Högre utbildning

Patrik Engellau

Jag har gått på så många universitet, närmare bestämt ett halvdussin, så jag har haft anledning att fundera på vad studenter egentligen lär sig vid högre lärosäten. Låt mig genast säga att jag bara studerat mjuka eller halvmjuka ämnen såsom nationalekonomi och statsvetenskap och ekonomisk historia så jag uttalar mig inte om hur det går till på de hårdare institutionerna där man utbildas till ingenjör eller tandläkare. Min grundföreställning är att de senare linjetyperna erbjuder ett slags yrkesutbildningar som funkar i bemärkelsen att den som utbildat sig till tandläkare med framgång kan ta hand om patienters munhåleproblem. Det är nog på motsvarande sätt med utbildningen av elektriker och VVS-tekniker.

Mina funderingar väcks till liv av en krönika av skribenten Jan Norberg på sajten Newsvoice. Norberg hade träffat ett antal ”yngre personer” med politiskt korrekt läggning, tydligen i USA, och ställt frågor till dem om deras tro. En av dessa yngre personer hade studerat political science, det vill säga statsvetenskap, och Norberg frågade varför han valt just det ämnet. Den unge mannen förklarade att han ansåg att han på det viset kunde få en ”god möjlighet till en bra yrkesmässig karriärutveckling inom den offentliga sektorn”.

Jag tror att den unge mannens analys var precis på pricken. Inom statsvetenskapen liksom i det övriga humaniora utbildas unga människor i det politiskt korrekta tänkande som staten efterfrågar. (Varför den offentliga sektorn efterfrågar personal som är slängd i politiskt korrekt tänkande behöver jag väl inte förklara igen? Allt politiskt korrekt tänkande går ut på att politikerna och den offentliga sektorn ska bestämma mer och få utvidgade uppgifter, till exempel genom att vidta åtgärder för att tillrättalägga nyupptäckta orättvisor.)

Min tes är alltså att den högre utbildningen går ut på att träna studenterna i det tänkande som en framtida arbetsgivare efterfrågar. Det är inget kontroversiellt påstående. Dentologistudenter lär sig om tänder för att deras arbetsgivare vill att de ska kunna hantverket. Men, påstår jag och det är kontroversiellt, när det gäller anställningar i den offentliga sektorn handlar det inte, eller i varje fall inte i huvudsak, om praktiska och hantverksmässiga kunskaper utan om ideologi. Den ideologin, PK-ismen, handlar bara om att öka makten hos detta organisationssystem och därför vill organisationssystemet att unga människor som ska anställas redan på förhand har inhämtat den efterfrågade världsbilden. Det är ungefär som när jesuiterna för några hundra år sedan utbildade begåvade unga män i ett tänkande som främjade den katolska kyrkans inflytande.
Så var det även, mutatis mutandis (det betyder ”efter vederbörliga ändringar”), när jag studerade och examinerades vid Handelshögskolan i Stockholm. Den vederbörliga ändringen är att vi studenter på Handelshögskolan inte tränades i det tänkande som gällde i välfärdssystemet utan i de banker och storföretag (eller till och med finansdepartementet) där de flesta av oss, efter den utomordentliga skolning vi erbjöds, också hamnade.

Under min tid som student på Handelshögskolan i Stockholm blev jag alltmer misstänksam mot hela den officiella föreställningen att det var vetenskap och yrkesfärdigheter vi bibragtes (då undantar jag lektionerna i bokföring, som är riktig yrkeskunskap). Även om jag lärde mig tankegångarna och klarade tentorna trodde jag aldrig på de gängse teserna, till exempel keynesianismen. Jag kände att det handlade mer om mode och stil.

”Här lär vi oss hur man snackar om man ska jobba på bank” sa jag till mina studiekamrater utan att någon brydde sig om mina observationer. Då sa jag att jag funderade på att byta till en annan populär stilskola, Shantungskolan, där man utbildade kosmetologer. Det gjorde inte heller något intryck.

Med detta vill jag antyda att det inte är något märkvärdigt med att nutidens högre utbildning på de humanistiska linjerna utbildar unga människor i politiskt korrekt tänkande. Makten behöver alltid sålla fram fogliga och begåvade adepter.

Har du funderat på hur det engelska imperiet kunde byggas och administreras av folk som studerat grekiska och antikens historia på Eton och Oxford? Inte var det yrkeskunskap och praktisk vetenskap de lärde sig. De lärde sig hur man samarbetar med folk som har samma ideologi och övertygelse.

41 reaktioner på ”Högre utbildning

  1. Samhällsvetare skriver:

    ”De lärde sig hur man samarbetar med folk som har samma ideologi och övertygelse” skriver PE.

    En väsentlig mening.

    Alla som kan samarbeta når framgång.

    Gillad av 2 people

  2. svenne skriver:

    ”Under min tid som student på Handelshögskolan i Stockholm blev jag alltmer misstänksam mot hela den officiella föreställningen att det var vetenskap och yrkesfärdigheter vi bibragtes (då undantar jag lektionerna i bokföring, som är riktig yrkeskunskap).”

    Även jag är skeptisk till att betrakta ekonomi som en vetenskapsgren men – som Patrik påpekar – är ju bokföring ett hantverk som kräver en yrkeskunskap där ”en spade är en spade”, och denna användes ibland på ett kreativt egennyttigt sätt där det krävs en yrkesskicklighet för att få ett oantastligt resultat enligt lagens mening.

    Den ekonomiska forskning som t.ex. Tino Sanandaji bedriver kan väl betraktas som vetenskaplig eftersom han använder krass statistik och genom bearbetning av denna sätter han olika typer av förståsigpåare på pottkanten, och det handlar då om både politiker och självutnämnda ”experter”. Eftersom hans åsikter grundas på fakta så är han svåråtkomlig för angrepp från dem som är ”goda” och hans framträdande i TV-soffor är därför ytterst begränsat.

    Däremot anser Vetenskapsakademin – utan att darra på manschetten – att ekonomi är en vetenskap:

    ”Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2018…….”

    Jag är skeptisk till försöken att få ekonomi att betraktas som en exakt vetenskap. Det räcker ju att titta på bankernas ”rådgivning” och deras återkommande haverier som kostar skattebetalarna stora belopp. De stora bankernas ledningar tillhör väl den högt utbildade kategori som borde vara mest insatta i de vetenskapliga ”fundamenta”, som påstås utgöra grunden för hantering av deras olika typer av ”produkter”. Småsparare och ”småinvesterare” är många gånger, med rätta, inte imponerade av bankernas hantering av deras kapital trots en påstådd ”vetenskaplighet”.

    Gillad av 5 people

  3. jeangremillon skriver:

    Ibland faller en polett ner och man förstår världen bättre. Det gjorde det när jag lyssnade på Lotta Grönings intervju med forskaren Torbjörn Fagerström på bokmässan. Det handlade om hans bok och om vår kunskapssyn och om att allt är sociala konstruktioner.
    Se intervjun här https://www.axess.se/tv/program.aspx?id=5602
    Torbjörn jämförde humaniora och samhällsvetenskaper med teknik och naturvetenskaper. Det är riktigt att det mesta är sociala konstruktioner. Inom naturvetenskaperna är det tolkningar av naturvetenskapliga fenomen gjorda av människor, som vi betraktar som kunskap. Kunskapen revideras när nya människor gör nya tolkningar eller fördjupar och befäster tolkningen. Ett slags social konstruktion. Men frågeställningen inom naturvetenskapen är hämtad från verkligheten. Här finns en fast punkt i gungflyet. Den finns i naturen. Inom humaniora och samhällsvetenskaper är både frågeställning och forskningsresultat sociala konstruktioner. Det förklarar hur mänskligheten kan komma så snett ibland. Som i dag . Om allt är sociala konstruktioner och de flesta människor är flockspringare kan mänskligheten springa mycket snett. Då erbjuder naturvetenskaperna lite fast mark. Problemet är att naturvetarna inte är lika bra på att babbla och hitta på ord. Skulle det bara funnits babblare på jorden hade vi nog varit kvar på stenåldern.

    Gillad av 5 people

  4. Östrahult skriver:

    Även de mjukare vetenskaperna har väl ibland präglats av vetenskaplig stringens, Och studiet av människan, även som social och ekonomisk varelse kan väl sägas ingå i naturvetenskapen eftersom människan ingår i naturen. Vad som hänt är dock att begreppen vetenskap och forskning devalverats rätt kraftigt. Nu har det gått så långt att inte enbart de mjuka vetenskaperna förvanskats utan även naturvetenskapliga fakta ifrågasätts med nedlåtande omdömen som ”biologism”.

    Orsaken till detta är politiseringen, all forskning i stort sett är politiserad, av vänsterkrafter. Det finns dessutom en kvardröjande omotiverad status förknippad med forskning vilket är orsaken till inflationen i ”professorer” och att det finns ”campus” i varenda buske. Det märkliga är att alla dessa amatörer håller fast vid sina ritualer där man delar ut hedersdoktorat i varenda buske, media kör med ”forskning visar” etc. Flockmentalitet kanske man kan kalla detta.

    Gillad av 5 people

  5. Snö och snö och snö, danske mand, med istappar i skägg som narvalens tand, utmattad sig fann, vad nu? gata av guld minsann, tempel och stupa och vackra dräkter många ibland, välkommen till Shambala säger yetimadam skriver:

    Här har du fullständigt fel, vad baserar du detta på? Jag läser just nu Martin Sellners bok ”Identitär”, översatt av KOA, dessa unga identitärer är ju mycket mer medvetna om vad som pågår än vad som är fallet med äldre människor som skriver på DGS, de har ju sett det inifrån, i skolan, på universitet, och i utelivet, de har ännu inte kapslat in sig som nästan vi alla som skriver här, som alla journalister och alla politiker. Det den identitära rörelsen gör det är att ta många av metoderna från vänstern, aktivismen står i centrum, och denna aktivism har vänstern sysslat med alltid. Snart skriver väl Patrik att det nog inte är så farligt med vänsterdominansen inom media, eller dess totala dominans inom etablerad politik. Jag rekommenderar en läsning, starkt. Självklart så har vänstern fullständigt tagit över universiteten, kanske värst i USA men hela Västeuropa är infekterat, Patrik kanske har missat det för denna hjärntvätt nu är överallt, den smyger sig in där man minst anar det, vänstern och vänsterprinciper kontrollerar nu hela vår officiella kultur, och styr allt, och det är just för att västern nu har makten som vi börjar se förfallet och kaoset och våldet, som alltid förr, som under nazism och kommunism som båda var vänster. Vänsterns principer styr och vi kan se det nu då genus har egna professurer (vilket så klart är vänsterforskning, dvs trams) samtidigt som islam breder ut sig och vi ser våldtäkter och annat kulturellt betingat våld överallt. Vänstern har dock problem, eftersom deras principer är fel och bygger på lögner, så verkligheten kommer ikapp, det finns inget ymnighetens horn, alla kulturer är inte lika produktiva, inte lika våldsamma och behandlar inte de svaga och annorlunda lika. Transpersoner och homosexuella kommer att gå en mörk tid till mötes i vänsterns händer, man rör sig obevekligen mot ondska och förtryck.

    Dessutom så har vänstern ett problem, den har nämligen makten, den bestämmer, så vad skall man revoltera mot? Det bilrally löjligare, transtoaletter. De 267 kostym-nazisterna i Sverige pumpas upp som en Zeppelinare men för de flesta så är de som dronten, man har aldrig sett någon, inte ens på Seychellerna finns någon levande person som minns hur de såg ut. Detta har identitärerna insett, det är vänstern som nu är ”staten och kapitalet” så Sellner har insett att det krävs ganska lite för att rucka på deras formuleringsprivilegie, det enda vänstern kan göra är att lägga locket på, att öka åsiktsförtrycket, och undvika sanning och debatt, för vänstern och pk-isterna (jag räknar självklart in Moderaterna här, bevis: Ann Heberlein, tidigare AFA-anhängare är moderat) är nu komiska, allt de gör framstår vid lite inspektion som tramsigt, som Bagdad Bob, eller Nordkoreanska tåspetsar på marsch med sträckta ben, pk-isterna och vänster är löjeväckande, deras argument är löjeväckande och deras ideologi som nu blommat ut, är löjeväckande.

    Gillad av 10 people

    • annagustin2@gmail.com skriver:

      Men…om vänstern har tagit över de högre studierna och de högsta ämbetena…då är väl det en paradox – för samtidigt så är högerns behov och vilja = vänsterns totala motsatts, alltså utförsäljning, inget ska ägas gemensamt, friheten in absurdum…vilket man ju inte alls tror kommer från vänstern..??

      Det verkar snarare som om alla politiker gått socialhögskolan och tror att människan ska tas om hand för hon klarar inte det själv.

      Bara det faktum att de alla (vänster och höger) håller bankerna om ryggen och tillåter bankerna att låna ut mer pengar än vad vi medborgare lånar in, skulle man åtminstone förvänta sig att vänstern lyfte upp som en stor fråga i politiken. Men icke.

      Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Den nyliberala paradoxen eller hallucinationen. Men nyliberalismen är inte höger, utan något slags mitten, egentligen bara en lite mindre avskyvärd slags ideologism, fast i samma rationaliseringsbehov som vänstern, fast i samma felaktiga världsuppfattning och problembeskrivning. En del av postmodernismen, dessutom.

        Ägande är inte den enda formen av bestämmanderätt. Den riktiga högern vill förstås inte ha ”gemensamt ägande”, eftersom detta är en illusion, en lögn, som vänstern använder för att få bestämma. Statens eller nomenklaturans ägande är minsann inte gemensamt, långt därifrån.

        Den riktiga högern vill ha gemensamt bestämmande över vissa saker, men privat ägande, som är det enda ägandet. Detta kallar vi demokrati. Vänstern är emot.

        Gillad av 1 person

    • Shambala skriver:

      Jag skall moderera mitt påstående om Heberlein, det är i andra hand men vad jag kan förstå så har hon uttryckt sympatier för AFA tidigare och var vänster.

      Gilla

  6. Välkommen till Shambala skriver:

    Här är en som inte håller med, för Patrik har dels fel om att vänsterns och pk-ismen inte har nästan fullständig kontroll idag, jag har sett data på att över 90% av professorerna i USA i relevanta ämnen är vänster, utan fel också om att det man lärde sig förr inte spelade någon roll. det man lär sig idag det är att bli aktivist för en sanning, och hur man försvarar denna enda vänstersanning, inte att pröva argument, att diskutera, att söka kunskap och vetande och att träna och strukturera sitt tänkande.

    https://www.hoover.org/research/classicist-victor-davis-hanson-can-higher-education-be-saved

    Gillad av 2 people

      • brrr skriver:

        Detta illustrerar nog sveriges dilemma idag. M- och KD-väljare anser att allt är vänsterns fel, och fortsätter att rösta M och KD, medan S- och V-väljare anser att allt är högerns fel, och fortsätter att rösta S och V.
        Så här står vi nu…

        (jag vet att just MOAB och några till röstat SD och AfS, men ni är minoritet)

        Gilla

      • Shangri-La skriver:

        Jag rekommenderar Östmans blogg för att reda ut detta. Högern och vänstern har ju gjort gemensam sak i många frågor, främst kanske massinvandringen och en förd politik som skadar den egna befolkningen och inte minst kvinnorna, så det är en falsk dikotomi, som ju regeringsbildningen visade med all tydlighet. Det är politikerväldet mot folket och populisterna.

        Antingen röstar man SD eller AFS eller MED eller så tycker jag man bör sälla sig till de skyldiga och sluta gnälla. Man röstar då för islamisering och våldtäkter, med eller utan rotavdrag.

        Är det så illa BRRR att ni alla är som hundar som husse sparkar på och ändå stannar?

        Gillad av 2 people

      • Shangri-La skriver:

        Förvirringen kommer sig av att både höger och vänster har anammat samma vänsterprinciper men ”näringslivshögern” kännetecknas av att alltid spela det givna spelet, nu är det ett vänsterspel, så man leker med om klimat och flyktingar och allt det andra för marknadsföringens skull, samt att fler kunder och billigare arbetskraft samt statliga kontrakt aldrig är fel. Men det är vänsterprinciper som styr, inte konservativa principer som tidigare högern var grindvakt för. Som sagt Östman reder ut det bättre.

        Gillad av 3 people

  7. Dandersan skriver:

    Klimatvetenskapen behöver kritiska studenter.
    Men det finns få som motsätter sig dagens finansierad forskning.
    Inte för att den visar rätt utan för att den är allenarådande.
    Log när en ett år gammal intervju med en klimatforskare hävdade att vi får vänja oss vid Sommar med mer regn och varma vintrar speciellt i norr.
    Samma expert får väl säga att vi får vänja oss vid sommar med torka och kalla vintrar speciellt i norr.
    Skit samma-vi får vänja oss vid mer väder!

    Gillad av 2 people

    • brrr skriver:

      Ja, en stor uppgift för någon som har kapacitet, borde vara att gräva fram vad dessa klimatalarmister sagt genom åren, ordna det kronologiskt, och sedan sprida det överallt.

      Gilla

  8. Yvonne Rosenthal skriver:

    Tänk om Patrik Engellau hade gjort slag i saken och gått på Shantungskolan då! PE kunde så hade varit PK idag, av det yttre att döma. Rätt foundation , a och o. Rätt rouge rätt placerad, rätt färg och rätt form på ögonbryn , ögonfransar och naglar. Läppstiftspenna för rätt kontur och läppstift . Vacker gång trots åtstramande korsett och skor med höga klackar tränas med hjälp av telefonkataloger på huvudet. Alltför sött!

    Gilla

  9. larsbernhoff skriver:

    Det viktiga som jag fick lära mig vid olika lärosäten med mjuka ämnen är att hantera information. Om jag läste marknadsföring så beskrevs en situation och behov önskemål. Jag skulle självständigt ta fram det relevanta och skriva analys och förslag till lösning. Individuellt rättade och kommenterade av kunniga lärare. Så gick det till i USA.
    I Sverige så var det mycket ofta multiple choice frågor efter en föreläsning i aula och läsande av olika böcker, dvs minneskunskap, som ändå gick förlorad ganska snabbt. För mig var det viktigaste att lära sig strukturera information så att den gick att använda till något nyttigt. Det var den generella metodkunskapen (med möjlighet att leta fram fakta i litteraturvid behov) som blev den lärdom som sedan gick att använda i näringslivet.

    Gilla

  10. Steven Jörsäter skriver:

    Du glömde de riktiga vetenskaperna. Matematik, Fysik, Kemi, Biologi, Astronomi, Meteorologi, Geologi etc. Här har människans tänkande nått sina största höjder. Det är också dessa och deras tillämpningar i form av ingenjörsvetenskap och medicin som i stort sett hela vår världsbild bygger på, inte Keynes, Marx eller Hayek. De sovjetiska kommunisterna hade en mycket sämre fungerande samhällsekonomi men det hindrade inte deras stora framsteg inom matematik och fysik och även en del ingenjörsvetenskap (jmfr rymdteknik). Det gjorde att det sovjetiska samhället trots allt utvecklades ganska snabbt.

    Men även här har den politiska korrektheten lyckas förgifta atmosfären. Att det i den anrika klimatologin, en del av meteorologin, numera väsentligen handlar om vilka larm man ska utfärda och vilka som moraliskt ska fördömas snarare än att faktiskt förstå processerna vet numera varje medborgare. Kemin och i viss mån även fysiken har genom ett trollspö förvandlats till miljövetenskap där dagens dogmer om vad som är livsfarligt eller inte ska omsättas. I biologin har man fått ett ännu kraftfullare redskap, ekologin och den medförljande ekologismen, där varningarna om ”kollapsande” ekosystem har blivit vardagsmat.

    Lägger vi nu till jämställdhetsreligionen, feminismen och Metoo ovanpå detta så är det inte förvånande att PK-ismen har i stora delar lyckats ta kontrollen även över dessa viktiga områden.

    Kort sagt, vi är illa ute.

    Gillad av 3 people

  11. annagustin2@gmail.com skriver:

    Det Patrik skriver:
    ”att den högre utbildningen går ut på att träna studenterna i det tänkande som en framtida arbetsgivare efterfrågar” – har jag själv mött när jag frågade en professor på KTH om det skulle vara möjligt att hitta några elever som kunde tänkas vara intresserad av att göra en simulering av skattesystemet med Kalle Gustafsons ”Tidfaktorekonomi” som modell. Denne professor sa att han kunde lägga ut idén till studenterna men de väljer ju själva. Jag skrev ihop en text som låg mer än ett år ute bland andra förslag – men ingen hörde av sig. När jag undrade vad det kunde bero på svarade denne professor att:
    ”-Jo….eleverna väljer ju att arbeta med projekt hos företag där de tänker sig kunna få ett jobb efter skolan”.
    Att ställa in sig för att bli attraktiv på den arbetsmarknad man skolar sig för – är nog vanligt.

    Gilla

  12. G.Persson skriver:

    Även större företag försöker styra in oss på de ”rätta” tankebanorna. Jag jobbar på ett riktigt stort företag, som var tidigt ute med dammsugare och kylskåp och igår höll personalchefen ett anförande om företagets uppförandekod. Den unga, kvinnliga, personalchefen mässade om värdegrund, bla, bla, bla, bla. Global Compact var t.o.m. en av punkterna. Hon poängterade att föreningsfrihet gäller men det verkar som att vår yttrandefrihet på sociala medier bör överensstämma med företagets uppförandekod.
    Slutligen var vi tvungna att skriva under på att vi hade mottagit sakramentet. Dock var jag obstinat och skrev, som ett tillägg, att jag hade lyssnat.
    Tilläggas bör att jag tillhör fotfolket. Kollektivare.

    Gillad av 1 person

  13. Lasse Forss skriver:

    Moira von Wright, tidigare rektor vid Södertörns högskola, nu rektor för Åbo Akademi, har en egen syn på vetenskap och utbildning som tyvärr får större och större spridning. Det här är hennes syn på vetenskap:
    ”I rapporten Genus och text. När kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel? (1998) i serien Forskning i fokus som Skolverket ger ut undersökte Moira von Wright läroböcker i fysik för den svenska grundskolan och gymnasiet. Några citat från rapporten ger en bild av en mycket långt gången vetenskapskritik: ”Föreställningen om det vetenskapliga tänkandets självklara överhöghet rimmar illa med jämställdhets- och demokrati-idealen.” Och: ”En demokratisk undervisning kan då inte handla om att ersätta elevens ’vardagsförståelse’ med en ’vetenskaplig’ sådan.”
    Och nu ska hon alltså förstöra utbildningen vid Åbo Akademi.

    Gillad av 2 people

  14. Lars skriver:

    Värt se videon här. Jag gissar att många kanske inte har så bra begrepp om vad budgetunderskott/överskott innebär och det här är post-keynesianers syn, lika med Keynes syn och vad som styrde utvecklingen mellan 1945 och 1970, sedan kom nyliberalerna och Fridman i leken.

    Bakom att man, som du säger, inte vill diskutera hela bilden (som också är svårt naturligtvis) så finns även en hemfallenhet åt Chicago skolans ekonomer från Reagan och Thatcher, Clinton, Tony Blair, Schröder, Mitterand med stort inflytande inom EU.

    En bra startpunkt i något av det mest centrala för hur vi t.ex. ska tolka politiken inom EU. Och kort!

    https://larspsyll.wordpress.com/2019/02/10/understanding-government-debts-and-deficits/

    Gilla

    • Lars skriver:

      Han förklarar, att ,man inte lånar från framtiden utan inom dagens generationer och naturligtvis därigenom mellan morgondagens generationer, de som även då har lånat ut till staten. Eftersom man går med underskott när ekonomin är i recession dvs det står oanvända resurser tillbuds ute i samhället och man sparar mer än man investerar, så suger man upp detta sparande och genom statens utgifter – investeringar eller konsumtion – så skapas inkomster som drar igång samhället. Restriktionen är att tillväxttakten måste vara större än räntan dvs om t.ex. tillväxten blir 3 % av BNP realt så bör räntan vara mindre än så, annars sker en fortlöpande överföring av inkomster till de som lånat ut. Man lånar alltså inte av framtida generationer utan de har nytta av att ekonomin växer istället för att stagnera eller minska.

      Det här är centralt för förståelse av Keynesiansk politik och för att förstå politik. Samhällsekonomi fungerar inte som familjeekonomi. Tanken på balanserad budget är genomgående i dagens Europa och håller tillbaka tillväxten, det kompliceras av obalanserna i bytesbalansen mellan länderna, särskilt Tysklands bytesbalansöverskott. Vad Tyskland liksom Sverige gör är att hålla tillbaka inhemsk konsumtion och man får ett överskottssparande som inte hittar till lämpliga inhemska investeringar pga brist på efterfrågan utan söker sig utomlands och därmed hålls för Sverige växelkursen nere dvs importen hålls nere pga låg inhemsk efterfrågan. Kapitalet söker sig till södra Europa och driver upp växelkurserna eller rättare, inom Euron så driver det upp bytesbalansunderskott för dessa länder genom prisstegringar dvs lönekostnader. Simsalabim så har du krisen 2008 och hur det slog i Europa. Underskott i bytesbalansen kräver import av kapital dvs lån från övriga Europa. Du får en negativ spiral.

      Gilla

    • Lars skriver:

      Man ska nog kanske tillägga att:
      1) Om ekonomins strukturer är OK så kan man sätta arbetslösa att gräva gropar och fylla igen dem eftersom det viktiga är att de får inkomst som de kan spendera och det i sin tur ger mer efterfrågan i ekonomin. Man kan också öka pensionerna och det ger efterfrågan och mer än allmänna skattesänkningar eftersom pensionärer spenderar en större del av inkomsten jmfrt med den välbärgade.
      2) Om det är strukturproblem t.ex. en varvsindustri som är obsolet så vinner man inget på att ge mer bidrag dit eftersom det blir framtida konkurs och ingen tillväxt, men inkomsterna till de arbetande kommer ändå att stimulera efterfrågan i ekonomin.
      3) Om vi har strukturell arbetslöshet bland invandrare, vilket vi har, så kommer allmänna inkomststimulanser inte att få dem i arbete och skapa större BNP eftersom ingen vill anställa dem.
      4) Allmän efterfrågeökning genom offentlig konsumtion och investeringar ger inte högre framtida tillväxt om man satsar på meningslösa projekt som binder resurser i framtiden istället för mer produktiva investeringar.
      5) Ökade inkomster pga stimulering spiller också över i ökad import, så man vill att efterfrågan går mot varor och tjänster som har större inhemsk andel tex bostäder och vägar. Infrastruktur har generellt högre värde och ger framtida BNP tillväxt.
      6) För exportindustri är vanligen utländsk efterfrågan viktigare än svensk och den sektorn kan stimuleras med lägre valutakurs genom t.ex. centralbankens penningpolitik och det kan i sin tur ge högre importpriser för insatsvaror i exportindustrin och ge en stimulans för inhemska alternativa leverantörer. Svensk hantering av krisen 2008 var i första hand penningpolitisk.
      7) Penningpolitik, att hålla ned räntorna, kan ge stimulans att investera, men endast om efterfrågan finns. Lågräntepolitik spiller också över i högre tillgångsvärden på bostäder och aktier och företagsvinster dvs man lånar in mer i förhållande till eget kapital och bubblor skapas på aktiemarknader och bostadsmarknader. Här finns en förmögenhetseffekt dvs personer känner sig rikare och ökar sin allmänna konsumtion, men det är tveksamt om det är en stor effekt även om den finns. Det var uttalat av FED att man syftade dit. Investeringarna ökade dock inte mycket. Snarare var det budgetunderskott och lägre valutakurs som drog igång USA. Det är mycket märkligt detta fokus på lågräntor i EU och USA, det verkar som att man inte kommer ur det nu trots att effekten varit så liten på ekonomierna.

      Gilla

    • Lars skriver:

      Neoklassikerna anses ur många aspekter förvanskat Keynes med försöken att införliva med den allmänna jämviktsteorin och i att de ignorerar risk och likaså det finansiella systemet – loanable funds teorin dvs att bankerna bara är mellanhänder mellan sparande och investeringar. Chicago skolans inverkan förde dessutom med sig, baserat på ideologi om perfekt fungerande marknader om man lämnade dem ifred, en trend från 70-talet att macro ekonomi skulle vara härledd från Micro teori dvs den egennytta optimerande individen med ergodisk nytto funktion och perfekt syn på framtiden.

      Gilla

    • Lars skriver:

      Det lustiga dock, jag läste ju ett par terminer nationalekonomi, är ju att vad jag förstår så kan man läsa nationalekonomi två, tre år utan att någonsin få ta del av ifrågasättanden och diskussioner om teser, antaganden och modeller och hur modellerna klarar sig i mötet med verkligheten. Ekonomisk historia ger ju en möjlighet att själv förstå skillnaden mellan samhälle och modeller, men redovisning ger en illusion av att i förlängningen så måste väl nationalekonomin vara lika verklighetsförankrad….

      På så sätt blir ju studier i nationalekonomi studier i en ideologi som det framställs som en enhetlig ”vetenskap” där alla är överens och alla ekonomer, där flertalet kanske läst en termin, blir ju indoktrinerade på olika sätt.

      Undrar vad Patrik säger?

      Problemet är ju att det krävs så mycket studier för att på djupet kunna ifrågasätta och för den oppositionella kan det bli ett sug efter en teori som motsäger och det utan att man har verktyg att ifrågasätta. Kan antagligen leda både till Marxism och till Chicagoskolan.

      Det är enklare att bli övertygad om man inte har så djupa kunskaper.

      Gilla

  15. Klas Göran skriver:

    Humaniora och samhällsvetenskaperna talar i grund och botten om för oss vilka vi som människor och samhällen har varit, är, borde vara och skulle kunna vara.
    Eftersom människor och samhällen förändras över tid, förändras även innehållet i humaniora och samhällsvetenskaperna över tid.
    Om kvinnans roll i samhället förändras, förändras även sättet kvinnan beskrivs på inom humaniora och samhällsvetenskaperna.
    Det är viktigt att skilja på metoder och innehåll inom dessa ämnen: det är metoderna som gör dem till vetenskaper, inte innehållet. Det är fullt möjligt att undersöka kvinnans ställning i samhället med solida vetenskapliga metoder, utan att det blir ”genusflum” av det hela.
    Så alla ingenjörer i församlingen, släng inte ut barnet med badvattnet i er iver att endast definera naturvetenskap som ”äkta” vetenskap.

    Gilla

  16. styggestig skriver:

    Som tur var kom vi ju ut från universiteten och ut i det levande livets skola. Där upptäckte vi ju så småningom att det var mycket begränsade delar av vår utbildning som var användbar. Det fanns ju så många äldre arbetskamrater, som inte direkt slog oss på fingrarna, men som kunde visa hur det i själva verket förhöll sig. Dessutom stötte vi ju på de som hade gjort karriärer och fann tämligen ofta att vad dessa personer – oftast chefer – kunde, var att prata som politikerna gör idag, dvs i ”talepunkter”, argumentera från ”magkänsla”, använda ett enskilt personligt öde (gärna en närståendes) som empiri för en slutsats, eller berätta hur det var förr på arbwtsplatsen, eller i departementet på Gunnar Strängs tid eller dra en ”bygdehistoria”.

    Gillad av 1 person

  17. BjörnS skriver:

    Patrik, om det är någon tröst vill jag att du ska veta följande. I den myndighet jag arbetar har tjänstemännen ett samhällsperspektiv. PK finns inte utan det är analys som gäller. Vi är påfallande ofta nationalekonomer runt 50 år gamla men jag ser samma tendens hos de yngre. Kanske är vi naiva. Men, vi jan kosta på oss att säga som det är. Om ledningen sedan av andra skäl väljer att ta en politiskt mer bekväm linje har vi ändå gjort vårt jobb. Det är dock ganska tröstlöst. Vi är en expertmyndighet och jag misstänker att PK-ismen har infiltrerat mycket djupare i mer politiska myndigheter.

    Gilla

  18. kvellulvblog skriver:

    Patrik, en mycket intressant, men skrämmande, fråga är vad som lärs ut på våra universitet. Här är en länk till, hur främst humaniora, idag hanteras på USAs universitet. Likheterna med Canada och EU är påtagliga. Videon är lång, 1 hr 58’ , men värd att lyssna på i sin helhet. Den som intervjuar är inte ” my cup of tea” , men Peter Boghossian och James Lindsay, är väl värda att lyssna på.
    Hur man bl.a fick Mein Kampf publicerad som vetenskaplig rapport inom sk ”Genderstudies” genom att helt enkelt byta ut ”judar” mot ”vita män”.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.