Bitte Assarmo intervjuar Ramona Fransson: ”Journalisterna granskar inte makten – de granskar folket”

Bitte AssarmoRamona Fransson, som tidigare medverkat i podden Tankar från framtiden, är en svensk författare uppvuxen i Borås, men med rötterna både i det av nazisterna ockuperade Polen och i det kommunistiska DDR. Kanske är det därför hennes deckare, med spaningsledare Greger Thulin i huvudrollen, utgår från ett samhällskritiskt perspektiv.

– Mamma kom från Rostock, i det dåvarande Östtyskland, och när jag var barn var vi där och hälsade på släktingar. Och jag kan inte förstå hur någon kan tro att kommunismen är ett koncept som fungerar – jag har ju sett på nära håll att det inte gör det, säger hon.

Hon säger att hon tycker det är sjukt att man i Sverige delar ut Leninpriset.

– Hur kan man hylla Lenin? En massmördare? Det är ju som att hylla Hitler, säger hon upprört.

Ramona Franssons farföräldrar, som var judar, gasades båda ihjäl under Förintelsen, och Ramona är starkt kritisk till att det är tillåtet att gå med i nazistiska organisationer i Sverige.

– Sverige borde ha gjort som Tyskland och förbjudit nazism. Det borde vara ett brott att vara med i en nazistisk organisation, då hade vi kunnat bura in dem. Vi kan inte ha sådana människor på gatorna. Det är främst unga dumma killar men de blir också manipulerade av äldre. Det är fullständigt vedervärdigt. Och det har ingenting med yttrandefrihet att göra. Att vara nazist är inte en ”åsikt”, det är en ideologi, menar hon.

Och samma sak gäller islamismen, fortsätter hon:

– Man hade på ett tidigt stadium kunnat göra det olagligt att vara med i terrororganisationer, och skapat ett förbud mot att bjuda in hat-imamer. Istället kommer de i parti och minut och sprider sitt hatbudskap.

I samband med att Ramona följde turerna kring Joakim Lamottes granskning  av Näthatsgranskarens medarbetare Tomas Åberg kom hon också att dela en del av Lamottes material. Hon skrev även själv kommentarer på sin Facebooksida och i en offentlig stödgrupp för Sverigedemokraterna.

– På min sida skrev jag att det är märkligt att värsta sortens bedragare kallar sig näthatsgranskare, och i SD-gruppen skrev jag att det är märkligt att en jägare av näthat är värsta sortens bedragare, berättar hon.

Nu har Näthatsgranskaren anmält Ramona Fransson, för hennes inlägg på Facebook.

– Han menar att det är förtal mot honom som person, säger hon, men det är det ju inte. Han är ju dömd för djurmisshandel och det är något han har undanhållit. När det sedan kom fram tog Aftonbladet bort hans nominering till Svenska hjältar, säger Ramona.

Ramona motsätter sig anklagelserna om förtal och har fått hjälp av en jurist. Men vad som händer nu vet hon inte. Och medan hon väntar fortsätter hon att skriva sina samhällskritiska deckare, där hon betraktar samhället utifrån ett konservativt, högersinnat håll snarare än det vänsterperspektiv som ofta är framträdande inom den svenska deckarlitteraturen. Det faller sig naturligt för henne, som redan då hon röstade första gången som 20-åring röstade på Moderaterna.

– Det var 1976, och jag jobbade som sjukvårdsbiträde då. När mina kollegor fick veta att jag röstat borgerligt trodde de inte att jag var klok. Jag var ju arbetare och då ”måste” man rösta vänster. Jag har aldrig riktigt fattat de där bitarna, säger hon.

Ramona, som nyss fyllt 63, fortsatte att rösta på Moderaterna fram till den omtalade Decemberöverenskommelsen, DÖ.

– Då dog Moderaterna i mina ögon. Och 2018 röstade jag på Sverigedemokraterna för första gången, säger hon.

En av de böcker som påverkat henne mest politiskt är Den politiska adeln av Anders Isaksson, som kom ut första gången 2002.

– Den är helt suverän, den förklarar allt om sambandet mellan de olika tentakler som finns och som samverkar med varandra. Alla dessa lögner, som vi får serverat… Det bara fortgår. Och det fungerar ju inte. Politikerna måste bli ärliga.

De svenska medierna har hon inte heller särskilt stort förtroende för.

– Journalisterna granskar inte makten längre. De granskar folket, avslutar Ramona Fransson.