Hans Rosling gjorde sig känd dels för sitt budskap och dels för sina statistiska presentationer. Budskapet var att tillståndet i världen är bättre än du tror. Över hela jorden lever folk längre och bättre. Budskapet bankades in med övertygande bilder och grafer och staplar och cirklar.

Att man, i varje fall jag, gillade Rosling, som gick bort 2017, berodde på att han som nästan den ende i världen på vetenskapliga grunder motsade den sorts eländesbeskrivning som exempelvis miljörörelsen oavbrutet pumpar ut.

Vet du förresten varför de i vår tid så dominerande olycksmånglarna utropar sina litanior? Det lärde jag mig när jag jobbade på Sida, vars uppgift är att minska fattigdom och annat lidande i världen. Ju mer lidande och fattigdom det fanns i världen, desto mer makt och pengar till Sida. Sedermera har jag insett att den mekanismen gäller generellt. Bakom varje undergångspredikan finns en anslagsfinansierad organisation som vill ha större budget. Ju mer inflytelserika ett lands anslagsfinansierade organisationer, desto mer jämras det i det offentliga samtalet.

Så jag har bekymrat mig över att det inte funnits någon som övertagit upplysningens fackla från Rosling. Men genom en lycklig tillfällighet hittade jag i Janerik Larssons nyhetsbrev en länk till en häpnadsväckande rik källa av seriös och väl presenterade statistik om läget i världen, Our World in Data. Gå inte dit, för du riskerar att fastna. Låt mig i stället ge några exempel.

Har du efter att ha lyssnat på klimatalarmisters varningar om fler översvämningar, orkaner, extremt väder, skogsbränder och andra påstått människoskapade olyckor misstänkt att det kanske ligger något i deras larm och att de har seriösa vetenskapliga fakta som backar upp deras larm? Det har jag misstänkt. Our World in Data lugnar mig genom att visa att antalet dödsfall på grund av naturkatastrofer verkar asymptotiskt sjunka mot nollstrecket. (Observera att det är jag som är polemisk mot klimatalarmister, inte sajten i fråga.)

Motsvarande glädjande utveckling har skett, visar Our World in Data, vad gäller antalet svältdöda. Kurvan går stadigt nedåt från nio miljoner på 1950-talet till 255 000 personer hittills på 2010-talet (om man bortser från den väldiga svältkatastrofen som inträffade på 1960-talet till följd av den kinesiska Stora Språnget-kampanjen).

Jag retar mig förresten på att man krånglar med plastpåsarna i ICA-butikerna. Först görs de tunnare och sämre, sedan blir de dyrare. Planen är att de ska fasas ut helt och hållet. Skälet påstås vara att plasten stryper och kväver fiskar i haven. För ett tag sedan skrev jag en krönika där jag förklarade att det inte gällde mina svenska ICA-påsar. Detta bekräftas av Our World in Data som visar att Västeuropa och Nordamerika inte alls slarvar med plasten. Fiskmördarna i stället är de områden som man kunde misstänka, nämligen Afrika och Asien.

Sajten har inte bara en mängd statistik utan också pedagogiska och väl genomarbetade förklaringar till de företeelser som statistiken illustrerar, till exempel vad som ligger bakom den kraftiga nedgången av ozonskiktshotande utsläpp. Den stora kvarvarande boven är Kina.

Jag har ingen känsla av att sajten är tendentiös exempelvis i klimatskeptisk riktning. Den verkar bara hederlig.