Vad kan vi göra åt klimatet?

Lennart Bengtsson

Sverige har lyckats med bedriften att förvandla en vetenskaplig fråga till ett moraliskt ställningstagande. För att lyckas med en sådan bragd krävs att hålla vetenskapliga företrädare utanför och överlåta debatten till lekmän. Detta har lyckats över förväntan. En följd blir förstås att man får lämna naturvetskapen med dess strikta regler och istället röra sig med olika former av skambeläggning som flygskam, köttskam och SUV-skam.

Ännu har man inte fört in katt- och hundskam trots att de älskade husdjuren är stora konsumenter av kött och andra koldioxidproducerande produkter. Detta skulle göra djurälskarna upprörda och något sådant vågar inte ens vänsterpressen. Däremot är det i sin i sin ordning att se till att människosläktet inte breder ut sig ännu mer.

Journalisten Hanne Kjöller har i DN den 3 mars introducerat uttrycket flerbarnsskam. Människorna tillhör djurriket och förser som bekant växtriket med koldioxid. Med andra ord: ju färre människor desto mindre utsläpp. Jag skall dock inte vidare bemöta detta något bisarra synsätt utan i stället belysa koldioxidproblemet naturvetenskapligt och därmed kvantitativt. Naturvetenskapen (science) är nämligen i högsta grad en disciplin som knappast kan fungera utan kvantitativa begrepp, det vill säga siffror.

Det är nämligen frånvaron av kvantitativa begrepp och därmed dess närmast totala brist på vetenskaplig substans som är problemet med den svenska debatten. Samtidigt, och detta är det verkligt bekymmersamma, gör denna debatt anspråk. Jag har god anledning att tro att ingen av landets kulturdebattörer har en aning om vare sig Stefan-Boltzmanns lag eller Clausius-Clapeyrons relation. Därtill är de arroganta nog i sin okunskap att anse att detta inte ens är nödvändigt att känna till.

Jag blev nyligen intervjuad av en journalist där jag försökte förklara hur klimatsystemet fungerar men resultatet när artikeln kom i tryck handlade enbart om vad olika personer tycker om mig och mina uppfattningar och inte om uppfattningarna själva.

Många är säkert mer intresserade av Einsteins kvinnoaffärer än den allmänna relativitetsteorin. Man tycker ändå att det skulle vara intressant åtminstone för några att förstå hur GPS fungerar även om det skulle kräva litet mer mentala ansträngningar än att sätta sig in i Einsteins sängkammarprestationer. Det är faktiskt viktigt att veta hur jordens klimatsystem fungerar så att man inte i sina känslostyrda uppfattningar gör allt galet och slösar bort medel på helt onödiga saker. Som att insistera på att flyget skall drivas med biobränsle och ännu hellre att flyget i Sverige helt bör läggas ned och ersättas med diverse snabbtåg som går i skytteltrafik mellan Treriksröset och Smygehuk.

Låt mig därför sammanställa vissa elementära viktiga fakta i målet.

De globala antropogena utsläppen av koldioxid uppgår till drygt 36 miljarder ton/år eller drygt 1100 ton/sekund eller 1 miljon etthundratusen kilo varje sekund.

De svenska bidragen är cirka en tusendel av detta eller 1300 kilo per sekund. På ett år bidrar varje svensk med 4,2 ton per person. Detta har reducerats avsevärt under de senaste 50 åren. 1970 var nämligen bidraget per svensk nästan tre gånger så mycket. Den stora minskningen beror främst på kärnkraftinstallationen under 1970- och 1980-talet, därtill värmepumpar, vindkraft och bättre energihushållning.

Vidare ackumulerar den svenska skogen för närvarande ungefär lika mycket som släpps ut. Sverige exporterar dessutom ungefär 20 TWh el varje år vilket bidrar till att minska koldioxidutsläppen i våra grannländer med 11 miljoner ton per år.

Med andra ord svenskarna har ingen anledning att ha dåligt klimatsamvete. De har gjort mer för en effektiv energihushållning – eller för klimatet om man så vill – än något annat industriland. Det mest effektiva man kan göra är att uppmuntra landets näringsliv att exportera vettiga energilösningar som till exempel värmepumpar och systemlösningar för distribution av eldrift. Det är vettigare än att syssla med klimatknappologi som att styra och ställa i vad folk äter och hur man reser. Flyget är, i ett glesbefolkat och långsträckt land som Sverige, ett vettigt och nödvändigt transportmedel.

Samtidigt har jordens temperatur ökat med cirka 1°C. Ingen kan idag exakt besvara hur stort bidraget är från koldioxiden och andra växthusgaser men sannolikt står de för huvuddelen av uppvärmningen. Övrig uppvärmning beror på annat som människan gjort och gör som rationellt skogsbruk och uppodling av mark för att föda jordens befolkning på 7,5 miljarder människor. En ökning med ytterligare en grad eller två innebär knappast några ytterligare väderkatastrofer.

Vad som kan hända i en avlägsen framtid är obekant och det kommer säkert att inträffa katastrofer som våra barn, barnbarn och deras ättlingar får ta itu med. Det finns ingen möjlighet idag att garantera en lycklig framtid för människosläktet. Framtiden får lösa sina egna problem precis som vi har löst våra.

Nu till de positiva aspekterna

Att det blir lite varmare på jorden innebär inte en katastrof snarare motsatsen. När fattiga svenskar utvandrade till Amerika på 1800-talet upptäckte de att somrarna var plågsamt varma och ovädren var förskräckliga med orkaner och tornador. Nästan ingen återvandrade dock och i inget fall har det rapporterats att orsaken till återvandringen var det hemska klimatet i USA.

Mer koldioxid i atmosfären innebär att det växer snabbare samtidigt som växterna kan hushålla bättre med vatten.

Att det blir mindre is i Östersjön, Barents hav eller i delar av Arktis och norra Stilla havet är inte heller enbart en nackdel utan bra för såväl fiske som sjöfart. Som bekant har också isbjörnspopulationen faktiskt ökat i de flesta delar av Arktis.

Vad händer då i framtiden om utsläppen bara ökar och ökar? För det första är det inte alls säkert att detta kommer att hända. De svenska utsläppsminskningarna har jag redan berört. EU och USA har också minskat sina utsläpp och de som vill ha mer detaljer kan inspektera referensen till globalatlasen ovan. Utsläppen ökar fortfarande kraftigt i de nya industriländerna som Kina, Indien, Indonesien och Turkiet och kommer under de kommande decennierna att ta fart i utvecklingsländerna.

En positiv faktor är att solel börjar bli lönsamt i länder på låga latituder (men knappast i Sverige) och detta i kombination med nya typer av kärnkraft kommer att lösa jorden energiproblem. För att genomföra detta krävs större delen av detta århundrade. Samtidigt håller jordens befolkning på att stabiliseras och det är inte osannolikt att den kommer att börja minska efter år 2050. Urbaniseringen behöver inga stora barnkullar. Detta kommer också att bidra till att minska växthusgasutsläppen.

Med andra ord det finns ingen anledning till framtidsdystrofi när det gäller jordens klimat. I Sverige kan man lugnt äta sin biff och flyga till Luleå eller London för att hälsa på sina barnbarn. Detta kommer inte att innebära jordens undergång. Samtidigt som den svenska nationen bör inse att dess medborgare förvisso är duktiga, påhittiga och flitiga men att svenskarna inte är de enda på jorden som är detta. Samtidigt måste man tänka litet kvantitativt och inse att en tusendel är mindre än ett.

145 reaktioner på ”Vad kan vi göra åt klimatet?

  1. splintved skriver:

    Bäste Lennart. Stort tack för ditt inlägg. Inte minst din kommentar ovan.
    Genom dina frågor har du ju givit svar på huvudfrågan, Styr CO2 klimatet?
    Naturligtvis inte ! Åtminstone mycket , mycket litet.

    Beträffande svar på dina frågor: Betänk att jorden är ett alltför dynamiskt system för att nå ett egentligt ekvilibrium, så temperaturen svänger upp och ned i olika tidrymder, men i och för sig längs ett långtidsekvilibrium, med sina olika trender inklusive glacialer och interglacialer.
    Varje klimatvariation föregås och efterföljes av dess motsats.
    Sålunda framgår såväl orsak och effekt av t.ex. LIA.

    Gillad av 2 personer

  2. Jan Andersson skriver:

    Jag ser framför mig en arbetslokal eller skola i ett tropiskt land, med solpaneler på taket och ett direktkopplat luftkonditioneringsaggregat inomhus. Kylan kommer automatiskt när den behövs som bäst. Då orkar folk jobba i dräglig temperatur. Alla vet att det är svårt att både tänka och utföra fysiskt arbete när tempen ligger på 30-35 °C.

    En tusendel är en tiondel av ett.

    Gilla

  3. Uno skriver:

    Såg att någon menade på att ”en tusendel är en tiondel av ett”? Det måste komma från den högre matematiken, och ändå hade jag högsta betyg i matte från instruktörskolan!

    Gilla

  4. Stig skriver:

    Är det inte ganska relevant att den energibesparing vi får genom att klimatet blir varmare på våra breddgrader bidrar till mindre energiförbrukning, mindre ved eldning, mindre kallstarter av fordon, mindre el förbrukning. Skulle vara intressant att få en kostnads och miljö värdering av detta.

    Gilla

    • jsandwall skriver:

      Energi kan varken produceras eller konsumeras. Deen kan -enligt termodynamikens lagar – bara omvandlas från högre till lägre kvalitet. Omvandlingen till högre kvalitet står solen med fotosyntesen för

      Gillad av 1 person

  5. göran högblom skriver:

    Solen vräker ner ca 100 ggr mer än hela mänsklighetens totala energiomsättning. i tropikerna rör det sig om ett par KWs effekt per kvadratmeter…….. Det räcker att bygga solelkraftverk i några procent av världens öknar för att få elenergi i överflöd som genom enkel teknik också kan användas till att spjälka vatten i syre och vätgas . Vätgas utgör annars ca hälften av naturgas varför det blir en enorm minskning av CO2-utsläppen bara genom att använda naturgas jämfört med kol o olja. Vätgas brinner ju som väl alla vet med syre och ger därför noll koldioxid!!! Med solelanläggningar i varma länder är det lätt att skapa svalare inomhusklimat. Alltså, ”klimatproblemen” har relativt enkla lösningar till låga kostnader medan okunniga politiker propagerar för extremt dyra och opraktiska elbilar…Kostnaden för att tillverka miljoner elbilar bara i Sverige är enorma och batterierna är ju både livsfarliga och kräver sällsynta metaller i oerhörd omfattning. Enklast är ju at köra på metanol, etanol och andra biobränslen som fås av skogsråvara. Tack för ordet!

    Gillad av 1 person

  6. Lennart Bengtsson skriver:

    Metanol som kan produceras av skogsrester är utmärkt på många sätt. Det behöver inte ens hällas i tanken utan kan kombineras med bränsleceller och driva en elbil. Jag är dock här på ngt osäker mark då jag ännu inte är säker på om man kan få fram tillräcklig effekt. Säker finns det ngn läsare som känner till detta.

    Gilla

  7. Mikael Karlsson skriver:

    Bästa Lennart! Tack för en väldigt bra och informativ artikel som jag kommer att referera till i samband med att jag hamnar i klimat-, miljö- och hållbarhetsdiskussioner i olika sammanhang (vilket sker jämt nuförtiden). Har även tidigare refererat till dig när debattvågorna gått höga i min bekantskapskrets och bland arbetskollegor i dessa frågor. Tack för att du står på dig och driver en sansad och nyanserad diskussion med utgångspunkt i vetenskapliga fakta!

    Gillad av 1 person

  8. Johan Elgersson skriver:

    Det är dock inte så effektivt att spjälka väte ifrån vatten med nuvarande metoder. Solceller har mycket kvar att bevisa. Att gå över helt till biobränslen vad innebär det för våra skogar? Ingenting är gratis. Och så vadå om människan är skyldig eller ej till den globala uppvärmningen? Spelar det någon roll? Och varför tror vi att vi är de enda som styr jordens klimat? Människans hybris är svaret. Det blir som det blir oavsett vad vi gör tror jag.

    Gillad av 1 person

    • LHGV skriver:

      När de vänstervridna klimatalarmisterna tillåts få 100% mediatid för att lika vänstervridna politiker ska ges möjlighet att legitimera skattehöjningar får ordet demokrati en helt annan innebörd.
      Artikeln skulle vara otänkbar att publicera i svensk systemmedia, där till är den för komplicerad för socialister, kommunister och miljöpartister att begripa.

      Gilla

    • Kenneth Sanfridsson skriver:

      Jag håller med Johan Elgersson. Det blir som det blir oavsett vad vi gör.. Dessutom så har vi – Sverige som nation – dom hårdaste miljölagarna, den modernaste bilparken, bästa återvinningssystemen, bästa reningssystemen i världen vad gäller avlopp och luftutläpp,
      avgasreningssystemen osv, osv.., samtidigt som vi har cirka 1 tusendel av världens befolkning. Utöver detta är 70 procent av Sveriges yta täckt av koldioxidupptagande, syreproducerande skog. Min slutsats är; Vad Sverige gör / inte gör har i princip ingen betydelse eftersom vår folkmängd är så försvinnande liten i sammanhanget. Dessutom så föregår Sverige oerhört starkt som gott exempel. Världen vallfärdar till Norden just för den rena luften och naturen.. – något vi kan tacka våra miljölagar för och vara oerhört stolta och tacksamma för.

      Gilla

  9. Bengt Svejdur skriver:

    Tack Lennart Bengtsson! Utan att ha några kemikunskaper på någon högre nivå så har jag, i de diskussioner jag deltagit i, alltid haft ungefär det tankesätt som du har utan att kunna sätta de rätta orden på det. Jag har också sagt att mänskligheten står inte för all klimatpåverkan, utan en del är naturens gång. Jorden har ju haft både istider och heta tider tidigare så varför skulle så inte kunna vara fallet även nu.

    Gillad av 1 person

  10. Gustav Holst skriver:

    ”På ett år bidrar varje svensk med 4,2 ton per person. Detta har reducerats avsevärt under de senaste 50 åren. 1970 var nämligen bidraget per svensk nästan tre gånger så mycket. Den stora minskningen beror främst på kärnkraftinstallationen under 1970- och 1980-talet, därtill värmepumpar, vindkraft och bättre energihushållning.”

    Territoriellt sett, säkert.
    Konsumtionsbaserat sett brukar utsläppen per svensk anges till 10-11 ton per år. (Skogens upptag sannolikt ej subtraherade.)

    En orsak till minskningen inom landet kanske även att en del produktion flyttat ut ur landet.

    (Därtill har vi såvitt jag vet haft CO2-skatt sedan -90-talet – dvs vissa styrmedel/aktiva åtgärder kan ha varit relevanta för att nå nuvarande nivåer.)

    Gillad av 2 personer

      • Gustav Holst skriver:

        Vad gäller CO2-skatt: Ja kanske.
        Men även för storleken på våra bilar (bensinpriset), och hur mycket vi kör.
        Och kanske även huvuvida lönsamt att elda med villoolja eller ej?

        Gilla

  11. Simon Karlsson skriver:

    Tack för en saklig och (just därför) högst intressant artikel. Följ. 2 påståenden i artikeln kan dock troligen vederläggas: ”Nästan ingen [av de fattiga svenskar som på 1800-talet utvandrade till USA, min anm.] återvandrade dock och i inget fall har det rapporterats att orsaken till återvandringen var det hemska klimatet i USA.” Mot detta måste jag invända: Återvandringen var nog inte helt obetydligt, även om jag tror (mig veta) och antar att de flesta inte återvandrade (för den som vill veta (mer) säkert, finns rimligen viss statistik på detta). Och jag kan rapportera om ett högst troligt fall av återvandring pga. vädret/klimatet: Min mormors mor, Alma, från Svartrå socken, Halland, utvandrade liksom samtliga syskon som överlevde barndomen (7 st. tror jag) till USA under slutet av 1800-t. och början av 1900-t.. Hon var ett av två syskon som återvandrade (i hennes fall, så vitt jag minns, efter ett knappt decennium eller så). På frågan, varför hon återvände till Sverige och Halland, skall hon enl. min mors uppgift ha svarat, att hon inte stod ut med det varma, fuktiga klimatet där hon bodde i USA (delstaten Rhode Island). Skall man vara petnoga var hon förvisso fattig, men tillhörde de i syskonskaran som utvandrade under 1900-talets början (och alltså inte under 1800-t.).

    Gilla

  12. olle holmqvist (som egentligen inte hter nåt annat) skriver:

    Förändringar åstadkoms i tiden och i rummet. I tiden kan vi införa en prutt-fri veckodag,
    men vilken ? Söndagen då man ändå vilar till radiogudstjänstens begåvade amatörsångare
    med föreställbar begåvad dirigent, eller lördagen då alla ändå är bakfulla.? Fredagen har helgen s a s redan börjat och måndagen är ju inledningen på arbetsveckan när vi som det så fyndigt heter med ”hjärtans lust” kastar oss an hela veckan med dess Ytmaningar. (de som kallades ”problem” förr i världen).

    Jag föreslår Tors dag. Han som brakade så däruppe. Just därför tvärtom ! Vi är prutt-fria jordomledes.på guden Thors dag.

    Eller lokalt: Prutt-förbud utomhus, med undantag för travhästar och docenter.

    Viktigt: vi kan inte pruta på kraven !

    Gillad av 1 person

  13. Mats Hommerberg skriver:

    Vår energi kommer ursprungligen från solen.
    Det finns olika lager runt jorden som reglerar mängden energi som passerar in i vår atmosfär.
    För att det skall vara balans måste väl även mängden energi som avges från vår atmosfär vara lika stor?
    Den balansen verkar inte finnas. Har den någonsin funnits?
    Detta i sin tur måste betyda att totala mängden energi på jorden ständigt ökar.
    Vi ska vara mer och mer ”energismarta” men är vi det egentligen? Ju mindre energi vi förbrukar ju mer kommer att finnas tillgänglig för det vi helst vill undvika,
    Är det någon som har lite energi över och kan kommentera mina vilsna tankar?

    Gilla

    • Stig Palm skriver:

      Den bästa insatsen för klimatet är att minska Jordens befolkning med några miljarder invånare.
      Detta sker nu i den vita världen och sedan kommer den kulöra efter.
      Solen med tiden blir större och allt på Jorden förbränns. Jorden blir en död planet och allt blir frid.

      Gillad av 2 personer

  14. Danne skriver:

    ”En ökning med ytterligare en grad eller två innebär knappast några ytterligare väderkatastrofer”

    Lennart vad ligger till grund för det antagandet du gör här om temperaturökningens effekter? Den frågan tycker jag är själva kärnan i klimatdebatten och avgör helt vilka åtgärder som ska vidtas för framtiden. Vi ser redan nu rekordväder med svår torka, översvämningar, orkaner mm vad är det som säger att det inte blir värre? Stigande havsnivåer, försvagad golfström och massa andra tänkbara och otänkbara klimateffekter, du menar att inget kommer hända?

    Gilla

  15. Stig Palm skriver:

    Problemet är nu löst för Sveriges del?
    Behövs ingen Vetenskap när vi har GRETA. Dessutom, välsignad av Påven.
    Den kyrka han representerar har via Vetenskapen fått reda på att Jorden är rund och inte platt som hans företrädare påstod. Kanske Påven kommer till insikt om klimatet till slut?

    Gilla

  16. Bjarne skriver:

    Människor i mellanöstern eller Afrika har mycket mindre ekologiskt fotavtryck än människor i Sverige. Alltså att flytta människor i stor skala från dessa länder till Sverige är ekologiskt felaktigt. Dock jag har fortfarande inte hört någon miljöpartist tala om invandringsskam.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.