Som vi tidigare berättat om på Det Goda Samhället har professor Sara Johnsdotter vid Malmö universitet gjort en studie om könsstympning och kommit fram till att samhällets insatser skadar unga flickor. Vem är då denna Sara Johnsdotter, och hur har hon tidigare profilerat sig i frågan om könsstympning?

Redan i Sara Johnsdotters avhandling från 2002 är könsstympning ett centralt tema. Hon ifrågasätter ordvalet, som hon menar kan skada självbilden för dem som blivit utsatta för det, och strävar efter att neutralisera begreppet. Själv använder hon hellre ordet ”omskärelse”.

2013 medverkade Sara Johnsdotter i Utbildningsradions programserie Bildningsbyrån Sex, i programmet Att skära i det allra känsligaste. Där slog och hon fast att det mesta vi vet om kvinnlig könsstympning är myter och fördomar, och att den svenska attityden mot könsstympning är ett större problem än övergreppet i sig.

– Det är problematiskt. Främst av etiska skäl, för de som kommer hit och får veta att de är könsstympade får en sämre självbild bara för att vi svenskar ska visa att vi är bra människor, sa hon då.

Att könsstympning skulle leda till sexuella funktionshinder för kvinnor är en myt, sa hon också. Det gäller bara ett fåtal kvinnor. I Somalia mår de flesta kvinnor bra efter sin ”omskärelse” – det är först när de kommer till Sverige och könsstympning ses i en annan kontext som de får problem, menar Sara Johnsdotter.

Detta stämmer dock inte, om man får tro den egpytiska läkaren Naglaa el-Adly, som är forskningsansvarig vid National Council for Women i Egypten. Hon hävdar tvärtom att ingreppen har en enormt negativ inverkan på flickor och kvinnor även i den kulturella kontext där de utförs rutinmässigt och kallar dem för en förnedring av en flickas mänsklighet. I samband med att en egyptisk flicka dog i samband med könsstympning 2013 sa hon till BBC:

– De här flickorna konfronteras med ett slags terrorism och är deprimerade och känner smärta och hamnar ofta i chocktillstånd över det smärtsamma ingreppet.

Sara Johnsdotter hävdar dock att den traditionella bilden av omskärelse som vi har i Sverige är onyanserad:

– Man utgår från att omskurna kvinnor har berövats möjligheten till sexuell njutning och klimax, men ett växande forskningsfält visar att det är en förhastad slutsats. Vare sig man är omskuren eller ej får de flesta kvinnor någon gång orgasm, så clitoris är inte nyckeln till njutning. Det är sakfel när det står i tidningarna, och när WHO säger, att clitoris tas bort är detta inte sant. Man tar bara bort toppen av clitoris. Och flickor som fått toppen av clitoris borttagen kan känna motsvarigheten till fantomsmärtor – fantomnjutning.

I de fall där man omskurit på faraoniskt vis, där man alltså syr igen slidan och lämnar ett hål som är stort nog för en penna, är samlaget visserligen smärtsamt – men inte bara för kvinnorna utan också för männen, enligt Sara Johnsdotter.

Sara Johnsdotter har alltså länge strävat efter att skapa det hon menar är en ”nyanserad” bild av könsstympning. I påverkansarbetet samarbetar hon bland annat med läkaren Birgitta Esslén, och med somaliskan Asha Omar Geesdiir. Asha Omar Geesdiir blev själv könsstympad som barn men hävdar att hon aldrig upplevde några problem förrän hon kom till Sverige och möttes av de svenska fördomarna.

Sara Johnsdotter och Asha Omar Geesdir hävdar också att könsstympning håller på att försvinna bland invandrade grupper i Sverige och att det inte finns något mörkertal att tala om. Men det stämmer inte, enligt Anissa Mohammed Hassan, sakkunnig om könsstympning vid Länsstyrelsen i Östergötland. Hon förklarar att hon dagligen talar med unga flickor som könsstympats och som upplever många underlivsbesvär. Hon möter också mödrar som blir chockade när de får veta att könsstympning är förbjudet i Sverige.

Sara Mohammad, ordförande i Riksorganisationen GAPF (Glöm aldrig Fadime och Pela) har länge varit aktiv mot hedersvåld och diskriminering av kvinnor. Hon menar att det är hyckleri att säga att könsstympning är något annat än just stympning och berättar att diskussionen om att försköna begreppet könsstympning fördes redan under tidigt 1980-tal, då Sverige lagstiftade mot övergreppet. Och hon känner igen trenden från diskussionen om hedersvåld, som också präglats av samma naiva önskan om att tillgodose olika kulturer.