Frågan ställs inte bara av konspirationsteoretiker och andra fantaster utan också av robotforskare, ekonomer, politiker och en och annan vetenskapsjournalist.

Nyligen togs frågan upp på webbsajten för World Economic Forum. Av artikeln framgår att man numera börjar använda vidare och mer inträngande begrepp än blott Aritficiell Intelligens (AI), nu talar man också om AGI (Artificially Generated Intelligence) och HLAI (Human-level AI). Den allmänna meningen bland de församlade forskarna är än så länge att man är långt ifrån en sådan verklighet. På en lätt skämtsam fråga om när detta kan tänkas inträffa var det dock flera av respondenterna som vågade sig på gissningar om 20 – 50 år från nu.

Vad menar man egentligen när man talar om att robotar skulle börja tänka av sig själva? För att kunna svara på den frågan måste vi kanske först bestämma oss för vad tänkande egentligen är och särskilt sådant tänkande som än så länge är reserverat för den mänskliga hjärnan.

Vi vet att djur kan dra slutledningar från fakta som presenteras för dem vid upprepade tillfällen; alltså igenkänning av vissa mönster. Vi vet att maskiner kan slå den mänskliga hjärnan när det gäller att spela de mest komplicerade och krävande spelen, som till exempel schack och det kinesiska GO-spelet. Det vi kanske glömmer i det sammanhanget är att den energi maskinen använder för dessa segrar är mångtusenfaldig den energi som den mänsklige kombattanten har tillgång till.

De ovan nämnda fallen har alla det gemensamt att den icke-mänskliga hjärnan tillförts kända data och att det är människor som har producerat dessa data. Djuret/maskinen har sedan processat informationen och reagerat på den. Frågan är om det är detta vi syftar på när vi talar om tänkande och huruvida en maskin faktiskt kan tänka.

I en intervju med Mark Levin den 30 december 2018 anför ekonomen och filosofen George Gilder sina argument för att maskinen aldrig kommer att kunna tänka på samma sätt som en människa. Maskinen kan bara arbeta med de data som människan tillfört, argumenterar han. Den tänker innanför boxen medan den mänskliga hjärnan har den kreativa förmågan att tänka nytt.

Gilder menar också i intervjun att människor i alla tider har trott att man vid en viss tidpunkt har kommit till vägs ände. Karl Marx trodde till exempel på att den industriella revolutionen innebar slutet på all mänsklig utveckling och att vad som nu återstod var att hitta en rättvis fördelning av de resurser den revolutionen medförde.

Det unika med den mänskliga hjärnan är alltså att den kan skapa nya saker, komma med nya idéer som ligger utanför dem vi idag kan föreställa oss.

I dagsläget är det Googleguruna, Elon Musk och andra som tror att vi nu har nått toppen och att det är AI och utvecklingsvarianter därav vi ska vara rädda för. Gilder har tagit den tjuren vid hornen följdriktigt gett ut en bok som döpts till livet efter Google.

Märkligt att vi aldrig lär oss att ju mer vi lär oss desto mer kan vi lära oss!

Olle Reimers är pensionerad advokat, bank-och affärsman. Numera bosatt i Bangkok, Thailand.