    Utdrag ur min insändare i UNT 24 Maj I år:
    “Alarmisternas reträttpost, när en sådan erfordras, tenderar att vara försiktighetsprincipen, alltså att vi skall räkna med (nästan) det värsta. Detta är också omdiskuterat, med stora ekonomiska investeringar på osäker grund se t ex Björn Lomborg”.
    Fick ett svar som inte berörde detta men väl hävdade att ”forskarsamhället inte är splittrat i klimatfrågan och forskarsamhället står bakom teorin om att mänskliga utsläpp av fossil koldioxid orsakar uppvärmning av klimatet ”( hur man nu kan värma klimatet.). Det första påståendet är en ren lögn, det andra kan tolkas på olika sätt. I ett svar på svaret påpekade jag att man inte bör fara med osanning, dock var detta till ingen nytta, utan det kom nya klimatalarmistiska artiklar i UNT.
    Expressen publicerar regelbundet CO2 halten på Hawaii
    Hur skall man få en vettig och saklig debatt om denna klimatfråga? Där problemet kan vara rätt mångfacetterat, från rena CO2 emissionen till andra faktorer , tex det i texten nämnda höghöjdsutsläppet av vattenånga. Och när på det hela taget tämligen eller helt okunniga MSM media och politiker dominerar resurser och debatt. Och mot politikers och andras dumhet kämpar själva gudarna förgäves, travesterande Schiller.
    Ändå tror jag att en relativt kort, säg en A4 sida lång artikel, signerad av respekterade klimatforskare, svenska och utländska ”skeptiker” , som koncist beskriver vetenskapens ståndpunkt , inklusive ofrånkomliga osäkerheter i frågan, skulle ha en chans att något bryta isen ( inte den i Arktis!) och kanske leda till en mera sansad debatt..

    Gillad av 1 person

  8. Rikard skriver:

    Hej.

    Konsekvensanalys skall alltid göras, men för att veta hur man skall göra något. Om man skall göra det följer av detta hur. Är kostnaden inte godtagbar gör man om tills den är det, eller så bordlägger man det och söker skapa förhållanden som gör kostnaden godtagbar, och då helst utan att förstöra förutsättningarna utan hellre genom att förbättra dem.

    Ett extremt exempel: konflikten i Palestina gentemot Israel kan lösas med fyra stycken 5-megatons vätebomber över Palestina. Men kostnaden? I liv, i lidande, i politiskt kapital, i materiell förstörelse, och i framtida förgiftning av mak och vatten? Ett sätt som gärna tillämpas av en del ekonomistiskt sinnade är att helt enkelt dra ut kurvan tills kostnaden blir vinst: ”det blir lönsamt på sikt”.

    Jag tror det är den fällan våra politiker i Europa sitter avs. såväl migration som klimat som själva EU-staten: det måste lyckas, då så mycket resurser i olika former redan spenderats och avsats, det bli lönsamt på sikt, det är moraliskt/etiskt gott, och det är ofrånkomligt.

    En lista logiska felslut, där varje inkrementellt steg är fullt rätt och riktigt mätt mot det bortom horisonten hägrande målet, men där sträckan mellan nästa steg och horisonten ständigt förändras och förlängs då nya delsträckor ständigt tillkommer.

    Att svenska politiker inte begriper detta förvånar inte. När man slutade lära om antiken och hur vi är en frukt på en gren på det träd som är av klassisk rot och stam, slutade man också lära av antiken.

    Och att lära av våra egna förfäder, ja det är väl närmast kriminellt.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    Gillad av 2 personer

    • olle holmist skriver:

      ”varje inkrementellt steg ”
      är inte alla steg ”inkrementella” ?.Jo kräftgångandets steg kanske inte är så
      Fast vardagligt behöver det inte poängteras. Fast man kunde kanske göra retorik av det:
      ”Varje steg vi tar på det här området, och nu talar jag inte sådana steg som kräftan tar…,”…

      vad skulle det heta diskrementella ? dyskrementella ? in-portera motsats ex-portera, alltså exkrementella ? Analogt regredera > rekrementella ?
      Nytt uttryck föreslås: :a-krementella steg, stå och stampa på fläcken

      I tango -ett steg bakåt,,..erbjuder den vetenskapliga tangologin adekvat fackterm ?

      Olle f d lärljunge
      var det som räckte upp handen

      Gilla

  9. Min strand skriver:

    Detta måste ses, Elsa Widding på swebbtvs konferens:

    Mitt största miljöproblem nu är att sälarna här dödar tumlarna, och jag ser ut lite som en tumlare när jag surfar.

    Gilla

  10. olle holmqvist skriver:

    Försiktighetspricipen upphäver sig själv, eftersom varje ny teknik kan innebära icke förutsedda risker. I vardagslivet bryter vi ständigt mot den här principen. T ex varje gång du sätter foten på okänd mark Två sätt se på risker och därav välja sitt liv;>

    ”Kurt Gödel betraktas, m Aristoteles,Frege Russell, som en av de mest framstående logikerna i historien….dog av undernäring…paranoida vanföreställningar …endast åt den mat som hans hustru tillagat. Allt annat trodde han var förgiftat.(Wiki)

    alternativet:

    Vi mitt emellan tänker inför stora projektet – villaköpet typ, ca ”Har jag nu tänkt på allt! ?

    Gilla

  11. Fredrik Östman skriver:

    Det står inte ett ord om vad denna försiktighetsprincip är för något i den refererade artikeln:

    https://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:12008E191:EN:HTML

    Det är alltså bara tomma ord som inte kan ligga till grund för en seriös diskussion. Det finns ingen ”försiktighetsprincip”.

    Men tydligen finns ett dokument från UNESCO:

    https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000139578

    Om det är den som åsyftas, varför omnämndes den i så fall inte i EU:s artikel 191? Vi svävar tills vidare i ovisshet.

    Gillad av 1 person

  12. Mats Jangdal skriver:

    Det är ju tråkigt att Lennart Bengtsson inte angriper kärnan i det falska argumentet om försiktighetsprincipen.
    Den kan nämligen ENDAST TILLÄMPAS PÅ KÄNDA RISKER.
    Men klimatalarmismen och den svenska Miljöbalken TILLÄMPAR DEN PÅ OKÄNDA RISKER.
    Så kan man inte göra med logisk hederlighet. För vad är en okänd risk? Hur värderar man en sådan? Hur motverkar man en sådan? Varje åtgärd riskerar att bli kontraproduktiv.
    En okänd risk är bara ett annat sätt att säga en fantasi, en inbillning.
    Klimatskatter är alltså ett beskattningsgeschäft för staten, applicerad på inbillade demoner om koldioxidens farlighet.

    Gillad av 5 personer

    • olle holmqvist skriver:

      Egen livserfarenhet: man drabbas sällan av kända risker, oftare av okända.
      – Faan -deeet –
      hade jag inte tänkt på! Det kanske värsta som hänt mig under segling var att tampen, tunn och ”klen” den som man sträcker storseglet i bommen med, fladdrade upp och snärtade till ordentligt över pannan.Någon centimeter längre -ned -över ögonen och kanske ett öga sönderslaget för livet och enorm smärta vid träffen och omöjligt att prestera som rorsman tillfälligtvis

      eller som vi litterätr bildade vet:
      ”…for none of woman, born / Shall harm Macbeth” Alltså sotesäng, eller drunkna till havs eller nåt sånt att skriva i dödsattesten.Men – Macduff var ej ”av kvinna född”. Kejsarsnitt !
      Och så gick det som det gick.

      Gilla

      • Mats Jangdal skriver:

        Det beror väl på hur förutseende man är. Att hålla rätt på tamparna är ett måste vid segling. Tillhör grundkunskaperna.
        Resten av ditt svar kan bara mötas med jasså, eller var det ett goddag yxskaft?

        Gilla

    • olle reimers skriver:

      ”There are things that you know and there are things that you know that you don´t know. But, also, there are things that you don´t know that you don´t know” (Donald Rumsfeld).

      Gilla

      • Mats Jangdal skriver:

        Det finns en välkänd matris kallat Joharifönster man brukar fylla i vid övningar i mental träning. Den består av två gånger två rutor där följande påstående korsar varandra.
        Vad alla vet, Vad jag inte vet
        Vad bara jag vet, Vad ingen vet

        Det gäller att identifiera så mycket insikt, kunskap, kännedom som möjligt av den information som finns tillgänglig. På det viset kan man minimera de okända problemen.

        Med klimathotet har man gjort tvärtom, man har målat upp skräckscenarior för allt möjligt, trots att tillgänglig kunskap motsäger dessa scenarior.

        Gilla

  13. Lasse Forss skriver:

    Jag kan ha missat något, men om jag inte minns helt fel, så inställdes allt flyg i USA en tid efter 9-11.Det här innebar att luften blev klarare vilket innebar mer sol och något högre temperatur. Om det är på det här viset, så skulle man naturligtvis uppmuntra flygandet eftersom det sänker temperaturen.

    Gilla

  14. M skriver:

    Försiktighetsprincipen kan endast tillämpas på åtgärder inom ramen för vad som samhälle och individ kan utföra, inte på naturhändelser där vi inte kan kontrollera förloppet. Utsläppen är inte av den karaktären utan frågan kvarstår:
    1) Vad ha de för betydelse?
    2) Vad betyder svenska åtgärder i ett internationellt perspektiv

    Frågan om skatternas höjd är felställd och grumlar tänkandet. Skatter innebär omfördelning av konsumtion mellan individer och generationer dvs inget dränage ur samhällsekonomisk synvinkel och omfördelning mellan privat och offentlig produktion dvs inget dränage av tjänsteproduktionen! Självklart, som i alla sammanhang, kan offentlig tjänsteproduktion vara ineffektiv eller onödig jämfört med den nytta den genererar.

    Det är så sorgligt att borgerlig propaganda om att skatten måste ned så till den grad grumlat tänkandet så att man inte förstår vad skatt är. Det är utgifterna som ska diskuteras.

    Förövrigt är jag självklart överens med Bengtsson om att miljö propagandan signerad Mp och Greta inte är relevant för hur åtgärder borde bedömas.

    Observera att det här är synpunkter utifrån grundkunskaper i samhällsekonomi! Å andra sidan så skulle vilken som helst realskoleelev från 40-talet begripit detta! Inflation i utbildning och titlar?

    Gilla

  15. Lennart Bengtsson skriver:

    Om man nu är övertygad att dagens utsläpp av växthusgaser är en första ordningens katastrof -en uppfattning som jag inte delar och som jag hoppas har varit uppenbar för läsaren – så kan detta inte lösas med skatter. Då behövs i stället en ransonering precis som man gjorde under andra världskriget.

    I mitt nästa inlägg utvecklar jag detta.

    Gilla

    • Åke Sundström skriver:

      Ingalunda uppenbar! Att tillbakavisa professor Gösta Walins åsikt, att koldioxidutsläppen är harmlösa, ger solklart det motsatta intrycket: att utsläppen är ett problem, om än inte en ”katastrof av första ordningen”. Men så harigt att inte precisera vari denna skillnad mellan en större och mindre katastrof består.

      Att det eventuella problemet inte skulle gå att lösa med hjälp av skatter, är också en sanning med modifikation. En global koldioxidskatt skulle klara den uppgiften, däremot har klimatskatter i enskilda länder ingen effekt alls. Den svenska gå-före-politiken är således totalt meningslös, enbart godhetsmarkörer. Rekommenderar du sådana till dagens enorma kostnader, hundratals miljarder, som speciellt hårt drabbar svenska låginkomsttagare i form av bl a extremt höga bensinpriser? Har du ingenting förstått om denna problematik?

      Kanske dags, således, för lite klarspråk om var du står, där i din spagatposition mellan Lars Berns entydiga skepticism och din otydliga kritik av Walins åsikt.

      Gilla

    • Mats Jangdal skriver:

      Varför skulle man ransonera något som gör nytta för växtligheten, alltså livet på Jorden? För visst instämmer du i att kodioxid är livets gas för allt fotosyntetiserande liv, dvs bla gröna växter? Därmed är det till nytta även för oss.

      Professor Gösta Pettersson i Lund, som ägnat 50 år åt studium av växter och CO2, anser att världen skulle må bra av en CO2-halt på 1000 ppm. Är du av annan åsikt?

      Varför skulle man ransonera något som gör nytta för såväl samhälle som individ? För visst instämmer du i att den utveckling som främst olja och gas medgett varit av godo?

      Gilla

  16. Lennart Bengtsson skriver:

    Växthuseffekten är en realitet som varit känd sedan mitten av 1800-talet. Utan den skulle jordens temperatur vara så låg att biologiskt liv vore omöjligt. Av samma anledning blir det faktiskt varmare i troposfären och kallare i stratosfären vilket nu observeras och som beräknades av Suki Manabe redan 1967. För detta belönades han med Crafoordpriset 2018.

    Vad som fortfarande är oklart är hur mycket varmare det kommer att bli om koldioxiden skulle stiga till 1000 ppm. Enligt bästa beräkningar får man räkna med en ytterligare global temperaturhöjning på 2-5°C jämfört med nu. Självklart skulle detta innebär ett antal problem för samhället som väl redovisats av IPCC. Att de flesta växter skulle föredra en sådan koncentration är sannolikt fallet men jorden består inte enbart av växter. Se den senaste rapporten från 2013 som är fritt nedladdningsbar.

    Nu kommer ingalunda detta att hända men det kommer att kräva omfattande tekniska lösningar för att utveckla mer skonsamma energisystem. Här pågår det ett intensivt utvecklingsarbete världen över där till exempel ny kärnkra kan komma att bli en viktig och central komponent

    Om Du avvisar detta får Du åtminstone redovisa Dina vetenskapliga argument där det framgår att dessa beräkningar mm är felaktiga.

    Gilla

  17. Mats Jangdal skriver:

    Växthuseffekten är ett uttryck som varit ifrågasatt sedan mitten av 1800-talet. Fysiker vill gärna påpeka att växthuseffekt måste innebära en fysisk barriär någonstans i atmosfären, likt det glas som skiljer insida från utsida i ett växthus.
    Eftersom sådan barriär saknas är det mer korrekt att tala om atmosfärseffekt. Det gör exempelvis Gösta Pettersson. Atmosfärseffekten har också under senaste året visats av Ned Nikolov och Karl Zeller, helt och hållet med användning av data från NASA.
    Kontentan av detta är att koldioxid inte har de växthusegenskaper som IPCC påstår.

    Historia sammanställd av olika discipliner visar att koldioxidhalten i atmosfären varit väsentligt högre i perioder än vad den är idag och det utan negativ återverkan på livet på Jorden.

    Du vet mycket väl att all och det menar jag verkligen ALL tillgänglig forskning visar att när koldioxidhalten stiger i atmosfären har det i ett eller flera århundraden föregåtts av att temperaturen i atmosfären stigit. Först därefter stiger koldioxidhalten. Aldrig tvärtom.

    Det är alltså klarlagt att koldioxid inte har någon växthusegenskap, inte har någon temperaturhöjande egenskap.
    Det finns därför inte någon som helst anledning att vidta åtgärder av något slag för att hejda en höjning av koldioxidhalten eller söka motverka dess påstådda ”växthuseffekt”. Eller hur?

    Gillad av 1 person

  18. Lennart Bengtsson skriver:

    Mats Jangdal

    Min bok ”vad händer med klimatet” är under tryckning och kommer ut om någon månad eller så. Du får ge Dig till tåls till dess. Jag har gjort mitt bästa att förklara växthuseffekten och litet till.

    Världen kommer inte att gå under om 10 år men världens energiproduktion bör läggas om för att minska växthusgasutsläppen samt förstärka sänkan av CO2 i biomassan. För övrigt får människan anpassa sig till ett varmare klimat.

    Lennart

    Gilla

  19. Lennart Bengtsson skriver:

    Mitt inlägg om försiktighetsprincipen på detgodasamhället för några dagar sedan var som den intelligente läsaren säkert insett de facto en kritik av denna princip och att den överutnyttjas av myndigheter, politiker och media för att belasta medborgarna med obefogade skatter vilket jag tydligt redovisade i fallet med nya flygskatten.

    Sedan, som inte är ovanligt, urartade debatten där fossilkraft ställdes mot kärnkraft. Gösta Walin och jag har här olika uppfattningar och vi diskuterar detta på ett vetenskapligt och civiliserat sätt. Vi båda anser att den förnybara energin i Sverige och i det stora flertalet länder tills vidare är otillräcklig och dessutom har ett antal problem som fågel- och insektsdöd vid vindkraftverken liksom störande ljud från dessa. Den estetiska aspekten vill jag inte kommentera.

    Åke Sundström och Mats Jangdal har nu jagat upp sig därför att de har fått för sig att växthuseffekten (förlåt uttrycket men jag råkar faktiskt känna till principerna för absorption av värmestrålning i gaser som vattenånga, koldioxid, metan, ozon mm mm) är fullständigt harmlös medan kärnkraften är farlig och oönskad. Det finns ingen skulle jag vilja säga välutbildad atmosfärfysiker som kan hävda att växthuseffekten inte existerar med det råder bland annat olika uppfattningar om graden av bidrag beroende på absorptionsspektra för vattenånga och koldioxid, då dessa återfinns i samma absorptionsband.
    När det gäller kärnkraften finns det förvisso flera problem men dessa är hanterbara och har enligt min uppfattning överdrivits.

    Tyvärr har den svenska klimat-och energidebatten urartad genom att frågan har kidnappats av amatörer, skolungdomar och kulturjournalister som faktiskt inte vet ett jota vad de pratar om. En del vet inte skillnaden på energi och effekt och andra har inte hört talas om naturlagarna som exempelvis Stefan-Boltzmanns lag eller liknande. En del vet inte ens vad klimat är för något.

    Jag hoppas detta nu kan klargöra situationen vad beträffar min uppfattning som inte i grunden ändrats sedan min korrespondens med Olof Palme 1977. Vi råkade i dessa frågor ha en liknande uppfattning.

    Gilla

  20. Mats Jangdal skriver:

    Lennart Bengtsson tillskriver mig åsikter om kärnkraft som jag inte har, samtidigt som han genom lyfta fram sin egen utbildning underkänner mina kunskaper i ämnet. Båda vinklarna är felaktiga.

    Vad som är värre är att Bengtsson inte kan svara ärligt på raka frågor från någon som helst intresserad person. Det börjar likna Bosse Ringholms mantra om varför han sparkat Inga-Britt Ahlenius.

    Gilla

  21. Tege Tornvall skriver:

    Försiktighetsprincipen in absurdum innebär undvikande av alla risker:
    Stanna kvar på trottoaren; går du över gatan, riskerar du att bli överkörd.
    Gå inte utanför dörren. Utanför hotar olyckor.
    Undvik höjder. Du kan ramla ned.
    Driven in absurdum blir den bara urdum!
    Den erkänner inte att livet och tillvaron medför risker. Dessa måste vägas mot nyttan – och bemästras.
    Om man inte går ut för att undvika olyckor, dör man i stället hemma – av svält.
    Detta är i korthet livets villkor!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.