Försiktighetsprincipen (precautionary principle) finns tydligt uttalad i artikel 191 i fördraget om Europeiska Unionen. Den berör främst frågor som miljö och hälsa. Den har sin grund i den tyska Vorsorge-principen från tidigt 1970-tal där samhället skall söka undvika framtida miljöskador genom noggrann planering. Försiktighetsprincipen är likaledes anammad i svensk miljö- och klimatlagstiftning och ses allmänt som en förnuftig och rimlig princip.

Det är emellertid en princip som lätt kan leda till orimliga ställningstaganden när kunskapen är osäker och där vissa, i princip möjliga händelser, inte ens meningsfullt kan utvärderas.
Hur skall man exempelvis bedöma risken för ett jättelikt vulkanutbrott som det från vulkanen Toba för 70 000 år sedan eller en kollaps av den västantarktiska inlandsisen som skulle innebära en havsnivåstigning på 3 – 5 meter inom 100 år. De flesta klimatbedömningar som de inom IPCC är angivna i termer av typiska normalfördelningar. Dessa kan pro forma tillskrivas orimliga temperaturhöjningar om de befinner sig på normalfördelningens yttersta svans. Men en normalfördelning är en empirisk storhet och kan strängt taget bara bestämmas från observerade och beräknade data.

Försiktighetsprincipen måste därför tillämpas med omdöme så man inte hamnar i en situation där försiktighetsåtgärderna skulle vara mer omvälvande än den eventuella händelsen. Skulle en husförsäkring i ett utsatt område kosta mer än själva huset så blir självklart konsekvensen att man inte försäkrar utan tar chansen så länge det går.

Samhället och inte minst det svenska samhället är ständigt i behov av öka sina inkomster via skatter och avgifter. Behovet är närmast omättligt. Löneskatten kan inte höjas mer för då kommer bara folk att arbeta mindre, moms kan inte avvika mer från andra EU-länders. Höjer man kapitalskatterna flyttar spararna pengarna utomlands. Miljöskatter är därför ett gefundenes Fressen eftersom man här kan hänvisa till försiktighetsprincipen och extra skatter och avgifter behövs för att reducera riskerna för utsläpp exempelvis av koldioxid. Medborgarnas betalningsvilja växer med skräcken för en hotfull och oviss framtid. Även om inte alla tror att särskilda miljöskatter ger resultat så känns det ändå lite bättre. Känslan är ju idag viktigare än förståndet. Situationen är helt analog med katolska kyrkans tidigare avlatsbrev.

Med hjälp av försiktighetsprincipen slår man två flugor i en smäll och man behöver därför inte skämmas för att man konstruerar en bestämd miljöskatt även om den är baserad på högst osäker kunskap. Den extra, nyligen införda, flygskatten hör dit. Så här har det gått till.

Enligt de metoder som exempelvis IEA (International Energy Agency) använder baseras Sveriges utsläpp av växthusgaser på bränsleanvändningen inom landet och för utrikes flygresor av det bränsle som tankas i Sverige. För 2017 innebär detta 0,55 Mton (miljoner ton) för inrikesflyget och 2,79 Mton för utrikesflyget räknat i koldioxidekvivalenter. Växthusgasutsläppen från internationellt flyg omfattas inte av länders klimatplaner utan riskerar att ”hamnat mellan stolarna” och ingår alltså inte i de mål som antagits för Sveriges utsläppsminskningar under FN.
Landet duktiga klimatforskare menar att svenska resenärer måste stå för hela resans utsläpp som givetvis blir större än IEAs beräkningar eftersom en långresa ofta innebär mellanlandning och tankning av mer bränsle. Vidare behövs bränsle för hemresan.

Sedan har man fört fram att flyget producerar kondensationsstrimmor som huvudsakligen består av vattenånga och detta förstärker, enligt de beräkningar som exempelvis Chalmers utfört) vidare klimateffekten med 90 procent för utrikesflyg och 40 procent för inrikesflyg. Det är detta som kallas höghöjdseffekt på tjänstemannaspråk. Inte ens forskare inom IPCC är riktigt säkra på om k-strimmorna har en positiv eller negativ effekt. Det beaktas därför normalt inte heller i IPCC:s klimatmodellering. Här ett exempel:

Given the lack of observational evidence for effects of aircraft particle emissions on natural clouds and the poor model treatment of underlying processes, reducing scientific uncertainty and building confidence in these effects remain challenging.

Emellertid för den goda sakens skull och för möjligheterna till ökade skatteinkomster har denna osäkra kunskap fått säkerhetsstämpel med stöd av försiktighetsprincipen. Utrikesflygets växthuseffekt för 2017 har höjts från 2,79 Mton till 9,61 Mton där höghöjdseffekten står för 4,55 Mton. En del forskare vill gärna lägga på ytterligare.

Flygskatten är avståndsbaserad, och gäller bara för flygresor som börjar på svenska flygplatser. En inrikesresa får en fast skatteavgift på 60 kronor utöver biljettpriset. Samma för resor inom Europa. Resor till länder utanför Europa upp till 600 mil kostar 250 kronor extra, och långdistansresor till utomeuropeiska länder längre bort än så är 400 kronor dyrare per biljett. Många ville få bort skatten som infördes i april 2018 och det lyckades nästan, men blev kvar tack vare Jöken.

Underskatta därför inte den gröna skatteomläggningen eller snarare skattetilläggen. Den är strategiskt genial ur skatteverkets synpunkt ty den kommer att bli bättre än till och med Bröderna Grimms självdukande bord. Det är bara för Finansen att slicka sig om munnen. En principiell analog skattekälla vore att belägga all import med en extra variabel växthusgasskatt eftersom importvaror i varierande omfattning har gett upphov till utsläpp vid produktionen i ursprungslandet. Det är dock knappast möjligt att kombinera med gällande handelsavtal.