Liksom, verkar det, alla andra europeiska medborgare fick jag via en lokaltidning, i det här fallet Dagens Nyheter den femte mars, ett brev från Frankrikes president Emmanuel Macron. Presidenten förespråkar ”en förnyelse av Europa”. Förnyelsen innebär att EU ska bekämpa sina fiender och utveckla sin politik. Här kommer mitt svar till presidenten.

Bäste president Macron,

Jag har läst ditt brev flera gånger. Jag vet inte om du talar för dig själv, för Frankrike eller för EU, men om dina idéer är typiska för dem som styr EU är jag rädd att brevet tippat mig över till EU-skeptikernas läger.

Du börjar med att försöka skrämmas på ett rätt försåtligt sätt. ”Sedan andra världskriget har Europa aldrig behövts så mycket”, skriver du. Vad betyder det att Europa behövs? Jag tror du menar att EU behövs men törs inte skriva det. ”Ändå har Europa aldrig varit i lika stor fara”, fortsätter du. Va? Har du glömt kalla kriget när kärnvapen stod riktade mot varandra på var sin sida om järnridån? Vad med alla de europeiska länder, även EU-medlemmar, som led under kommunistiskt förtryck? Återigen tror jag du menar att det är organisationen Europeiska Unionen som befinner sig i fara.

Jag tror att du har rätt i att organisationen EU är hotad. Som du själv skriver är Brexit ”en symbol för detta”. I många medlemsländer mullrar en växande folkopinion mot hela projektet. Det som bekymrar mig i ditt brev är att du inte erkänner några fel med EU. I stället tycker du att EU ska traska på i ullstrumporna, ta mer makt från medlemsländerna och förvandla sig till ett slags federal välfärdsmakt.

Du tycks förakta unionens kritiker. De representerar en ”fälla” som består av ”de lögner och den ansvarslöshet som kan förstöra unionen”. De ”hotar hela Europa” genom att ”utnyttja missnöjet och får hjälp av falsk information, lovar allt och dess motsats [sic]” med hjälp av ”manipulationer”.

Ditt förslag är att Europa – varmed jag alltså misstänker att du menar organisationen EU – ska förnyas ”kring tre ambitioner: frihet, skydd och framsteg”.

”Vår främsta frihet”, skriver du, ”är den demokratiska friheten att välja våra ledare”. Vilka ledare är det du menar att vi väljer? Jag kan gå med på att jag som svensk har någon sorts påverkan på min kommunstyrelse och på den svenska riksdagen, men jag kan inte se att jag skulle ha annat än ett i bästa fall synnerligen svagt och avlägset inflytande över EUs ledarskap. Med lite fantasi kan jag föreställa mig att jag kan framföra synpunkter till svenska riksdagsledamöter. De finns med foto och telefonnummer på riksdagens hemsida. Men om jag skulle försöka tala med beslutsfattare i Bryssel vet jag inte ens var jag skulle börja leta.

Men vad du egentligen menar med frihet visar sig vara skydd mot ”främmande makter” som varje gång det är val försöker ”påverka väljarnas valbeteende”. Du vill därför inrätta en europeisk byrå som ska ”skydda staternas valprocess mot cyberattacker och manipulationer”.

President Macron, jag tror inte på det där med främmande påverkansoperationer liksom jag inte heller tror på att små gröna rymdvarelser hotar att anfalla jorden från flygande tefat. När du sätter en sådan kamp mot väderkvarnar på första plats i din förnyelse av Europa drar jag öronen åt mig.

Du vill också ”förbjuda alla hat- och våldsbejakande inlägg på internet eftersom respekt för individen är själva grundvalen för vår civilisation”. Även här menar jag att du försöker lösa problem som knappt finns. På mig låter det snarare är du själv som vill underminera grundvalen för vår civilisation genom att begränsa yttrandefriheten.

Din andra ambition är att du vill ”skydda vår kontinent”. Det tycks i första hand betyda att EU ska etablera en för alla länder tvingande migrationspolitik. Det ska vara identisk asylpolitik och gemensam gränspolis. Vi ska också ha en gemensam försvarspolitik och vi ska ”gå in för en europeisk preferens i strategiska industrier och offentliga upphandlingar”. I andanom ser jag den svenska riksdagens återstående handlingsfrihet gradvis strypas och därmed även mina chanser att ha något att säga till om (eller åtminstone bevara illusionen om någon sorts demokratiskt inflytande).

Det där med ökad styrning från Bryssel blir än klarare när du beskriver din tredje ambition, nämligen ”framstegen”. Välfärdssystemen ska standardiseras genom exempelvis ”ett socialskydd som garanterar samma lön på en och samma arbetsplats”. Vidare sak EU börja styra klimatpolitiken: ”alla våra institutioner ska ta hänsyn till klimatfrågan”. Ett problem som kanske inte finns ska alltså påverka allt.

Dessutom ska EU ”skapa sysselsättning”. Tror du verkligen att metoden är att ”reglera de digitala jättarna” och att ”finansiera innovation genom att ge det nya Europeiska innovationsrådet” mer pengar? Innan du försöker göra sådant som Sverige misslyckats med att åstadkomma i årtionden borde du kanske komma och studera den svenska Arbetsförmedlingens erfarenheter när det gäller jobbskapande.

Till dina planerade framsteg hör också att ”ett Europa som blickar ut i världen ska vara vänt mot Afrika, som vi bör ingå en framtidspakt med”. Vi ska ”acceptera ett gemensamt öde med Afrika” och ”stödja Afrikas utveckling ambitiöst”. Här har du nog slutgiltigt förlorat mig. Sverige har sedan andra världskriget mer än något annat land försökt utveckla Afrika och misslyckats i grunden. Jag kommer aldrig att stödja ett projekt som går ut på att erfarenheter inte ska dras och misstag ständigt upprepas.

Vänliga hälsningar

PE