Bitte Assarmo: I huvudet på en PK-ist

Bitte Assarmo

Hur tänker människor som menar att ickemedborgare bör ha samma rättigheter som medborgare? Som tycker det är fel att utvisa människor som uppehåller sig illegalt i landet? Som hjälper EU-migranter att etablera tältläger utanför städerna och därmed cementerar fattigdom och ojämlikhet? Som inte ser någon koppling mellan inbetald skatt och storleken på pension? Kort sagt: Hur tänker en PK-ist?

Det Goda Samhället har intervjuat Maria, en kvinna som är stolt över att vara politiskt korrekt. Hon heter egentligen något annat, men vill inte framträda med sitt namn i Det Goda Samhället eftersom det i hennes tycke är en tidning som har en tvivelaktig agenda. Att hon ändå ställer upp på intervju beror på att hon tror att det kan finnas personer som läser Det Goda Samhället som ändå har något gott i sig, säger hon.

Hur menar du då?
– Ja men som du till exempel. Jag vet ju att du är en bra människa egentligen, men du har köpt den där bilden av att Sverige har blivit sämre liksom.

Och den bilden stämmer inte, menar du?
– Nej den stämmer inte alls. Sverige är ju ett fantastiskt land att leva i, dom som påstår något annat har antingen fått fel intryck genom att de har läst fel tidningar. Såna som den du jobbar för, till exempel. Jag tycker det är sorgligt.

Hon är utbildad socionom och arbetar just nu med ett projekt för nyanlända i en av Stockholms norra förorter. Hon är inte engagerad i något politiskt parti men berättar att hon röstade på Socialdemokraterna i senaste riksdagsvalet och på Vänsterpartiet i kommunal- och landstingsval.

Maria och jag har känt varandra i många år och räknar varandra som vänner, trots att våra åsikter skiljer sig åt i många frågor. Och jag tänker att hon, om någon, borde kunna förklara hur en pk-ist tänker. Vi träffas på ett kafé på Söders höjder, bara ett stenkast från Marias bostad. Det är nu tre år sedan hon flyttade till Södermalm och hon stortrivs, säger hon. Tidigare bodde hon i en förort söder om staden där hon var engagerad i bland annat ett kulturhus och ett tältläger för migranter. Hon säger att hon värnar det mångkulturella samhället och att hon fortfarande besöker förorten regelbundet för att delta i de olika verksamheterna.

Om du är för ett mångkulturellt samhälle, varför valde du då att flytta till ett så homogent område som Södermalm? Är det lättare att värna mångkulturen om man inte har den runt knuten, tycker du?
– Så är det givetvis inte alls! Svarar hon med eftertryck. Jag älskar förorten, den sjuder av liv och olika kulturer. Otroligt berikande! Och jag jobbar ju faktiskt i en förort.

Men Södermalm är inte alls så homogent som man kan tro, fortsätter hon:
– Det finns invandrare här också. Och så har vi ju stora moskén uppe vid Katarinaberget. Dit kommer det muslimer från hela södra Stockholm. Men sen är det ju stämningen här, framför allt. Jag tycker det förs bättre samtal. Folk här på Södermalm är inte lika benägna att tro på den högervinklade bilden av Sverige.

Du tror inte det kan bero på att de själva inte ser den delen av Sverige, just för att Södermalm är så homogent?
– Nej absolut inte. Det är ju inte så att vi som bor på söder lever i en bubbla, direkt. Jag åker ju själv ut till min gamla ort minst en gång i månaden fortfarande och hjälper till i lägret. Problemet är att många av de som bor i området inte gillar att ha lägret där.

På vilket sätt är det ett problem att folk inte gillar tältlägret?
– De kontaktar ju kommunen hela tiden så att kronofogde och polis kommer och kastar ut dom boende. Fattiga och utsatta människor ställs på bar backe. Det är inte acceptabelt. De har kommit hit för att ta sig ur fattigdomen i Rumänien och Bulgarien och det är fruktansvärt att det finns människor som vill hindra dem från att få ett bättre liv.

Men de som vill få dem avhysta, är det inte människor som också bor i området och som dessutom betalar skatt? Har de inte rätt att känna trygghet?
– Vem blir otrygg av att utsatta romer bor och lever i området? Det är ren missunnsamhet, tycker jag, jag tycker faktiskt att det finns plats för både skattebetalare och migranter. Att man betalar skatt innebär inte att man har rätt att förtrycka människor. Och det är ju inte så att romerna stör någon.

Men de skräpar ner i området där de håller till?
– Ja, men hur ska de kunna undvika det när kommunen vägrar att ställa dit toaletter och soptunnor? Om stadsdelsnämnden visade solidaritet mot tiggarna skulle vi inte ha det problemet. Vi i föreningen hjälper till att städa ibland när vi hinner, men vi är ju inte här så ofta som vi skulle vilja.

När du säger att stadsdelsnämnden borde visa solidaritet med tiggarna, vad tänker du då om solidariteten mot de skattebetalande invånarna?
– Alltså, du pratar om skattebetalare som om de hade en särställning, men den mänskliga aspekten då? Jag gillar inte att högern pratar om skattebetalare som om de vore mer värda än andra. Men om vi nu ska kalla dem det så tycker jag att de borde vara lite mer toleranta mot dem som ingenting har.

Även när de inte längre kan besöka sina friluftsområden för att det ligger tältläger där?
– Ja faktiskt. Det finns faktiskt plats för alla och förresten kan ju folk åka någon annanstans om de vill vara ute i naturen. Det finns fler platser än just det område där lägren ligger. Vi pratar om utsatta och fattiga människor här.

När jag påpekar att det finns många undersökningar som visar att antalet fattiga och hemlösa infödda ökar menar hon att det inte går att jämföra, att det inte är ”samma sak”.

På frågan om hur hon ställer sig till att flera personer har dömts för människohandel i samband med tiggeriet, och att polisen utreder flera fall både i Stockholm och andra städer, svarar hon att det rör sig om ”specialfall”:
– Det är så få människor det handlar om, de allra flesta har trots allt kommit hit av egen fri vilja. Jag tycker inte man kan diskutera sådant som människohandel för det här handlar ju i grunden om strukturell rasism som drabbar minoriteter.

Jag bor själv i Högdalen och jag ser dagligen hur ett par män i bil släpper av tiggare på morgonen och sen hämtar upp dem på kvällen. Hur vet du att det inte är så kallade bossar som styr över tiggarna?
– Jag vet det bara. Jag har ju träffat de här människorna, jag känner dem. De här personerna som skjutsar dem hjälper till att hitta bra platser att sitta. Det händer väl att de tar ut en liten avgift men det är ju till bensin och sådana omkostnader och det tycker jag inte man kan säga så mycket om. Men även om det nu skulle vara så att en del tiggare är tvingade så är det fortfarande så få som drabbas. Man kan inte döma ut ett helt folk för den sakens skull eller sprida bilder av att det handlar om människohandel när det inte gör det.

Men i de fall då det faktiskt handlar om människohandel? Är du som aktivist beredd att agera mot bossarna då?
– Jag tycker att alla människor är lika mycket värda, och alla kan göra fel. Jag kan inte döma människor bara för att de gör fel. När folk pratar om de här så kallade människohandlarna så glömmer de att de också är offer. De är utsatta för diskriminering och rasism i sina hemländer. Det är ju så det är, fattigdom och rasism driver människor in i kriminalitet. Och jag tycker det vore bättre att fokusera på hur man kan hjälpa alla EU-migranter till ett bättre liv. Även dom som pekas ut som något slags brottslingar.

Pekas ut? Du menar att de inte är brottslingar, trots att de blivit överbevisade och dömda i domstol?
– Jag menar att de aldrig haft någon riktig chans att sköta sig. Om de hade levt i ett jämlikt samhälle och sluppit rasism och diskriminering så hade de inte behövt bli kriminella.

Maria anser också att det är fel att utvisa människor som uppehåller sig illegalt i Sverige. Hon menar att det inte finns några illegala människor och att även de som inte har asylskäl ändå borde få stanna.
– Det är så lätt för oss här i Sverige, som har det så bra, att döma ut andra som vill få ett bättre liv. Men vad vet vi? Vi behöver inte oroa oss för någonting. Att då börja utvisa människor bara för att de vill ha det lika bra som vi, det är ju direkt inhumant.

De som oroar sig över det ökande våldet, skjutningar, den ökande fattigdomen bland pensionärerna och liknande saker har köpt den felaktiga Sverigebilden som samhällets högerkrafter sprider, fortsätter hon.

Så du menar att våldet inte har ökat?
– Nej, jag tror inte att det har ökat, i alla fall inte särskilt mycket. Om man tänker på att vi är många fler invånare nu än för några år sedan så är det inte så konstigt att även våldet ökar i viss utsträckning, menar hon.

Och fattigdomen bland pensionärerna då? Folk som har jobbat och betalat skatt i kanske fyrtio år men som sen inte klarar sig på sin pension? Många blir till och med hemlösa.
– Så många är det inte. Visst, det är ju inte bra men samtidigt så kan man faktiskt inte räkna med att man ska få mer än någon annan bara för att man har betalat skatt, menar Maria.

Men borde man inte kunna det? Välfärden bygger ju på ett samhällskontrakt med ömsesidiga skyldigheter och rättigheter. Betala skatt nu så kan du leva på din pension sedan.
– Ja fast det där är ju ett otroligt dumt argument. Det skulle betyda att människor som är födda här ska belönas för att de har arbetat och dragit in skatt. Det skulle då ske på bekostnad av alla lidande människor som kommer hit för att få en fristad. Men mänskliga rättigheter är större än så. Man kan inte ställa grupper mot varandra på det sättet.

Du tycker alltså inte att samhällskontraktet är något man behöver ta hänsyn till?
– Inte när det går ut över utsatta människor, nej. Då måste man sätta sådant åt sidan.

Då menar du också att en medborgare inte ska ha fler rättigheter än en icke-medborgare?
– Ja i grund och botten är det lite så jag tänker, medger hon. Sverige är ett rikt land och vi har råd att hjälpa människor i nöd. Jag tycker det läggs alldeles för stor vikt vid att vara medborgare och att betala skatt när vi måste se till det större sammanhanget.

Men det har väl alltid varit en av socialdemokraternas främsta devis att man ska betala skatt?
– Jo visserligen, men det handlar ju om att betala skatt så att de mest utsatta ska kunna klara sig. Jag kan inte se svenskfödda medborgare som särskilt utsatta, helt enkelt. Även en fattig svensk har det bättre än en fattig rom i Bulgarien eller en flykting från Afghanistan.

En hemlös svensk då?
– Ja faktiskt, säger hon bestämt, utan närmare förklaring, innan hon lämnar kaféet för att gå vidare.

Själv sitter jag kvar utan att vara särskilt mycket klokare än innan vårt samtal. Och jag tänker att jag nog kommer att få anledning att återkomma till min pk-vän Maria.