Idag läser jag om en man som vill sterilisera sig för klimatets skull. Han är redan vegan, har slutat flyga och bor i en husbil och nu har han alltså deklarerat att han också tänker sterilisera sig. Allt för klimatet.

– Låt inte mig hindra, skrev en person i ett kommentarsfält på Facebook, och jag och min man skrattade högt när vi såg den torra, sarkastiska kommentaren. Vi kom överens om att folkhumorn är i princip omöjlig att ta död på, och att det inte är lika lätt att kuva människor som politikerna och de stora mediehusen tror. Inte ens den nya klimatsekterismen har kunnat ta död på människors förmåga att tänka själva.
Att sterilisera sig för klimatet är ungefär lika nödvändigt som att operera bort blindtarmen av samma skäl. Det finns ju mer ”klimatsmarta” sätt att undvika att föröka sig än att anlita sjukvården, med all dess klimatpåverkan. Man kan helt undvika kontakter med det motsatta könet istället. Om man dessutom väljer att hålla sin goda klimatgärning för sig själv, och undviker att basunera ut det hela på sociala medier som bygger på klimatpåverkande elektronik, är det förstås ännu bättre.

Det sistnämnda är förstås otänkbart. Ju mer klimatengagerad man är desto viktigare är det att basunera ut sina ställningstaganden och på alla sätt låta omvärlden få veta att man är klimatets bästa kompis. För dagens klimatalarmister är uppmärksamheten för den egna personen nummer ett. Effekten av deras ”klimatsmarta” handlingar kommer på andra plats.

Som Earth Hour, till exempel, med sin kärnfulla och pockande slogan Nu släcker vi ner! Underförstått och gör du inte det är du faktiskt jättejättedum! En timme utan el blir liksom årets stora event, en fantastisk uppoffring för kamrat klimatet, och alla vill vara med. Kändisar, nästankändisar, och vanlisar, myndigheter, politiker, idrottsföreningar, kyrkor och så vidare.

Inför den stora nedsläckningen vill det förstås till att alla läsplattor, laptops och mobiltelefoner är rejält uppladdade så att man kan dokumentera det stora eventet. Det är inte orimligt att anta det förbrukas betydligt mer energi under timmarna före Earth Hour än en normal lördag, men det lär vi aldrig få veta för även om så är fallet är det ju för den goda sakens skull.

När Earth Hour väl drar igång blir det en närmast hysterisk aktivitet på sociala medier. Mängder med bilder av ansvarsfullt nedsläckta hus och städer flödar förbi på Instagram och Twitter och på Youtube strömmar filmklipp från de stora världsstäderna, där kända landmärken släcks ner; Empire State Building, Tower Bridge, Eiffeltornet, Colosseum. Alla vill vara bäst och visa att de vill mest och att de har fler värmeljus än grannen.

Någon twittrare föreslog en timmes brädspel med familjen i skenet av stearinljus under Earth Hour. Det låter i och för sig trevligt – lite som något människor ägnade sig åt förr i tiden, då den normala elförbrukningen sannolikt bara var en bråkdel av dagens. Men jag tror inte det förslaget får särskilt stort genomslag i en tid då det viktigaste är att omvärlden ser det vi gör. Såvida man inte monterar upp en webbkamera och sänder brädspelet live på Facebook eller Twitter förstås, då kan det möjligen vara attraktivt. Allt ljus på mig och mitt klimatengagemang.

Earth Hour påminner om de ständiga kampanjerna för att släcka ner belysningen under oljekrisen i början av 1970-talet. Många var de som satt bänkade framför Hylands hörna och släckte lamporna på order av Lennart Hyland, som i direktsändning – i en fullt upplyst studio – ville visa hur mycket elförbrukningen kunde minska om alla hjälptes åt. Jag vill minnas att där fanns någon form av mätare som skulle visa minskningen i realtid, och jag vill minnas att min mor fnyste och kallade det för trams eftersom hon var övertygad om att mätaren var ett spel för gallerierna.

Oavsett hur det var med den saken – och oavsett om Earth Hour från början var tänkt att vara ett seriöst initiativ – så är det ändå något sjukligt med alla dessa människor som ständigt måste visa upp sin godhet på sociala medier. Ett engagemang som kräver uppmärksamhet i sociala medier känns helt enkelt inte genuint.