Filosofen Torbjörn Tännsjö och meteorologen Per Holmgren (numera miljöpolitiker) oroar sig så till den grad för jordens klimat att de tycker att man bör pausa demokratin. Inte kan man överlåta en sådan mänsklig ödesfråga till okunniga medborgare! Dessa tänkare har nu fått eldunderstöd av nära nog en hel skvadron av så kallade influencers. De har inte uppnått den traditionella skvadronstorleken på 120, men hela 87 (varav 83 driftiga kvinnor) har undertecknat ett traktat där de är beredda att frånsäga sig sin rösträtt för att rädda klimatet. Därtill har de uppfordrat en jättelik skara på 2,1 miljoner followers att göra detsamma.

Vad är nu orsaken till ett sådant drastiskt ställningstagande att ge upp sin kvinnliga rösträtt efter knappt 100 år? Orsaken är uppenbarligen att man fått för sig att jorden snart kommer att gå under till följd av koldioxidutsläppen. Därför vill man att statsminister Löfven inte skall behöva distraheras av demokratiska trivialiteter utan i lugn och ro ta sig an jordens klimatproblem. Har man problem i Sverige så är det alltid säkrast att lägga landets öde i de kloka och ansvarsfulla socialdemokraternas händer. Något som nu också en stor del av oppositionen gjort genom sin januariöverenskommelse. Varför kan inte då landets influencers göra detsamma?

De flesta känner till från skolan att vattenånga, moln, koldioxid, metan, lustgas, freongaser och lite till absorberar jordens värmestrålning. Som en följd har jorden blivit beboelig genom att jordytan blivit cirka 35°C varmare än de annars skulle ha varit. +18°C i global medeltemperatur är i alla fall bättre än -17°C. Ökar man på växthusgaserna lite till blir det också lite varmare. På de senaste 250 åren har det blivit ungefär 1°C varmare. Samtidigt har befolkningen tiodubblats, energiförbrukningen har ökat 40 gånger och ekonomin har vuxit 600 gånger räknat i fast penningvärde.

Vad kommer att hända de kommande 100 åren?

För det först vill alla fattiga i världen få det bättre och helst lika bra som i västvärlden. För detta behöver de energi och helst el. För att producera el dygnet runt behöver man tills vidare kol, olja, naturgas eller kärnkraft. Vattenkraft finns i en del länder men är globalt sett otillräckligt. Solenergin är under utveckling men behöver tid för att fungera även nattetid och när moln skymmer solen. Liknande är fallet med vind som varierar ännu mer. Att lösa sådana frågor är mycket besvärligt och tekniskt avancerade länder med god ekonomi som Tyskland har ännu inte kunnat bemästra alla problem och tvingas därför ha kvar sin brunkol som energikälla till slutet av 2030-talet. Energiwende är ett 50-års projekt. För att helt ersätta den fossila energin på global skala behövs säkert därför större delen av detta århundrade. Detta kommer att värma upp jorden ytterligare med 1°C eller 2°C. Det finns inga trovärdiga indikationer att situationen skall bli mycket värre än så.

Utvecklingsländerna behöver energi nu och det är av denna anledning som Kina håller på med en slags Marshallhjälp, i första hand i delar av Asien och Afrika. Precis som USA efter andra världskriget gör Kina detta av flera skäl, ett av dessa är också en politisk ambition att lyfta länderna ut fattigdom och elände. Det är också i Kinas eget intresse precis som Marshallhjälpen var för USA efter kriget. Tills vidare får man använda sådant som fungerar och som man har råd med och det är fossila kraftverk.

Det är inte för att det har blivit litet varmare i Mellanöstern och Afrika som migranterna kommer till Europa utan orsaken är att flera länder i dessa områden inte fungerar politiskt, ekonomiskt och socialt och den akuta bristen på energi är en av huvudorsakerna härtill. Det var fattigdom och liknande dåligt fungerande samhällen som ledde till att européerna på 1800-talet gav sig i väg till Amerika. Det var inte alls rädda för det extrema vädret i USA med pressande värme på sommaren och iskyla på vintern. Dessutom våldsamma oväder som tropiska orkaner och tornador. Det ville bara slippa fattigdom och frånvaron av demokrati som dagens mindre vetande svenskar vill göra sig av med även om de råkar vara både framstående filosofer och företagsamma influencer.

När det gäller utsläpp av växthusgaser i västvärlden håller dessa på att minska. I Sverige har de halverats, i EU har de minskat med 20 procent och i USA med 10 procent jämfört med tidigare högsta värden. Att jordens växthusgaser fortsätter att öka beror på att resten av världen använder mer energi för att få det bättre.

Tanken att minska jordens växthusgasutsläpp med hälften till 2030 som föreslagit i en särskilt IPCC rapport från oktober förra året är helt i avsaknad av realism och helt ogenomförbart. För att uppnå detta måste man som ett exempel reducera samtliga OECD länders växthusgasutsläpp till noll och därtill minska resten av världens utsläpp med cirka 20 procent jämfört med dagens. Något sådant är vare sig tekniskt eller ekonomiskt möjligt för att inte tala om politiskt omöjligt. Inte ens en Löfven-diktatur skulle klara detta trots all markunderstöd av landets influencer och andra påhittiga och pladdrande aktivister.

Sedan kan det ju hända att resten av världen inte är helt övertygade att Sverige skall gå i land med detta och inte heller är de lika övertygade att de bästa är att sätta upp en global diktatur. I så fall är det mer troligt att någon mäktigare stat tar på sig en sådan enorm uppgift. Och här bör man nog i stället vända sig till en stat som har mer erfarenhet och kunnande på området. Det är då inte många länder att välja på. Och blir det en diktatur så blir det nog en diktatur som varken Tännsjö, Holmgren eller influencers kommer att gilla.