Varför jag inte oroar mig för överbefolkning (och ej heller för klimatkatastrofer)

patrik

Patrik Engellau

Eftersom jag har varit en statsanställd siare och augur, i det här fallet fackansluten och lönegradsinplacerad framtidsforskare vid en betydelsefull svensk myndighet (vilket är en nog så säker garanti för att dess förutsägelser är hållbara) kan jag avslöja standardmetoden för förutsägelser om framtiden.

Standardmetoden är att man drar ut trender. Om människornas längd ökar med en centimeter per decennium så kan man vetenskapligt räkna fram att nästan alla blir nära två meter om tvåhundra år. Om andelen psykiskt sjuka har fördubblats på ett kvartssekel så kommer alla svenskar att behöva plats på mentalsjukhus vid pass år 2069. Därav kan man dra hur många betydelsefulla slutsatser som helst, till exempel att vi måste importera stora mängder potentiella psykvårdare från länder som inte har så många diagnoser eftersom de inte har så många psykiatriker, exempelvis Somalia.

På 1970-talet och däromkring var folk mycket upptagna av risken för överbefolkning i världen. Jag jobbade då på Sida. Där fanns en avdelning som hette Befolkningsbyrån. Den ägnade sig åt att förutsäga världens undergång genom överbefolkning vilket gav byrån skäl att begära ökade anslag för att anställa fler människor som kunde dela ut kondomer.

Jag minns att det kom ett antal internationellt spridda rapporter som varnade för överbefolkning. En amerikansk studie – allt inklusive alla undergångslarm har sedan andra världskriget uppfunnits i USA – med särskilt pregnant titel hette Standing Room Only. Tänk dig att det är så tjockt med folk att man knappt kan lägga sig ned. (Kort återtåg till verkligheten: Idag finns tio miljarder människor. Anta att en generös ståplats är två kvadratmeter. Tio miljarder människor får då plats på Ångermanlands yta, ungefär 20 000 kvadratkilometer.)

Kanske missminner jag mig och överdriver 1970-talets oro för överbefolkning men tidskriften Forskning & Framsteg verkar instämma i en artikel från 2012:

”På 1970- och 80-talen kommer hundratals miljoner människor att svälta ihjäl, oavsett vilka katastrofplaner man än sätter igång nu.” Så skrev Paul R. Ehrlich, amerikansk biolog, i sin klassiska The population bomb från 1968.

Redan i slutet av 1700-talet hade den brittiska nationalekonomen Thomas Robert Malthus oroat sig för överbefolkning, men med Ehrlichs bok höjdes tonläget ytterligare: maten i världen var på väg att ta slut, och planeten var döende. Det var Ehrlichs brutala budskap.

Befolkningsexplosionen, som boken hette i svensk översättning, var en klassisk larmrapport, där tvärsäkerheten om den nära framtiden kombineras med ett tydligt, hotfullt budskap. Resultatet blev en internationell bästsäljare, och Ehrlich hamnade i tv-soffor och gav sig ut på långa föreläsningsturnéer. Han föreslog bland annat straffskatt på blöjor och premier för par som inte skaffade barn.

Tillbaka till min huvudtes som är att samtiden föreställer sig framtiden i trendens riktning. Så här brukar dagens bedömningar av befolkningsutvecklingen se ut:

När Ehrlich skrev sin världsberömda bok (och Sidas Befolkningsbyrå troligen fick sin största budget enligt ett okontrollerat antagande av mig) växte jordens befolkning snabbare än någonsin före eller efter. Kloka, kunniga och begåvade människor drog ut trenderna och förutsåg världens undergång.

Ungefär så är det nog också med världens undergång genom människornas påverkan på klimatet. Visst, det har troligen blivit en grad varmare på hundra år. Det kan, i varje fall delvis, bero på utsläpp av koldioxid.

Menar jag då att forskare är så enkelspåriga att de bara drar ut trender? Sådant förekommer, men det är inte det vanliga. De skaffar sig mer substans. Klimatforskningen, till exempel, är en hel industri som såklart inte samfällt sitter och drar ut temperaturtrender med linjal. Men för att forskningen ska vinna trovärdighet så bör dess förutsägelser på det hela stämma överens med den relativt enkelt observerbara verkligheten. Under perioden 1940 till 1970 sjönk temperaturen på jorden och då visade forskarnas modeller att man hade större anledning att oroa sig för en ny istid än för global uppvärmning.

Det luriga är att vissa oroväckande trender nog är på allvar. Själv oroar jag mig exempelvis för brottslighetens utveckling i Sverige och risken för islamistisk terror och, framför allt, för att Sveriges härskare inte verkar fatta vad som händer i landet – eller kanske inte bryr sig.

54 reaktioner på ”Varför jag inte oroar mig för överbefolkning (och ej heller för klimatkatastrofer)

  1. brrr skriver:

    Det är mycket enkelt: När det inte finns tillräckligt med mat, så dör folk. Av svält eller krig om den mat som finns. Eller så migrerar de till en plats där det finns mat ett tag till.

    När det sker en klimatförändring eller något annat (t.ex. ökad energitillgång) som gynnar matodling, så växer befolkningen. När klimatförändring, minskad energitillgång eller annat medför minskad mängd mat, så dör folk.

    Jag har också hört många radioreportage där upplivade människor räknar på hur gamla människor kommer att bli i framtiden, baserat på hur livslängden ökat de senaste hundratalet åren. Ingen ifrågasätter om detta kommer att vända av en eller annan orsak.

    Folk i allmänhet letar alltid efter bekräftelse på vad de VILL ska vara fallet. Inte blott i dessa frågor, utan i alla frågor.

    Gillad av 8 people

    • brrr skriver:

      Är man -rätt eller fel- helt övertygad om att man själv och ens anhlriga hör till dem som varken kommer att svälta ihjäl, eller bli dödade för att någon annan vill ha ens mat, då oroar man sig naturligtvis inte.
      Vet man däremot att man löper stor risk att svälta ihjäl eller bli ihjälslagen, så känner man naturligtvis oro.
      Skin in the game, som Fredrik Östman brukar referera till.

      Gillad av 6 people

    • Lennart Vedin skriver:

      Kurvan på befolkningsutvecklingen ser ut så mest beroende Europa, Ryssland, Nordamerika och Japan, helt oavsett Afrika. Flera separata befolkningsanalyser ger helt andra resultat än en global homogen analys Om man analyserar trenden i Afrika och delar av Västasien samt Afghanistan så är befolkningsökningstakten spikrak, nu och sedan 70 år tillbaka med befolkningsfördubbling vart 28:de år. Det blir 50 miljarder Afrikaner och Västasiater om 150 år. Det finns är ingen statistiskt samband mellan minskat barnafödande och befolkningsökningstakt, de föder alltså lika många överlevande barn. Se 4-minuter video källor etc Youtube: ”Lennart Vedin”.

      Gilla

  2. svenne skriver:

    ”Det luriga är att vissa oroväckande trender nog är på allvar.”

    Om man extrapolerar tendenserna av de negativa resultat som invandringen i dagsläget uppvisar en bit in i framtiden så kan man utan att överdriva påstå att ”dessa oroväckande trender nog är på allvar”. Jag kan inte hitta en enda samhällsfunktion – eller någon annan företeelse – som visar en positiv utveckling tack vare invandringen.

    Om denna negativa trend skall upphöra så innebär detta att det vid något tillfälle i framtiden uppstår en brytpunkt, men det är svårt att inse att denna skulle kunna uppstå i en någorlunda nära framtid med tanke på de drivkrafter som styr dem som regerar i landet Sverige.

    Precis som Patrik så oroar jag mig inte för de faror som t.ex. klimatalarmisterna varnar för, utan mina grubblerier handlar om det faktum att den ansvarslösa invandringspolitiken har försatt oss i en framtida situation som tyvärr kan förutspås genom att den nuvarande negativa trenden ”dras ut med linjal”. Hur landet skall kunna komma på rätt köl igen är för mig obegripligt.

    Gillad av 7 people

      • svenne skriver:

        Alldeles riktigt, men problemet – som jag ser det – är att den samling politiker som vi nu dras med inte har den vilja som krävs för att göra detta. Jag är även tveksam till att de påläggskalvar som finns inom de olika partierna klarar av detta då det blir deras tur att sitta vid rodret, därav min pessimism.

        Gilla

    • W skriver:

      825 000 medborgarskap delades ut i EU-länderna under 2017. Sverige befann sig i toppskiktet och gav fler syrier och somalier medborgarskap än alla övriga EU-länder tillsammans.

      54,5 procent av de somalier som fick medborgarskap i ett EU-land fick det i Sverige. För syrier var siffran ännu högre – 63,6 procent och för statslösa hela 77,8 procent, visar siffror ifrån Eurostat.

      https://nyadagbladet.se/inrikes/eu-delade-ut-over-800-000-medborgarskap-2017-sverige-i-topp/
      I år toppar vi igen. Nu har vi Europas IS terrorister dessutom i antågande. Funderar på ett lämpligt invektiv att beskriva sjuklövern. Men kommer inte på något tillräckligt nedsättandE.

      Gillad av 3 people

  3. Ga Ort skriver:

    En gång i tiden fanns det dinosaurier på jorden och klimatet var ca 5-6 grader varmare än idag. De stora glaciärerna var smälta och havsytan ca 30 m högre än idag. Jag oroar mig inte för dinosauriernas återkomst, men vår klimatpåverkan är så stor idag att den implicerar väsentligt varmare klimat, och väsentligt högre havsyta.
    Arkits har redan förlorat 2/3 av sin isvolym sommartid och går mot totalt isfritt inom något decennium eller två. Klimatkonsekvenserna kan bli förfärande, eftersom klimatförändringar inte bara är linjära, ibland tar de kvalitativa språng.
    Den pågående uppvärmningen går inte att stoppa, även om vi idag skulle upphöra med alla uppvärmande utsläpp så kommer stora klimatförändringar att ske, eftersom de redan ligger inlagrade i en ostoppbar uppvärmning av oceanerna.
    Även om man ifrågasätter dessa scenarior, som i princip omfattas av 97 procent av klimatforskarsamhället, så borde vi i försiktighetens namn ändå åsätta dem en viss sannolikhet.

    Gillad av 1 person

    • Fredrik Östman skriver:

      Det där är inte sant. Isvolymen i Antarktis växer. Arktis is växer trots högre temperaturer, eftersom temperaturen inte når över noll och kan inte påverka havsytans nivå, eftersom den flyter. Vi har ingen inverkan på jordens klimat.

      Gillad av 12 people

    • uppstigersolen skriver:

      Du verkar ha köpt lögnerna med hull och hår. Har du kollat Arktis utbredning på senare tid? Arktis är is som flyter. Smälter den så ökar havsnivån inte en millimeter. Kolla gärna själv genom att fylla ditt badkar till hälften med vatten och till hälften med is. Mät vattennivån före isen smält och efter. Du kommer att finna att nivån är densamma. Och kvalitativa språng? Har du hört om supervulkaner? När de får utbrott så blir det kallt och mörkt på jorden. Då korrigeras befolkningskurvan. Jag tror vi kan fylla på mer här men jag nöjer mig så här långt.

      Gillad av 6 people

      • Ga Ort skriver:

        Det relevanta måttet är isvolym, inte isens utbredning. Kan följas här:
        psc.apl.uw.edu/research/projects/arctic-sea-ice-volume-anomaly/
        Trenden är entydigt negativ de senaste 40 åren. Isen går mot noll i Arktis. Det kan ta 20 år, 30 år, eller mer, men mot noll går det. Detta är ett faktum. Detta skrämmer mig, eftersom ett isfritt Arktis innebär stora och helt okända klimatrisker. Men detta ska vi alltså blunda för? Vi ska påstå att detta är propaganda? Vi ska med andra ord låta kommande generationer hantera detta, så vi själva obekymrat kan konsumera vidare.

        Gilla

    • patriotzz skriver:

      97% av klimatsamhället??
      Bara rykten, dvs uppgifter i andra hand. Gå ut och skaffa grundinfo i stället. Det finns gott om professorer so publicerat sig på Youtube beträffande klimatforskning däribland deras egen.
      97% ryktet är vederlagt och grunden till ryktet beskrivet.
      Du funderar inte en sekund hur klimatet kunde vara 5-6 grader varmare utan de stora koldioxidproduktionen vi har i dag? Inte ett kolkraftverk i sikte, inte ens en bil.
      Rykten och rädsla passar barn och charlataner.

      Gillad av 5 people

    • Lars-Erik Eriksson skriver:

      Vad exakt är klimatforskarsamhället för ett samhälle? Heter drottningen Greta? Det finns ingen forskning där 97% av forskarna är överens i någon kontroversiell fråga. När man hävdar detta är det för illa för att vara sant. Om Grönlandsisen smälter då får vi höjning av havsytenivån. Någon havsyteninvåhöjning har ännu inte noterats där inte landhöjning skett parallellt. Slutligen vet man att en temperaturhöjning tog fart 1910 – 1940 som orsakade ex. The Dust Bowl (skildrad i ”Vredens Druvor”, John Steinbeck/John Huston) men den gången kunde man inte skylla på Co2. Vad berodde då den temp.höjningen på? Tänk om detta inträffade i dag, då skulle vi få fler skogstokiga agronomer och gretor i varje tv-studio med bannande pekfingrar och den där fördömande indignerade självgodheten parad med brinnande anklagande blickar riktad oss vanliga syndande dödliga.

      Gillad av 2 people

      • Ga Ort skriver:

        Utöver studier som Cook et al 2016 på konsensus bland experter på klimatet, så är en god epistemisk tumregel för oss icke-experter att granska vilken position relevanta vetenskapssamfund intar. Här är en sammanfattning av vad klimatforskare säger:
        https://www.skepticalscience.com/joint-statements-on-climate-change-from-nas-around-world.html
        Slutsatsen står i första stycket: ”Not a single national science academy disputes or denies the scientific consensus around human-caused climate change.”
        Men vi gubbs på DGS tycker såklart annorlunda.

        Gilla

      • Lars-Erik Eriksson skriver:

        GA ORT.
        Och exemplet på den uppvärmning som jag anger 1910 – 1940, likvärdig med 1970-2000 i stegring.
        Vad hänför du den till då?

        Gilla

  4. Bo Svensson skriver:

    Malthus har ju rätt. – Att det inte är matbrist som begränsar befolkningen gäller bara så länge teknikutveckling och billig energi kompenserar.

    Av alla däggdjurs biomassa utgör människan 36 procent och boskapen 60 procent. 4% vilda. – Bland fåglars biomassa är 30% fria och 70% instängda.

    Jag kan inte gilla läget och kursen för utvecklingen med naturens fortsatta reträtt och livsmiljöns fortsatta degradering.

    Vår uppgift här är inte att uppfylla jorden med vår avkomma utan att säkra ekosystemens fullödiga fortbestånd och se till att utvecklingen går framlänges.

    Skall metoden för detta inte bestå i massmord och epidemiska sjukdomar, finns bara rättsordning kvar att välja på. – D v s regler som gynnar rätt beteende och missgynner felaktigt.

    Det som väger tyngst då, är att släkten med omotiverad befolkningstillväxt själva måste bära konsekvenserna och inte tillåtas vinna terräng på mera återhållsammas bekostnad.

    Det krävs också en ordning som gör det lönsammare att vårda den skyddsvärda ekosystemen än att exploatera dem.

    Gillad av 5 people

  5. Göran Holmström skriver:

    Tack för dagens goda skratt, ”År 2069” så är befolkningen galen den profetian är nog den mest korrekta av alla. Men om Somalierna är rätt vårdare, den tvekar jag en hel del på dock.
    Vi kan alla spå och sia, men jag misstänker att moder jord har sin lösning klar på Homo perdere.
    Och ett vulkanutbrott eller en envis anka till människa till gris till människa igen bacill så är balansen återställd igen.
    Din sista rad om härskare som varken förstår eller bryr sig, där delar jag inte synen. Dom både förstår men väljer att inte bry sig, då den egna vinsten är för stor och det drabbar inte dom själva ett dugg.
    Giller verkligen det nya greppet att bredda DGS. Vem vet det kanske leder till en staty ändå, ”Patrik Befriaren av Sverige”.
    Om så är fallet så ska jag ordna folk som kan gjuta dig i betong, nej inte på det sättet, utan det bra sättet ju!

    Gillad av 1 person

  6. Underdog skriver:

    Malthus hade fel. Ehrlich hade fel. De som varnade för en ny istid hade fel. Al Gore hade fel. Rockström har kommit på att han hade fel förut. Men ett barn med neuropsykiatrisk diagnos kan få Nobels fredspris för att hon tycker att världens ledare borde agera i panik i stället för efter rationella konsekvensanalyser. Det säger allt om samtiden.

    Gillad av 11 people

      • Lars skriver:

        Malthus hade fel när han menade att all ökad tillgång till livsmedel skulle ge större familjer med fler barn. Den utvecklingen bröts med industrialiseringen och välfärdsstaterna i väst då man inte längre var beroende av sina barn på ålderdomen och även kunde lägga undan med hjälp av eget arbete. Så Malthus hade fel. Men på sätt och vis får han rätt i de inledande faserna t.ex. den enorma befolkningsökningen i början av 1900-tal i många länder då barnadödligheten minskade kraftigt, men inte födelsetalen. Så småningom stabiliserades det. Det är lite bakvänt med det humanitära patos som förde medicin och läkarvård till u-länder som ännu inte industrialiserats och med välfärdssystem med resulterande befolkningsexplosion Se på Indien, Kina, Pakistan, Indonesien, Turkiet, Egypten och alla andra länder.

        Gillad av 1 person

  7. Dandersan skriver:

    Den här trenden tror jag på:

    17 % fler soltimmar på 40 år. Nu uppe i 1900(1600) timmar om året eller 5,2(4,4) timmar per dygn. Vi får 12 timmars sol inom 400 år, mer kan vi inte hoppas på.

    Gilla

  8. Steven Jörsäten skriver:

    Befolkningsökningen kommer att kunna hanteras. Men det råder ingen tvekan om att världen skulle vara en bekvämare plats om befolkningen vore mindre. Kunde vi på lång sikt komma ned i en miljard så skulle alla få mer svängrum. Och kunna släppa ut mer per kapita än vad som annars blir fallet.

    En av Sveriges största tillgångar är den låga befolkningstätheten. Gott om plats och resurser till alla. Att dra hit 20 miljoner till som Lööf och Reinfeldt vill vore därför det dummaste man kunde göra. Utsläpp av exempelvis koldioxid bör dessutom referera till landyta, för det är det som naturen bryr sig om, och inte per kapita. Och då ligger Sverige extremt bra till. Fast det förstår inte våra politiker.

    De glesbefolkade länderna i världen är nästan alla rika. Skandinavien, Kanada, USA, Australien, Nya Zeeland. Ryssland är ännu långt ifrån sin potential men tillhör den rikare halvan. Undantaget från denna regel är bara vissa ökenländer men där innebär arean också inte särskilt stora fördelar i form av användbar mark.

    Så vi ska slå vakt om och försvara vår låga befolkning och inte låta den skena iväg. Och uppmana andra länder att göra samma sak.

    Gillad av 7 people

  9. Aha skriver:

    Stor blir större i många sammanhang. Rik blir rikare, stora företag blir större. Det stämmer dock inte för folkrika länder. Där verkar det nästan vara tvärtom. Med det som bakgrund kanske Sverige skulle sträva efter att bli färre. Utbudet av bostäder blir plötsligt bättre, infrastrukturen blir inte lika överbelastad, elen räcker bättre, bilköerna till jobbet minskar.

    Annie Lööfs trettio miljoner svenskar (genom migration) borde kanske vara sju miljoner svenskar (genom återvandring).

    Gillad av 1 person

  10. Hovs_klipphällar skriver:

    Malthus hade rätt — men det teoretiskt förutspådda sammanbrottet skjuts upp genom teknologiska landvinningar, plus att skogar ständigt röjs undan för att ta större arealer i anspråk för jordbruk/boskap (Amazonas, Madagaskar osv). Dessutom bidrar krig och folkmord till att göra folkökningen långsammare.
    Detta är naturens sätt att bromsa folkökningen.

    Såg nyligen ett tv-program om vargarna i norra USA, eller om det var Kanada. Dessa vargar begränsar sitt eget totalantal genom att de biter ihjäl alla vargar från främmande vargflockar, som de stöter på.

    På så sätt försäkrar de sig om att resurserna ska räcka för den egna flockens behov.
    Vargarna verkar ha läst Malthus.

    Vad gäller Sverige, så hade vi haft plus minus noll folkökning de senaste decennierna utan inflödet av asylmigranter. Men genom det massiva asylant-inflödet har vi ”berikats” med ett par miljoner ”nya svenskar” på mycket kort tid.

    Makthavarna jublar i sin enfald över att vi begåvas med nya klienter för utdelning av socialbidrag med mera.

    Gillad av 3 people

    • Bo Svensson skriver:

      ”the simple fact that the rate of interest is not determined by the demand for and supply of capital since investment basically finances itself.” – Nonsens!

      Investeringar kräver resurser som någon måste motiveras att ställa upp med, istället för att göra något annat med dem. – Motivationen får då rimligen bestå i att man bedömer investeringen angelägnare än alternativen.

      Om några spenderar i förskott, – på investeringar eller konsumtion – och planerar att betala med intäkter de får senare, måste det finnas andra som skjuter upp redan ihoptjänat spenderutrymme. – En redig ordning är att dessa sparare har makten över kreditgivningen.

      Så fungerar ju aktiesparandet.

      Gilla

      • Lars skriver:

        Läs en gång till, han diskuterar Macro ekonomi, inte individuell ekonomi (det kallas företagsadministration).

        Modellen bygger på att ingen investerar om det inte finns efterfrågan på produkterna. Dvs sparande ger inte i sig upphov till motsvarande investering. Ex post dvs efter avslutade transaktioner kommer sparande att vara lika med investeringar, men inte ex ante.

        Bank och finans skapar krediter och dessa investeras eller konsumeras i sin tur och ger därmed inkomster som delvis sparas och därmed insättningar i bank. Banker skapar krediter dvs pengar och är inte beroende i sina beslut av att ha motsvarande insättningar (men självklart så dynamiskt och parerande obalanser.), Om efterfrågan inte finns så sker inget kreditskapande och inga investeringar – det här är alltså en stark kritik av nollräntor och QE, förvandlingen av långa krediter till korta ger ingen större effekt på ekonomierna (vid sidan av den ursprungliga ”rädda bankerna” effekten.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Med att investeringar dvs investering i ökad produktivitet är självfinansierande menar han att avkastningen ur Macro perspektiv är större än investeringen och därmed skuldsättningen, så om statens budgetunderskott (finansierat med lån pga inflationsdämpande) dvs en överföring av sparmedel från den privata sektorn till den statliga, investeras i t.ex. infrastruktur på ett produktivt sätt (dvs inte som i Kina i infrastruktur som troligen idag har för låg avkastning) så kommer tillväxten i ekonomin framåt att vara högre än skuldräntorna.

        Nu ger ju även skattesänkningar och offentlig konsumtion med hjälp av budgetunderskott i en situation med hög arbetslöshet motsvarande stimulans då det skapas inkomster hos konsumenter och dessa konsumeras och driver efterfrågan, men om dessa stimulanser är permanenta så kan det styra resursanvändningen fel (sett ur samhällssynpunkt) t.ex. urholka finanserna även när man gått ur lågkonjunkturen och skapa svårigheter framåt dvs man lånar till konsumtion och denna konsumtion är inte omedelbart tillväxtskapande dvs produktiv.

        Exempel i Sverige är ju uppenbara när vi ser på de uppblåsta fastighetsvärdena som drivits av låg ränta, sänkt fastighetsskatt och jobbskatteavdrag i hög grad dvs med start under Alliansen, men vi ser samma sak internationellt i uppblåsta tillgångsvärden på börser och bostadsmarknader framförallt i länder utan egentliga restriktioner på upplåning utom individernas egen budgetrestriktion drivet av tillgång på mycket sparmedel från länder med bytesbalansöverskott exa ante, men också av ökande inkomstojämlikhet (påverkar efterfrågan upp i vissa grupper) och av markvärdering (dvs jordränta) som hänger samman med brist på offentlig planering, kommunikationer mm.

        Gilla

      • Bo Svensson skriver:

        I ett friskt finanssystem ”skapar inte banken krediter” och sparandet och lånandet förutsätter varandra. – Innebörden av att jag sparar, är att jag hittat något att investera i. – T ex någon som vill spendera mera nu och jobba mer senare eller någon verksamhet som verkar lovande. – Och bankerna skall bara vara mellanhänder mellan lånare och sparare.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Ja du Bo, du har din utopi om vad som är frist, men professorn har en annan bild av hur verkligheten är.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Men självklart har du en poäng Bo. Det handlar ju om diskussionen om kraven på banker i form av eget kapital och reserver (hos centralbank) dvs man kan minska den hävstång banker använder på eget kapital och därmed risk för fallissemang och man kan begränsa deras storlek, så att man kan tillåta dem att gå i konkurs utan att världen dras ned i en krasch som 2008 och man kan ju kräva 100 % eget kapital och reserver rent av, vilket diskuterades på 30-talet, det finns mycket diskussion om detta, men svårt att överblicka och svårt överblicka konsekvenser. Det handlar ju delvis om vad pengar är dvs en skuldsedel utan ränta och det finns gott om alternativ till det dvs olika penninginstitut skulle kunna ge ut skuldsedlar, det är i praktiken statens monopol som gör att landets valuta slår igenom eftersom skatt måste betalas i denna valuta. Men det finns ju även sådant som derivat och strimlade produkter mm som skapar systemrisker.

        Gilla

      • Bo Svensson skriver:

        https://www.alternativ.nu/index.php?topic=161643.0

        Definitiv ordning på bank och finans: I den kontantlösa ekonomin behövs inga valutor, – bara mått på värde. – Krediter ges i form av ägarandelar hos kreditgivarna – aktier. – Sina aktier har man i depå som också är betalkort-tjänst där man får stå på plus eller minus en bestämd andel av aktiernas samlade dagskurs. – Med räntan på avvikelserna hålls balans mellan plus och minus.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Valutor har tre funktioner, mätare av värde, värdebevarare, bytesmedel. Det är ingen som helst skillnad mot ett kontantlöst samhälle. Krediter kan inte ersättas med aktier, skillnaden mellan ägande och lån ligger i betydelsen, aktier är ett ägande och lån en mindre riskabel kapital försörjning som har högre prioritet vid konkurs, ägandet, aktierna tar smällen sedan andra fordringsägare tagit sitt. Aktier är alltså mer riskabla än krediter.

        Gilla

  11. Lars skriver:

    https://larspsyll.wordpress.com/2019/03/14/how-to-get-published-in-top-economics-journals-2/

    En professor från Australien analysera dagens (och 60-talets) nationalekonomi

    Jordens befolkning är förövrigt 7 miljarder, inte 10, och det är ett faktum att jordens mineralresurser och oljeresurser inte är oändliga. Den gröna revolutionen på 70-talet medförde kraftigt ökad livsmedelsproduktion och naturligtvis kan detta förändras i framtiden t.ex. så att man avstår köttproduktion, börjar äta alger och annat, men som idag är haven på randen att bli utfiskade på olika håll. Svält katastrofer tycks däremot mest hänga samman med brist på fördelning av ekonomiska resurser i nödsituationer så att individerna inte har råd köpa mat på marknaden (världsmarknaden) och det i sin tur hänger på hur samhällena styrs (Nord Korea, Etiopien, Bangladesh, Mali etc.).

    Men jag är nöjd med att ha arbetat i det privata näringslivet med IT utveckling, även om så många projekt misslyckas så är väl helheten produktiv. Det kan man ju inte säga om Sida och svenska lobby organisationer.

    Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      Ja, om man såg svältkatastrofer som brist på pengar och inte på mat, skulle mycket vara vunnet. – Transportera köpkraft är enormt mycket enklare än transportera mat och kan utföras utan att sabotera för de lokala odlarna och marknaderna.

      Gilla

  12. Sixten Johansson skriver:

    Med dagens Sverige i bakhuvudet har jag nu läst ett dussintal böcker från 60- och 70-talet, populärlitteratur och kursböcker från olika kunskapsfält om människa och samhälle. Nästan i varannan bok nämns överbefolkning som det stora hotet. Kärnvapenkrig nämns sällan, men påfallande ofta brottas man med frågan vad som orsakar konflikter, krig och förtryck och om mänskligheten skulle kunna befrias från detta gissel.

    Ur ett helikopterperspektiv syns tydliga trender. Jag tycker mig kunna dra raka linjer från innehållen i den tidens kollektiva medvetande fram till i dag. Och vi kan tänka oss utvecklingslinjer inom ekonomi, teknik, svensk och internationell politik, byråkratitillväxt, massmedia, utbildning, kultur, familjeliv, statusjakt, feminisering osv. Alla dessa linjer tycks de senaste 50 åren löpa parallellt eller flätas in i och förstärka varann.

    I nuets markplan blir intrycket att alla linjer konvergerar och tillsammans har skapat dagens situation. Inga oförklarliga språng syns. Det går att logiskt och enligt kända psykosociala mekanismer beskriva en kollektiv sjukdomsutveckling, som nu kan sägas motsvara masshysteri, psykos- och demensliknande verklighetsflykt, knippen av symtom och försvarsmekanismer. Om linjerna förlängs in i framtiden divergerar de lite pga oförutsägbarhet, men leder mot ett sönderfall. Den levande massans tröghet är stor och svår att avlänka. Den ekonomiska tråden torde brista först. När försörjningen till hela härvan bryts uppstår grava chockverkningar.

    Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      Nej, det finns ingen logik och konsekvens. – Det är en odlad galenskap. – Man ser det på intelligensförbudet i massmedia. – På vad som räcker för att en skribent skall mista jobbet.

      Gillad av 1 person

      • Sixten Johansson skriver:

        Ja, när vi granskar den väldiga PK-bubblan utifrån, så ser vi att det är galenskap, eftersom verklighetskontakten är så svag och eftersom logiken och konsekvensen inte är densamma som vi praktiserar, vi som har mycket fastare verklighetskontakt. Men för de aktiva därinne i den mentala bubblan så fungerar den som ett eget universum, eller som en självkonstruerad byggnad (där vissa rum och utgångardörrar är förbjudna och vissa golv är ruttna).

        Och om vi studerar utvecklingslinjerna de senaste 50 åren, så ser vi hur hela den här byggnaden uppstod undan för undan. Det mentala byggandet accelererade under 2000-talet och ytterdörrarna låstes, fönstren byttes ut mot spegelglas.

        Även den individuella sjukdom som förr kallades psykos (nu betecknar ordet själva symtomet) kan mycket väl utvecklas steg för steg, helt logiskt och konsekvent inifrån psykets egen bearbetning av flödet, men sannolikheten är stor att det slutar illa. I PK-bubblan produceras spegel- och mobbkollektivistiska psykosliknande symtom, där man hela tiden bekräftar och förstärker varandras utopiska och förljugna verklighetsbild och självbild. Ekonomi, makt och prestige laddar och låser denna galenskap som vi utomstående ser.

        Gillad av 2 people

    • Lars skriver:

      Jag tror du missar det kraftiga brottet i ekonomisk politik kring 1980 då nyliberalismen tog över från Keynesianismen med sådana inslag som balanserad budget, enbart förlita sig på räntepolitik / penningmängd, avregleringar, hög arbetslöshet i Sverige och EU från omkring bildandet av Europeiska unionen och i Sverige krisen 1992 och tvåsiffrig arbetslöshet. Vi har i hela västvärlden och särskilt Sverige de senaste två decennierna haft alltmer ökande inkomstspridning, vi har en helt annan politik med gränsöverskridande kapitalflöden, utjämning av löner mellan länder och press på lågutbildade pga billig import och utflyttning av arbetsplatser. I stort sett har i USA och i Sverige ”de till höger” förlitat sig på ”utbudsekonomi”.

      Så jag tror, men vet inte, att du tittar lite mycket på sådant som diskussioner om sociala rättigheter, rättvisa, diskussionen om välfärdssystem och det är något som bevarats i retorik särskilt till vänster, men där borgerliga media och politiker varit ganska tystlåtna och inte i retorik visat på, eller ens förstått, att man bl.a. strävar att rusta ned välfärden och inte har recept för att hantera globalisering. EU är ju i sig en tvångströja som man inte kan hantera. När det gäller nyliberalism så hard et ju accepterats av vänstern om vi ser på Bill Clinton, det demokratiska partiet, Labour och Tony Blair i Storbritannien, Gerhard Schröder i Tyskland, Mitterand fick ge vika.

      Hela striden kring löntagarfonder och mobilisering av näringslivet ligger ju på 80-talet. Sveriges strukturkriser inom näringslivet på 80-talet, den internationellt i Väst sjunkande produktiviteten efter 70-talet, oljekriser, globalisering, ökade inkomstklyftor är starka trender som påverkat samhället.

      Men ser vi på icke ekonomers syn på samhället så ser vi säkert sediment av tidigare föreställningar dominera än idag, inte minst inom partierna till vänster och dess medlemmar. Man undrar, ska de aldrig fråga sig vad som hände? Och hur de ska hantera det? Migrationen, en fråga svenska politiker har kontroll på.

      Men om du jämfört med den svenska journalistiken och den politiska retoriken har du nog rätt tror jag, både till höger och vänster är man fastfrusen i 70-talets och 80-talets då bildade uppfattningar om världen. Sverige är tämligen isolerat från världen med den media och de politiker vi har. Och antagligen så även på universitet och i näringsliv och medborgarna. Vem orkar följa med och förkovra sig? Varför ska man bry sig?

      Gilla

      • Sixten Johansson skriver:

        Lars, jag tror vi är ganske ense om viktningen mellan ekonomi, psykologi och retorik / ideologi och om hur den reella fördelningen av ekonomisk makt och materiell samhällspåverkan har varit under det senaste halvseklet. Det är värt att försöka skärskåda den hårda ekonomisidan avskalad från både socialistisk och nyliberal retorik och partipolitik och se den som en rent teknisk, samhällelig fördelningsfråga, nödvändig och möjlig att optimera, precis som du ofta nämnt.

        Vänsterhegemonin handlar om hjärntvätten, medan ”kapitalismen” i högerhalvan i all tysthet agerat i symbios med statsmakten och statsbyråkratin de senaste decennierna. Särskilt efter östblockets fall verkar ett ideologiskt tomrum ha uppstått i den politiska högerhalvan, så att det vänsterliberala utopiska och allt mer absurt dogmatiska tänkandet blev allenarådande i det kollektiva medvetandet. Som motvikt skulle det nu behövas något lika starkt, som kanske kan kallas idékonservatism (avskalad från nyliberalism). Mattias Karlsson intervjuas i samtiden.nu och har en riktigt vettig syn på vad SD närmast bör satsa på. På idésidan ser det faktiskt riktigt lovande ut på många fronter nu.

        Gilla

    • Lars skriver:

      Men Sixten, vilka linjer har du identifierat? Jag tänker också att media inte är verkligheten! Frågan är väl om universitet är det? Eller politiken?

      Gilla

      • Sixten Johansson skriver:

        Jag har inriktat mig på de socialpsykologiska sidorna i bred bemärkelse och där kommer retoriken ständigt in i bilden, både individuellt och kollektivt. Media, kulturen, universiteten fungerar inte särskilt självständigt, utan dras hela tiden med i en för både allmänheten och för dem själva omärklig, axiometablerande indoktrinering i en viss verklighetssyn. De svenska politikerna särskilt under 2000-talet är ett rent B-lag, som bara rabblar uttjatade floskler, men de har ju haft makten att fördela anslag och poster.

        Gilla

  13. Glorious times ahead skriver:

    Global warming. 1 – 2 grader warmer. Fine with me. Already buying land in Ostergotland for groving grapes. Will have huge field of wheat and corn (to be used for making ethanol for our cars) outside Ostersund. Sweden’s trade account will show huge surplus when we no longer need to import tropical products. And we will no longer have to go to Thailand to enjoy tropical climate.

    Glorious times ahead

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.