”Staten och kapitalet”

Jan-Olof Sandgren

Hörde för ett tag sen denna 70-talsklassiker, som jag vill minnas ingick i den allsångsskatt som förvaltades av mig och mina vänsterradikala vänner i mitten på 80-talet, när vi i gott sällskap inväntade revolutionen genom att äta kräftor på Örjans brygga i Göteborgs skärgård.

Likt ”Fritjof och Carmencita” var texten liksom ingraverad i våra unga hjärnor, i varje fall refrängen. Och när allt annat glömts bort, kunde man höra de välbekanta tonerna eka genom sensomarnatten…

Sida vid sida, tillsammans hjälps dom åt
Staten och kapitalet, dom sitter i samma båt.
Fast det är inte dom som ror, som ror så att svetten lackar
Och piskan som kittlar, kittlar inte heller deras feta nackar!!

Många har spekulerat i hur det kan komma sig att så många av PK-ismens belackare – Jan Sjunnesson, Katerina Janouch, Malcom Kyeyune, Ann Heberlein, för att nämna några – har sina rötter inom vänstern. Beror det på att denna krets är speciellt hållningslös och villig att vända kappan efter vinden? Eller finns det flera orsaker?

Jag misstänker att de största opportunisterna finns inom den armé av lojala partimedlemmar som, oavsett politisk vindstyrka, hållit sig kvar i samma politiska läger i mer än 40 år. Under resans gång har de tvingats till åtskilliga kappvändningar och ideologiska piruetter för att inte falla ur ramen. Och det gäller inte bara vänstern.

Den som var centerpartist under 70-talet (och fortfarande är det) har till exempel gjort en häpnadsväckande resa från Torbjörn Fälldins trygga bondförnuft till Annie Lööfs urbana, gränslösa, mångkulturella världsherravälde.

Den som var socialdemokrat för 40 år sen (och fortfarande är det) har sett sitt parti förändras, från att företräda arbetarklassen till att företräda i stort sett alla grupper i samhället utom just arbetarklassen (om man med arbetarklassen menar dem som genom eget arbete skapat ett mervärde).

Den som behållit sin moderata partibok sen Gösta Bomans dagar intog från början en konservativ hållning – där sparsamhet var en dygd och en stark inhemsk kapitalism var grunden för svenskt välstånd – för att plötsligt omfatta Reinfelds apokalyptiska vision av ett Sverige som egentligen inte finns, och där man får vara glad om granen inte brinner.

Trogna vänsterpartister har också tvingats till uppdateringar. Den tidigare så populära uppfattningen att bägge könen ska arbeta tillsammans i kampen mot de multinationella storbolagen visade sig vara förlegad (storkapitalet befanns under 2000-talet vara rätt ok, så länge det arbetade globalt). Istället skulle man lägga krut på att bekämpa de verkliga fienderna: männen, klimatfluktuationerna, Sverigedemokraterna, judarna, de heterosexuella och såna som inte är rasifierade. (Det kan dock vara ok att vara ”icke-rasifierad”, bara man inte är stolt över det).

De flesta av oss som satt där och skrålade på bryggan 1985 förblev ändå trogna vänstersympatisörer, de flesta tror jag jobbar vidare inom socialtjänsten, kultursektorn eller andra skattefinansierade verksamheter. En viss fartblindhet gör att man inte så noga lägger märke till om den politiska plattformen man står på rört sig 180 grader inom loppet av några decennier.

Ibland kan det vara pedagogiskt att likt Archimedes utgå från en fast punkt. Till exempel den låttext jag citerade nyss (och som författats av det tidstypiska 70-talsbandet Blå Tåget). Jag tror inte någon inom vänstern skulle komma på idén att skriva en liknande text idag. Kanske skulle den funka bättre som kampsång för ”den alternativa högern”.

Sida vid sida, tillsammans hjälps dom åt, Staten och kapitalet dom sitter i samma båt, låter ju nästan som Patrik Engellaus beskrivning av ”Politikerväldet, med vidhängande välfärdsindustriellt komplex”. De som piskas att ro, så att svetten lackar är förstås den nettoskattebetalande medelklassen (vem skulle det annars vara?). Och den elitvänster som tagit plats vid köttgrytorna, har säkert lika feta nackar som de profitörer Blå Tåget en gång såg framför sig.

Första versen (som poetiskt kanske lämnar en del övrigt att önska) ironiserar över den flora av subventioner, transfereringar och lönebidrag som dagens vänster är så stolta över:

Kapitalet höjer hyrorna och staten bostadsbidragen,
så kan man fiffla en smula med den järnhårda lönelagen.
Och till och med betala mindre i lön än priset för mat och hyra
För staten skjuter så gärna till om levnadsomkostnaderna blivit alltför dyra.

Och omkvädet ”Den ena handen vet vad den andra gör”
för ju tankarna till det gåtfulla sambandet mellan bokstavskombinationerna PK, EU och FN.

Sången avslutas med raderna:

Åt var och en hans beskärda del av det växande överflödet
Kapitalet åt kapitalisterna, och åt understödstagarna – understödet.

Den som utför själva arbetet (och skapar överflödet) verkar inte ingå i ekvationen, men Blå Tåget menar nog att den som jobbar får sin betalning i ”understöd” och därför ska vara extra tacksam mot pappa staten.

Låt oss återgå till frågan om varför så många vänsterintellektuella under 2000-talet bytte fot, och upptäckte att de kände sig mer hemma på motsatta sidan av den politiska färgskalan. En teori är att man mognade, och i ett ögonblick av klarsyn insåg kapitalismens fördelar och socialismens begränsningar. För min egen del tror jag det ligger mycket i det. Min kloka mamma brukade säga att den som inte är kommunist vid 20 har inget hjärta, och den som fortfarande är kommunist vid 40 har inget huvud.

En annan teori är att det inte bara var vänsterns idéer som lockade 1985, utan också det ”utanförskap” som vänstern på den tiden kunde erbjuda och som idag bättre tillhandahålls av alternativa ”högern”. Jag talar inte om socialt utanförskap, utan om det utanförskap som tillåter att man står vid sidan av maktapparaten och därifrån försöker överblicka alternativ. Det är intressant att notera hur även ordet ”alternativ” tycks ha konverterat. Förr betydde det alltid vänster, idag betyder det raka motsatsen.

Många av dagens konvertiter (av vilka flera är tongivande inom alternativ media) stämmer bra överens med ”utanförskapsteorin”. Dom har sällan varit några välintegrerade delar av sossesverige. Dom köpte aldrig mittpolitikens idé att ”förena det bästa av alla världar”. Dom har antagligen aldrig röstat på ett regeringsparti. Dom var kritiska mot makteliten redan på 80-talet, och är ungefär lika kritiska till makteliten idag.

52 reaktioner på ””Staten och kapitalet”

  1. Leif Nilsson skriver:

    Tack Jan-Olof för en träffande och roande betraktelse.
    Strofen ”Sida vid sida, tillsammans hjälps dom åt
    Staten och kapitalet, dom sitter i samma båt”,

    får mig att tänka på vår regering, en till synes blandad kompott, som sitter och styr vår båt,
    med ministrar marinerade i feminismättika och PK-olja och som huvudsakligen, tycks fått sin utbildning på SVT:s Bollibompa-universitet.

    Detta kombinerat med inslag av machiavellisk slughet att läsa det politiska spelet
    och bestänkt med lite islamistiska kryddor, gör att den lätt går vilse i pannkakan,
    vilket gör att den åtminstone, kommer att göra slut på den humanitära stormakten,
    när den störtar ner vårt lilla land, (med sju miljoner svenskar), i verklighetens kokande mångmiljardsgryta.

    Liked by 8 people

  2. Fredrik Östman skriver:

    Det som kännetecknar den riktiga extremvänstern är ofta ett bra verklighetssinne, man observerar saker som de är. Detta återspeglas i sångtexten ovan. Men man har i ungdomligt övermod och på grund av ett starkt behov att hålla ihop i gäng fastnat i den självberömmande dualistiska princip som ligger bakom radikalismen och alla former av socialism och kätteri, principen att det onda är lokaliserat till en aktör och det goda till en annan aktör. Man kan på så sätt förklara sig själv god och någon slumpmässigt vald grupp, princip eller person ond, och man nöjer sig med det eftersom det uppfyller kraven, se ovan, övermod och sammanhållning.

    När människan mognar ser hon i bästa fall, framför allt om hon själv har ett bra verklighetssinne, se ovan, och inser att det onda och det goda finns i alla människor, i olika utsträckning, men dock, och att man själv är ansvarig för att inte ge utlopp för sin egen ondska. Detta är orsaken till att det finns en ständig ström av människor med ett gott verklighetssinne från extremvänstern till konservatismen. Vi kan ju kalla det darkness-at-noon-principen. Med hjärta och hjärna har det inget att skaffa, även om en bra hjärna kan genomgå processen mycket fortare och utan att behöva leva ut den i sitt eget liv.

    Det finns ingen ström av människor i motsatt riktning.

    De flesta människor har inget gott verklighetssinne och hamnar aldrig i vare sig extremvänstern eller konservatismen utan någonstans i den bluddriga mitten. De vet inte att deras hjärnor ljuger för dem och ställer allt tillrätta med lämpliga hallucinationer. De har alltid haft samma åsikter och de har alltid haft rätt.

    Orsakerna till att ni gamla vänsterknökar är så synliga i media är till sista för det första att ni är vana att strida och kämpa från den tiden när ni trodde er representera det goda på jorden, för det andra att ni har ett alibi som vänstervridna som gör att ni accepteras i den av vänstern dominerade mediavärlden. Eftersom folk utan verklighetssinne alltid har haft rätt kan de inte avfärda er rakt av.

    För det tredje har vi som inte ägnat oss åt vänsterns politiska kamp ett riktigt arbete och ett fungerande privatliv.

    Liked by 11 people

    • Leif Nilsson skriver:

      En bra analys, även om jag tycker att den är en aning tillspetsad. Dock tycker jag det är tveksamt, när du skriver, att extremvänstern har ett bra verklighetssinne. Det är i så fall, en väldigt begränsad del av verkligheten, som de uppfattar med sitt sinne.

      Liked by 2 people

      • Fredrik Östman skriver:

        Framför allt en begränsad del av extremvänstern. Kanske har du också träffat och pratat med kommunister som är riktigt vettiga, mycket ärligare och realistiskare än vanligt folk i den breda mitten, som bara förnekar fakta mest hela tiden? Den här Malcolm (jag kan inte minnas hur hans efternamn stavas) är ju ett typexempel. På nätet har jag diskuterat med en Ola Eriksson från Luleå, som mobbades å det grövsta på SSAB för att han var kommunist.

        Det är felaktigt att förneka att det finns en hederlig extremvänster bara för att extremvänstern som helhet är lömsk, förljugen och ondsint.

        Liked by 2 people

      • lastade med allt för resa över himalayas land skriver:

        Jag håller med här, det kan verka som några ”ser verkligheten” som Malcolm svårt-att-stava, men ändå landar de i ideologier som mördat miljoner. Det är väl verklighetsförnekelse om något.

        Liked by 2 people

      • Fredrik Östman skriver:

        Jag tycker ni är orättvisa. Det var inte George Orwell, Arthur Koestler, Malcolm Ky, Patrik Engellau, Ann Heberlein och Jan-Olof Sandgren som stod vakt i Gulag eller beslöt om massmord och svält. Det var deras kompisar som helt saknade verklighetssinne som gjorde det. Artikeln handlade ju om dessa personer som startar i kommunismen och sedan blir konservativa (vare sig de själva förstår det eller ej).

        Gilla

      • Anders L. skriver:

        Malcom Kyeyune, (uttalas Tjejune) är en stigande stjärna, skriver i GP, Kvartal, Dagens samhälle m.m. Håll ögonen på honom! Har f.ö. en podd: ”Markus och Malkom”.

        Liked by 1 person

      • Lev Barkland skriver:

        @Anders L. Det är intressant. Jag lyssnar och läser också mycket av Malcolm. Ditt ordval ‘stigande stjärna’ får mig att tänka till. För så där 10 är sedan hade en trolig utstakad väg för en dylik karismatisk, kvickk och djupsinnig intelektuell varit via SVT, eller hur. Därmed inte sagt att just han skulle ha valt den vägen men de hade en viss förmåga att fånga upp talanger. Så minns jag det iaf.

        Visst blir polariseringen och de nya spelreglerna i media tydliga då man betänker hur osannolikt detta vore idag. Icke att de tar risken att bjuda in någon äkta fritankare som vågar utmana värdegrunden. Och icke att vi förväntar oss att se stigande intellektuella stjärnor där. Endast införstådda karriärister.

        Liked by 1 person

    • A skriver:

      Tack Jan-Olof, skriv gärna mer om din erfarenheter inifrån vänstern. Och tack Fredrik, din klarhet är mycket sällsynt. Det borde gå att göra en sammanhållen utbildning av dig. 🙂 Men det vi vet minst om är väl hur man når de ”bluddrande” mitt under pågående massiv propaganda. Jag är väl egentligen inne på att det inte går utan ett sammanbrott. Självgodheten i dessa bluddrande är monumental, de undrar: ”hur kunde det ske”. Smtidigt som vissa öppet förespråkar ”klimatdiktatur”. Det är knäckande att se eländet, mitt framför ögonen, här och nu.

      Mvh A

      Liked by 7 people

    • O.T skriver:

      https://www.nyatider.nu/identitar-hur-gor-man-revolution-i-informationseran/

      Vi vet massor om vad som är fel med vårt samhälle. Inte minst vet vi att det pågår ett utbyte av Europas befolkning mot folk från andra kontinenter. Vi står inför ett existentiellt hot. Vi vet också att det finns naturliga och självklara politiska lösningar som skulle kunna rädda oss, ändå fortsätter folket att lita mer på gammelmedia och de gamla politiska partierna och ledarna. Hur väcker vi majoriteten till deras och vår överlevnadsfråga? Hur väcker vi intresse och sympati för vår sak? Martin Sellner ger svar i boken Identitär!.

      Liked by 6 people

      • Axel skriver:

        Vi får en ändring, när regeringen måste finansera även halva Svenska folkmängden, när räntorna kommer att skjuta i höjden och toklånarna blir bankrutta. Då funderar dom, varför får importen allt dom behöver, men inte vi löneslavar. Då du Löfven, behöver du drag under galoscherna, du får säkert draghjälp av skoätaren Lööf.

        Liked by 3 people

  3. Jan Andersson skriver:

    Det ärhelt ofarrbart att någon kan vara aktiv vänstersympatisör efter Olof Palmes härjningar i Sverige på sjuttiotalet och särskilt efter beslutet om att införa löntagarfonderna för att fackföreningarna succsessivt skulle ta över alla större företag i Sverige. Företagen slutade omedelbart att investera, deras skyldighet när aktieägarnas pengar inte längre kunde skyddas.

    Lika ofattbart som att vår historiskt allra sämste statsminister återinsätts i ett ämbete som han borde stå allra sist i kön för att utnämnas till.

    Och när man hör om ungdomens klimatnoja och elbilsfantasternas utopier så inser man att öknamnet Absurdistan på Sverige är ganska träffande.

    Det är inte ett ögonblick vänstern som har skapat det svenska välståndet, men det de som hyllar det allra mest. ”Kom hit, ät och drick, ha det kul, det är gratis! Kapitalistsvinen betalar!

    Liked by 12 people

    • Fredrik Östman skriver:

      Ja, Blå Tågets visa är en kritik av Olof Palme och hans socialdemokrati från vänster. Man kunde alltså redan på sjuttiotalet vara vänster och kritisk mot Olof Palme. Läs innantill: Staten (d. v. s. SAP) och kapitalet (d. v. s. SAF), tillsammans hjälps de åt. Det kallas Saltsjöbadsandan.

      Liked by 4 people

  4. Göran Fredriksson skriver:

    Patrik glömde bort Liberalerna.

    Den som hade liberal partibok eller som redan 1950 sympatiserade med Bertil Ohlin som ledande oppositionspolitiker har upplevt att väljarkårens stöd har gått från 24 % till att asymptotiskt närma sig noll % med endast små hack i den nedåtgående kurvan.

    De som ändå vill att de egna efterkommande skall leva i ett liberaldemokratiskt samhälle med jämställdhet och kvinnofrid som förutsätter att åtminstone nattväktarstaten fungerar och prioriteras före allt annat har inget att hämta från Liberalerna.

    Till Jan Björklunds meritlista kan läggas att han inte sade ett pip när nattväktarstaten demonterades och att han har saknat en fungerande strategi för att få sitt eget parti att växa men starkt bidragit till att Sverigedemokraternas snabba tillväxt.

    Det bästa som kan sägas om Björklunds underminerande av förutsättningarna för ett framtida liberaldemokratiskt samhälle med kvinnofrid och jämställdhet är att han inte har varit lika effektiv som Annie Lööfs centerparti.

    Liked by 5 people

  5. Magnus Rosensparr skriver:

    Mycket bra teckning av det förflutnas rödskägg, gåsleverbolsjeviker och rödvinsvänster. Flertalet av dessa teoretiska våldsromantiker har nog vid det här laget assimilerats i Sossedalas kommunalgrå fålla. Men det finns enstaka undantag, exempelvis Jan Myrdal. Han är det samtida Sveriges svar på Rudolf ”Jag ångrar ingenting” Hess.

    Liked by 2 people

    • Jaxel skriver:

      Jag har endast följt Jan Myrdals göranden och låtandet mycket förstrött. Det verkar dock som att han inte följt med vänsterns utveckling de senaste decennierna. Det vill säga han har inte följt med utvecklingen av vänstern till en rörelse som representerar alla utom arbetarna. (För att apostrofera krönikan.)

      Vilket trots allt talar till hans fördel.

      Liked by 1 person

  6. Östrahult skriver:

    Mycket tänkvärt tycker jag. Jag har haft liknande funderingar avseende en del partier, främst (s) och (c) men det gäller uppenbarligen flera partier. Således är många sympatisörer, i sig en kraftigt krympande skara, trogna sina partier av ren slentrian. Eller kanske borde man säga av oförmåga att se vad som pågår. Det som egentligen pågår är att partierna är en bas för olika strebrars maktambitioner. Partierna styrs av personkotterier utan hänsyn till vad deras passiviserade sympatisörer tycker, om de överhuvudtaget orkar och vågar tycka något.

    Liked by 3 people

    • uppstigersolen skriver:

      Hästväljare handlar det om. Det betyder att de personer som alltid röstat på samma parti skulle fortsätta även om partiets ledare är en häst.

      Gilla

      • HL skriver:

        -solen
        I min gröna ungdom röstade jag på FP (Ohlin). Sedan under ca 40 år blev det M, men nu senast blev det MED och det blir det troligen igen, om inte Kristersson byts ut..Galoppör?

        Gilla

      • Jens skriver:

        Det sovande folket- verkar trots allt ha en smärtgräns även det att döma av de sista opinionsmätningarna. Får se hur långt minnet är.

        EU valet ger en fingervisning?

        Gilla

  7. Lars Bernhoff skriver:

    Stimulerande reflektioner, men svårt att bygga en en verklighetsbeskrivning på dessa tankar. Klokast var nog Sandgrens mamma med kommentaren att om man är kommunist vid 20 så har nan hjärta men är man fortfarande kommunist vid 40 har man inget huvud

    Liked by 1 person

    • Fredrik Östman skriver:

      Nej, den kommentaren är inte klok. Om vi tolkar den välvilligt kan den betyda att de personer som blir kommunister i unga år blir det för att de ser verkligheten och allt elände som är i den tydligt, att de inte tror att lite vridande på kranarna och rattarna och att alla gör rätt för sig och gör rätt i stället för fel kommer att rätta till det grundläggande eländet. Detta kan ju sägas vara ”att ha hjärta”. Men även om det är sant att de allra flesta människor genom psykologiska skyddsmekanismer skyddas från denna bjärta verklighetssyn, så är det också sant att även konservativa har en sådan verklighetssyn. Det är alltså fullt möjlig att, om man ”har hjärta”, bli konservativ likaväl som att bli kommunist. Det är det första felet. Vidare är det inte tecken på att ha hjärna att gå från den klara verklighetssynen till den normala blindheten och hallucinerade drömvärlden, att bli gråsosse i stället för kommunist, på äldre dagar. Det är det andra felet.

      Därför har detta ganska vanligt förekommande uttalande inte något särskilt förklaringsvärde.

      Liked by 3 people

      • Kronblom skriver:

        Skulle hjärta och hjärna vara sann hade jag aldrig haft något hjärta. Ung och naiv försökte man ragga nån snygg tjej på den röda sidan och drog vilken lögn som helst för sakens skull, men det lyckades inte när de fick veta att man hade ”rika” föräldrar. Bohman, vad kunde han göra när C och FP slogs mot inbillade väderkvarnar redan då.

        Gilla

      • svenge skriver:

        Något lurar i bakhuvudet med frasen; ”den som inte är röd vid 20 har inget hjärta, den som inte är blå vid 40 har inget huvud.” Detta skulle ha sitt ursprung vid Versailles 1920, (Clemenceau) Frasen tillskrevs, när jag var ”slyngel”, Rit-Olas morsa, när hon försvarade sin son mot etablissemangets förtvivlan. Jag misstänker att uttrycket är avsevärt äldre, men kan ej något därom just nu,

        Gilla

      • Stefan Sandell skriver:

        Citatet ‘If You Are Not a Liberal When You Are Young, You Have No Heart, and If You Are Not a Conservative When Old, You Have No Brain’.” sägs komma från W Churchill, men därom tvista de lärda. Fast jag ofta läst ”liberal at twenty,…concervative at 40″….

        Och förvisso ligger det något i det.

        Gilla

  8. Olle Holmqvist skriver:

    ”Gösta Bomans dagar intog från början en konservativ hållning – där sparsamhet var en dygd”
    Fast det Gösta ”Kniven” Bohman som införde utlandsskulden, så det vette faan…

    Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Ja, det reflekterar en lite naiv inställning i politikens mittfält (där Bohman befann sig längst till höger, men ändå inom gränserna), att även den stora staten kommer att fungera om den bara styrs av rätt folk på rätt sätt. Om bara folk som Bohman hade styrt finansen sedan 1976 hade mycket riktigt utlandsskulden inte varit något som helst problem. Det naiva var att tro att detta skulle kunna vara fallet.

      Den kloke rorsmannen revar seglet även vid stiltje innan han lämnar över rodret till en fullkomlig vettvilling. Kanske kastar han också spinnakern över bord och den stora genuan. Han sätter en stoppknot på skotet och en gummistropp på rodret. Men Bohman tänkte i stället ”om bara…” och slörade på på bästa sätt med blicken riktad på seglets bakkant. Han såg sig, utan att förstå det, även han, precis som de mittenpartier han var beroende av och som hade den reella makten 1976-1982, som en bättre sosse än sossarna själva. Han var en klok man med god vilja och goda instinkter, men hade ingen politisk skolning, utan handplockades ur näringslivets centrala organisationer.

      Redan i spelet som ledde till valet av Yngve Holmberg (och till Torekovkompromissen) beseglades Sveriges öde. Redan där var Moderata samlingspartiet ett trasigt parti där förnuftet hade spelat ut sin roll. Gösta Bohman kunde fördröja katastrofen, men inte förhindra den.

      Liked by 3 people

  9. Observatör skriver:

    Det som har hänt sedan 60-talet är att kapitalet brett ut sig på statens bekostnad. Detta har kunna ske genom att ”vänstern” tillsammans med ”aliansen” drivit kapitalets agenda: Försvaga statens arena, nationen. Öppna gränserna. Lägg ner försvaret. Mobilisera kvinnorna till arbetskraften (s k feminism). Inför en kravfri skola som levererar okunniga och därmed lätt manipulerbara medborgare. Notabelt är dock att kapitalets på olika Strandvägar boende företrädare gärna sjunger med i nationalsången, håller sig med hemmafru och skickar barnen till skolor där man inte säger ”du” till fröken. På Strandvägarna slipper man dessutom att konfronteras med folk från konstiga länder med konstiga seder (bortsett från en och annan diplomat).

    Liked by 1 person

    • Jan Andersson skriver:

      Jag fattar noll av detta. Staten har jagat nästan alla storföretag ur landet. Kapitalet har flytt Sverige. Staten har blivit ofantligt mycket större och kaxigare än på Erlanders tid. Det är därför vi nu har en ostyrbar utförslöpa till elände, misär och avveckling av mycket som vi tog för självklart förr.

      Gilla

  10. Tina skriver:

    Att påstå att Katerina Janouch skulle ha rötter i vänstern verkar vara rent förtal. Ingenting på google tyder på det. Hon kom inte heller in på ”kommunisthögskolan” a k a journalisthögskolan. Däremot har Sverige alltid varit obegripligt. Att en uttalad stalinist som Sven Wollter med sin iskalla blick kunnat vara folkhjälte i en livstid. Att Sveriges största desinformatör Jan Myrdal alltid tillåts skriva i alla ämnen (som vinkännedom!) utan att rullas i tjära och fjädrar för att ha grundlurat sina läsare med sina lögnaktiga böcker. Han är därtill en av Sveriges mest översatta författare i bl.a. Kina.

    Liked by 12 people

  11. Aha skriver:

    68-vänsterns skrålande framtoning parat med en slapp jobbarinställning och en larvig övertro på sig själva att de hade förmågan att ta över makten, vaccinerade mig mot vänstern 1968.
    Vaccinationen har haft långtidsverkan, mest mot vänsterns företrädare. De var slashasar då och är väl det nu också. Allt till alla med lite extra till dem själva.

    Liked by 9 people

  12. Jaxel skriver:

    Jag rekommenderar en lyssning på följande version av den i krönikan länkade låten

    Thåströms känsloutlevelse är suverän.

    I det sammanhanget rekommenderar jag även en lyssning på Thåströms och Imperiets versioner av Briggen Blue Bild av Hull och Märk Hur Vår Skugga

    Gilla

  13. Mikael Steinwall skriver:

    En förklaring till att före detta vänstermänniskor är tongivande i debatten om invandringspolitiken kan ju vara att det handlar om människor som i många år har varit engagerade i samhällets utveckling.
    De som fortfarande anser sig tillhöra vänstern måste blunda hårt och hålla för sina öron. Annars är det risk för att de ser det uppenbara, att invandringen knappast gynnar feminismen eller det solidariska samhället.
    Marx hade nog inte imponerats av sharialagar, hedersvåld, kvinnoförtryck och gruppvåldtäkter.

    Liked by 2 people

    • Fredrik Östman skriver:

      Varför inte? Han höll ju på så själv i sitt privatliv. Han hade en sexslav och han ville bli diktator för hela världen och förslava massorna i arbetararméer. Han ville utrota alla sina motståndare. Skillnaden mellan Muhammed och Marx är att Marx skrev sin bok själv utan att först ha utfört illdåden. Utom då våldtäkterna av Lenchen, hans sexslav.

      Liked by 1 person

  14. p kohlin skriver:

    När nu Bonnierkoncernen lär få igenom sitt köp av ett tjugotal tidningar varav en är Dalademokraten borde Göran Greider (som också lär vara poet) skriva om texten till denna melodi och hylla ”Den korporativa staten”. Stora presstöd kommer att ges. Såg att t ex SvD gick med ungefär samma vinst som det presstöd det uppburit (ca 24 mille)

    Gilla

  15. Anders F1 skriver:

    Ja, ungdomligt övermod med den där hjärta-hjärna-förklaringen. Så kan man se det. Min son var rapp här; från vänster till höger på ett par år under tonåren. Stort rött piller.

    Liked by 2 people

  16. Steven Jörsäter skriver:

    Det är en korrekt observation. Du kunde förstås väl ha haft med Patrik vilket han många gånger har bekänt, senast idag. Själv har jag alltid försökt ha hjärta och hjärna hela livet men när man måste välja har jag föredragit hjärnan som jag tror håller i längden. Att marxismen är och var galen borde varje människa ha förstått även när de var unga. Den står ju i direkt strid med en av människans mest grundläggande drifter. Att se om sitt egna. Gubbars stora vedtravar på landet är ett mycket tydligt exempel. Även ganska välbärgade känner en speciell trygghet i denna investering som ju än idag är någorlunda fredad från skattmasens härjningar. Redan för 50 år sedan visste alla svenskar som ville veta att nästan det enda som fungerade väl i Ryssland var det lilla man kunde hålla undan myndigheterna. Så det går inte att skylla på okunskap.

    Men visst har alla behövt ändra sig. När moderaterna slutgiltigt kastade förnuftet överbord tvingades många flytta på sig. Att partiledningen inte har försökt locka tillbaka folk utan istället vägrat samtala med sina forna sympatisörer och lämnat fältet fritt till de verkliga motståndarna är dock förvånande. Ett exempel på att politikerväldet inte är så välorganiserat som man skulle kunna tro utan att inkompetens nog är den centrala ingrediensen.

    Jag var länge en stor anhängare av EU, Men det var naivt att inte förstå att makten alltid korrumperar och att organisationen i allt högre utsträckning har börjat leva sitt eget liv med en allt större klåfingrighet. En stor åtstramning, vi kan kalla den reduktion i enlighet med svensk historietradition, krävs för att organisationen ska komma på banan igen och göra det den är satt att göra – att tjäna Europas länder och inte att härska över dem.

    Liked by 3 people

  17. Lars skriver:

    Det var väl inget större fel på vänsterns allmänmänskliga värdegrund, men deras förmåga att förstå världen och hur den fungerar var formad av ungdomlig okunnighet. Så man kan dela grundvärderingar utan att vara vänster. De hade fel i sin tolkning av hur världen fungerar, vilket inte minst märktes i deras inställning att utbilda sig till socionomer, lärare mm dvs yrken som handhar välfärdsstatens skyddsnät. Det var ingen utbildning för den revolutionära direkt eller för att förstå de grundläggande ekonomiska spel som Marx var så noga med att bygga sin filosofi och teori på. Istället blev de moralister och värdegrundstrogna…

    Gilla

  18. lastade med allt för resa över himalayas land skriver:

    Jag är väldigt skrämd av alla er som var vänster, hur många hade ni mördat i nazityskland? För det var ni som gjort det för särdraget hos er är att ni är lättledda och vill ha ordning efter en slags utopi. Vad fick er i så unga år att tro att ni hade fattat nåt alls, vad fick er att tro att ni förstod så mycket att ni hade rätt att påtvinga andra era ideér? Det ser jag som det fundamentala särdraget, och är kanske det som driver er än idag, ni försöker påtvinga andra era ideér. De klokare av er har tillnyktrat, till sist så vann den goda människan i er över ideologierna, men fortfarande så ser jag fiskandet efter utopier och en vägran att erkänna världen som den är, men en stor mängd onda människor och en stor mängd oregerligt kaos. Ni försöker fortfarande skapa ordning och reda. De onda av er har inte lämnat vänstern till denna dag.

    Jag ritar en karikatyr men jag tror den fångar huvuddragen. Ta den väl yngsta som skriver på DGS idag, John Gustavsson, ser man inte samma unga övertygelse hos denna man, han tror han vet, och skulle inte tveka att påföra andra hur han anser det skall vara, det är åtminstone känslan jag får, så jag läser honom inte mer. Jag tror det som förenade er alla var att ni inte kunde acceptera världen som den var, ni klarade er inte utan religion och en stark grupptillhörighet, och vänstern gav er mening och gemenskap. Alla de mänskliga dåliga sidorna, svagheterna, är vänsters drivkraft. I Bibeln vet man vem det är som lockar.

    Liked by 6 people

    • Sixten Johansson skriver:

      Du har rätt om utopin och tvånget, men missar två väsentliga sidor av helheten. Den ena är att högern och mitten också drivs av det sämsta inom sig. Därför uppstår oundvikligen situationer av djup orättfärdighet, som befästs genom korruption, omoral och våldsmakt (vad Bibeln och vår kulturs alla goda idéer än säger).

      Den andra väsentliga sidan: Nu har det alltså uppstått en skamlöst orättfärdig situation, där de värnlösaste underklasskikten lider mest. Samtidigt utsugs arbetar- och medelklassen ekonomiskt och berövas sitt kulturella rum och kapital. Vid makten sitter en överklass, vänster – mitten – höger, som fortsätter att roffa åt sig och vanstyra landet.

      Är det då inte en sorts revolution du själv skulle önska? Är inte du själv omstörtande i anden? Vill du inte mobilisera vanligt folk och rensa ut de korrumperade maktskikten? Vill du inte rentav straffa dem? Vill du inte beslagta deras orättmätigt fångna egendom, deras blodspengar? För vad tjänar det till att ge sig på främmande underhuggare, om härskarklassen kan fortsätta att håna dig, sitta skyddad på första parkett och njuta av det blodiga skådespelet?

      Nå, går det som du innerst inne önskar att genomföra utan tvång? Och vad ska komma efter? Vilka ska bestämma? Efter vems huvud? Och är inte du själv ett borgarbarn som de andra i rödvinsvänstern? Du har resurser och kapacitet, kan dyka ner till de eländiga och agitera, och sedan simma upp i tryggare sfärer eller sitta i utlandet och planera revolution vid skrivbordet.

      Liked by 1 person

      • A skriver:

        Men Sixten, högern? Menar du den som Palmes tal 69 tog upp?
        Med resten vet jag inte hur du tänker, lite Lars över detta.
        Menar du att: du skall icke stjäla, är totalitärt vansinne?

        I all vänlighet A

        Gilla

      • Sixten Johansson skriver:

        A (23:08), ”vänstern”, ”mitten” och ”högern” är här menat som schabloner, och i verkligheten har en hel massa förskjutningar och förändringar skett i Sverige under de senaste 50 åren. Varken partierna, deras ideologer eller väljarna har egentligen upptäckt det. Vaneseendet och vanetänkandet dominerar, även här på DGS.

        ”Du skall icke stjäla” är bara ett fint bud. Verkligheten är en annan. I mitt resonemang kommer egendomssidan bara i andra hand. Jag försöker få Himalaya och andra att inse att revolutionära (och oftast då socialistiskt färgade) rörelser obönhörligen uppstår gång på gång i samhället, i verkligheten.

        Gilla

    • Jan Andersson skriver:

      Rödvin med lätt uttalade namn: Parador, Vino Tinto, Algerie. Och Tom Dooley på ostämda gitarrer (endast två ackord). På nattkröken när ögonen rann av röken från hundratals amerikanska cigarretter visste alla EXAKT hur samhället borde styras.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.