Jordan B. Peterssons återberättar i sin bok 12 livsregler: Ett motgift mot kaos den bibliska historien om Adam och Evas söner Kain och Abel. Han vill med denna berättelse åskådliggöra hur känsla av otillräcklighet hos vissa kan leda till offermentalitet och ondska. Gud tar emot Abels offergåvor med glädje men är inte nöjd med Kains dito. Gud tycker inte att Kain anstränger sig tillräckligt. Kain blir då förbannad och dödar Abel. Istället för att jobba hårdare och bli som Abel, väljer Kain att döda sin bror. Kain tar hämnd på sin egen oförmåga och otillräcklighet genom en missriktad handling.

Den här historien leder mina tankar till alla dessa misslyckade präststuderande (Stalin), korpraler (Hitler) och högborgerlighetens svarta får (Lenin) som sedermera blivit revolutionsledare, rikskansler och partiledare för olika typer av besläktade massmördarrörelser på både vänster- och högerkanten. Var och en av dessa var som Kain. Misslyckandena i deras liv ledde inte till mer förkovran och mer hårt arbete utan i stället ut i en destruktiv kamp mot hela världen.

De polska kommunisterna kom oftast från utkanten av det polska samhället. De såg sig själva som förtryckta på grund av fattigdom, samhällsposition eller etnicitet. Ett icke obetydligt antal var småkriminella och huliganer. Deras drivkraft var ofta hämnd. När de med vapen i handen tog makten i landet, förpassade de medelklassen till fattigkvarteren och tog över dess egendom och attribut. De åkte runt i fina bilar, bodde i fina lägenheter och utbildade sina barn till fina universitetstitlar. Nu kunde de ”lagligt” döda, hata och hota sina gamla klassfiender. De tog en genväg till samhällstoppen. Och de föraktade sina gamla klassfränder. De behandlade arbetare, bönder och minoriteter mycket värre än de själva blivit behandlade.

Ta vilken svensk vänsterpublicist, vänstertyckare eller vänsterpolitiker som helst och man finner att personen osar hat och förakt mot åsiktsmotståndare. De ljuger och blandar bort korten. De stödjer ISIS-terroristernas krav på återresa till Sverige, de stödjer islamister bakom Ship to Gaza, de förnekar hedersproblematiken, de stödjer Maduros krig mot Venezuelas befolkning. De stödde Mao, Stalin, Pol Pot och de var flitiga gäster hos kommunistiska regimer i Östeuropa. Lars Werner älskade att supa med DDRs Honecker. De sitter ofta på fina positioner i samhället, de tjänar miljoner men låtsas att de är det eviga offret med rätt att hata. Det som driver den svenska vänsters elittrupper är exakt samma sak som det polska arbetaravantgardet (läs kommunistpartiet): hat mot det ordnade borgerliga samhället grundat i en psykologisk underlägsenhet i personerna själva. De livnär sig på konflikter som de själva skapar och underblåser.

Liksom Kain måste döda Abel för att Gud tog emot Abels offergåvor men inte Kains, bygger vänsterns grundidé på att förgöra allt och alla som hämnd för inbillade och falsifierade oförrätter. Det kan man se i Das Kapital, det kan man höra i Internationalen, det kan man läsa i Vänsterpartiets partiprogram och det kan man läsa dagligen på Aftonbladets ledarsida.

I Nürnbergsrättegångarna dömde och avrättade segermakterna de flesta av de högsta tyska nazisterna. Där fick Abel sin upprättelse. Men inte hela upprättelsen eftersom kommunismen aldrig ställts inför rätta. Den har spridits till fler länder än nazismen. I Kina, Vietnam och Laos har kommunismen gett upp marknaden men behållit maktmonopolet. Kuba lever på existensminimum helt paralyserat av sovjetiseringen. Nordkorea hotar hela världen med atomvapen medan befolkningen svälter. Venezuela sjunger på sista versen, men först måste åtskilliga Abel mördas där också.

I Sverige och delar av västvärlden härjar en ny Kainideologi i dag under ett nytt namn: politisk korrekthet. Det är möjligt för att Sverige och västvärlden aldrig gjort upp med kommunismen. Under hela sin existens spred Moskva sin ideologi med svärd, slughet och pengar över hela världen, Västeuropa och Sverige inräknat. Fackföreningar, media, partier, enskilda kulturprofiler fick miljarder rubel i understöd. Den investeringen betalar sig i dag i form av PK-ismen. I dag är det ny generation av Kain-typer som ska hämnas inbillade oförätter: afrosvenskarnas riksförbund, jämställdhetsmyndigheten, menskonstnären med utställning på Slussens T-banestation, miljöpartiets ungdomsförbunds inlägg om integrationen. Listan kan göras lång.

Polen och Ungern har blivit den svenska vänsterns käraste hatobjekt de senaste åren. Inte att undra på! Svensk vänster kan inte stå ut med att det finns länder som kastat bort kommunismen och socialismen på historiens sophög. Polackerna har gått så långt att de röstat bort vänstern helt ut ur Sejmen. Kan ni tänka er följande resultat av nästa svenska riksdagsval: S 2 procent, V 0 procent, Mp 0 procent? Hoppas det!

Maciej Dobrzynski, 63, röstar borgerligt (senast på Sara Skyttedal från KD) och reser mycket och gärna. Nästa projekt: skriva resekrönikör med filosofisk krydda.