Bögarna visar vägen

Jan-Olof Sandgren

Sedan drygt ett decennium tillbaka har jag intresserat mig för bögvärlden. Då tänker jag inte i första hand på ”gay-kulturen”, som är mer av en moderörelse, utan på den anonyma massa av icke-heterosexuella män som utgör sådär fem procent av befolkningen. Kanske till någons besvikelse tänkte jag hoppa över den rent sexuella biten. Tvärtemot vad många tror, är sex en ganska marginell företeelse bland flertalet homosexuella som kommit upp i medelåldern. Även om media ibland vill få oss att tro något annat. Det finns andra saker som binder oss samman. Bögvärlden är idag något så unikt som ett informellt fungerande manligt brödraskap, som på ett naturligt sätt utestänger kvinnor.

Förr i tiden fanns gott om brödraskap på olika nivåer i samhället. Män frotterade sig med män, på krogen, på arbetsplatsen, i fackföreningar, i frimurarorden. De flesta kulturinstitutioner var genuint manliga, liksom Svenska Akademin fram till 1914. Svenska kyrkans präster var män fram till 1960. Enbart killar fick göra lumpen och ville man fortsätta umgås med män livet ut kunde man alltid gå till sjöss eller gå i kloster.

Ojämlikt kan man tycka, men på den tiden var det i varje fall ganska enkelt att bli man. Identitetspolitiken tillåter idag en bred flora av grupper (baserade på hudfärg, religiositet, värdegrund etc) att förskansa sig i trygga rum för ömsesidig bekräftelse, men med ett undantag: Sammanslutningar av män misstänkliggörs, motarbetas och betraktas närmast som en samhällsfara. Varje gång ett sådant könsmonopol bryts beskrivs det som en seger för ”jämställdheten”.

Verklig jämställdhet uppnås förstås bara när ”rekrytering till maktpositioner” sker könsneutralt och enligt kompetensprincipen. Om utfallet blir en majoritet män (eller kvinnor) spelar mindre roll. Att i jämlikhetens namn utestänga kompetenta män från inflytande bara för att kvinnor vill ha mera makt, är självklart både odemokratiskt och ojämlikt.

När det gäller ”icke maktpositioner” ser jag däremot inga problem med att män (eller kvinnor) grupperar sig, och då kan till och med en viss identitetspolitik kännas ok. Könet må sitta i generna, men identiteten är något vi måste förvärva och lära av varandra. För att hämta en liknelse från datorvärlden: vi föds med ”hårdvaran” men måste själva installera mjukvaran.

De flesta arenor för manlig identifikation har idag försvunnit, och de som finns kvar utsätts återkommande för attacker från jämställdhetsivrarna. Samtidigt frågar man sig hur det kan komma sig att manligheten befinner sig i kris. Hur kan det komma sig att relativt hyggliga killar från förorten söker sig till kriminella, blir volontärer hos Hells Angels, eller rent av tar värvning hos Islamiska Staten? Teorierna är många, men jag tror att en nyckelfaktor är att män i övre tonåren drivs av ett desperat behov att installera den där ”mjukvaran”.

Tillbaka till bögvärlden. Efter drygt tio år i detta kollektiv har jag samlat på mig ett hundratal manliga bekanta, som jag när som helst kan ta kontakt med. De representerar olika samhällsklasser, etniciteter, åldersgrupper och politiska inriktningar och bor på olika håll i Sverige och i världen.

I de flesta större städer finns mötesplatser för bögar. Allt från pubar och kaféer (som för ett otränat öga ser relativt normala ut), till klubbar inrymda i källare där läder, kedjor och övriga fetischer ingår i dresskoden. Men även där (kan jag avslöja) är den vanligaste aktiviteten att hänga vid en bardisk.

En gång blev jag intervjuad i lokalradion med anledning av att jag startat en yogagrupp för HBT-män, och tyckte mig märka en viss besvikelse hos reportern när jag förklarade att det helt enkelt var tio medelålders karlar, som träffades en gång i veckan för att köra ett yogapass.

Med reservation för vad som brukar kallas ”gay-kulturen” – och som med sitt skötebarn ”Pride” utvecklats till en ungdomsfixerad, PK-anstruken mediaindustri – kan bögvärlden tjäna som inspirationskälla för andra manliga nätverk. Man är också långt bättre än övriga samhället på att integrera invandrare. Har man turen att vara homosexuell är det förhållandevis lätt att hitta hållpunkter och kontaktytor i det annars något slutna svenska samhället. Jämfört med majoritetskulturen är bögvärlden av tradition mer social och (i ordets bästa bemärkelse) globalistisk. Som exempel kan nämnas Föreningen Gay-Camp, som de senaste tio åren lagt ner ett omfattande arbete för att underlätta integration av HBT-flyktingar. Trots blygsamma resurser och utan anställda byråkrater har man antagligen lyckats bättre än något statligt mångmiljonprojekt skulle ha gjort.

40 reaktioner på ”Bögarna visar vägen

  1. Eva Danielsson skriver:

    Vi föds med hårdvaran men måste själva installera mjukvaran. En bra liknelse. Med hjälp av kulturella normer, vuxna förebilder/vägvisare och lekkamrater kan man få en trygg identitet. Som utgår från hårdvaran som är både biologisk och psykologisk.
    Ett samhälle och vuxna har inte rätt att förvirra om verkligheten. Visst ska riktigt små barn få leva i viss förnekelse av ondska, om det är möjligt, men vartefter ändå få hela bilden för att utifrån sin grundläggande trygghet kunna utveckla nödvändiga strategier i en tuff verklighet. Utifrån egna upplevelser av vem man själv är i denna tillvaro.
    Ett fritt samhälle ska ge ett system som säkrar den fysiska tryggheten och inte hindrar individers utveckling och möjligheter utifrån fördomsfulla skäl som handlar om kön, ålder, etnicitet o d. Men i civilsamhället må alla möjliga gemenskaper frodas utifrån människors olika behov och intressen. Så länge allt är inom ramen för svensk lag och inte inkräktar på andras lika möjligheter. Krönikan beskriver en gaykultur som bygger på en gemensam identitet. Andra gemenskaper kan bygga på en gemensam tro eller ett intresse och ibland innebär det en könsuppdelning. Gott så. Många föreningar utgår helt enkelt från var man bor, en bygdeförening t ex, och kan bidra på så sätt till ens mjukvara.
    Staten kan störa gemenskaper med både statsbidrag alternativt motarbetande regleringar. Vad gäller intresseföreningar, trossamfund och studieförbund bör staten sluta dirigera med olika bidrag. Till t ex islamistiska föreningar eller till handarbetande kvinnor. Lägg ner alla dylika bidrag. Vad gäller islam ska detta i stället aktivt motarbetas av staten för att just den kulturen hotar vårt samhälles frihet och Vårt samhällssystem. Men vad gäller en vävkurs ska de intresserade själva helt enkelt betala för sitt intresse ur egen ficka. Precis som man betalar själv för ölen när man umgås med folk man känner samhörighet med vid en bardisk.

    Liked by 8 people

    • SM skriver:

      Jag hatar det svenska politiker och apologeter står för när de försvarar denna antidemokratiska politiska våldsrörelse. Hur vänsterfolk frenetiskt arbetar för islams utbredning i Sverige. Hur enögda journalister samtidigt förnekar och fördömer svensk kultur och svenska värderingar. Hur public service-medier knappt nämnt detta fruktansvärda dåd – StatsTV som jag nu ska tvingas betala skatt till vare sig jag ser på eländet eller inte och som sviker både nutida, tidigare och kommande generationer. Hur etablissemanget övergivit det svenska folket till förmån för människor som likt rovdjur bestialiskt slaktar två sovande skandinaviska flickor – indoktrinerade att uppfatta våldtäkterna och morden som en i deras Guds ögon behaglig gärning.

      Det är vidrigt. Det är oförlåtligt. Det är i sann mening omänskligt och alarmerande. Men i Sverige har vi stängt av alla larmsystem. De många välfärdskriserna, de många våldtäkterna och de dagliga morden i Sverige har blivit det normala. De s.k. folkvalda är upptagna av sin makabra maktstrid och har vare sig vilja, kraft eller intresse av att lösa de växande problem som nu antagit proportioner som är systemupplösande. Med urkopplat larmsystem går vi mot en säker krasch. Med eller utan regering.

      Liked by 8 people

      • W skriver:

        //soundcloud.com/aronflam/91-henrik-sundstrom-om-rattvisa

        Samnytt skriver om en artikel på Dagens Nyheters kultursida (?!) den 28 december där går Jack Werner till storms mot den massiva kritik som riktats mot hur svenska medier bevakat – eller snarare underlåtit att bevaka – de bestialiska halshuggningsmorden på två turistande unga kvinnor i Marocko, mord som utförts av muslimska terrorister kopplade till IS. ”Händelsen har hanterats helt enligt traditionell svensk nyhetsvärdering”, lyder försvarstalet.

        Och att muslimsk terrorism inte har något med islam att göra är lika självklart. Den som antyder att det inte ska anses normalt att 11-åriga flickor mejas ned i terrordåd på öppen gata mitt i huvudstaden är enligt Wernersk medielogik både rasist och konservativ bakåtsträvare.

        Werner går faktiskt ännu längre. Att ”hänga ut” pedofiler, dvs personer som våldtar småbarn och exploaterar dem i barnpornografi, anser han är ”skoningslöst”. Barnvåldtäktsmän som ansvarslöst orehabiliterade släpps ut i samhället vind för våg har enligt Werner större rätt till skydd för sin personliga integritet än barnfamiljer ute i bostadsområdena som vill försäkra sig om att de kan släppa ut sina barn på lekplatsen utan risk för att de ska falla offer för en sexuell predator.

        Liked by 1 person

    • Vid jiayuguan, mången Kinaman med sten i hand, qian och han och tang och wang, byggde av sten en väldig rand, för att skydda sitt land, mot arger mongolmand skriver:

      Jo, den första klubb för homosexuella jag blev medveten om var en på gamla väster i Malmö som låg om hörnet där mina farföräldrar bodde, den hette Don Pedros bastuklubb. Jag fick aldrig någon förklaring på vad som försiggick därinne.

      Gilla

  2. Vid jiayuguan, mången Kinaman med sten i hand, qian och han och tang och wang, byggde av sten en väldig rand, för att skydda sitt land, mot arger mongolmand skriver:

    Ja, för mig är detta ett tecken på hur illa ute vi är inget annat, allt som borde vara normativt, allt som är just orsaken till att vi lever i fred och välstånd är satt på undantag, tydligast, att bra vita män organiserar sig (och homosexuella kan få delta i detta, men är självklart ett undantag, att få barn och ta hand om dem i en familj är den helt centrala punkten för vår civilisation, återigen en självklarhet man finner sig behöva formulera). Så precis ALLA utom vita heterosexuella män som jobbar hederligt och tar hand om sin familj organiserar sig, jag orkar inte ens exemplifiera det.

    Att organisera sig baserat på sin homosexualitet står folk fritt, men låt oss nu inte låtsas att det inte är en avvikelse. Jag har varit medbjuden via företaget och min homosexuelle chef i London på lyxklubbar drivna av homosexuella och inte allt handlade om sex, men visst fan blev man knipt i röven och höll tillbaks armbågen endast av omsorg om sitt jobb och sin familj, Sodom och Gomorra var klart närvarande. På samma sätt så har jag snubblat in på pubar med min svärfar i London som man upptäcker är en gaypub, allt verkar vara normalt, utom några explicita målningar, och ganska läskiga porrtidningar på bardisken, min svärfar såg dåligt som tur var. Jag har också, naivt kan tyckas, i min jobbsökande ungdom tagit in på hotell ”Goldenes Schwert” i Zürich, vilket visade sig vara ett fint hotell, men för homosexuella. Jag märkte att receptionisten var homosexuell, och målningarna av tulpaner i hissen liknande.., och sedan så var det automaten med filmer i korridoren och så vidare, så visst, allt handlar inte om sex men det hörs ju på namnet, homosexuella, de organiserar sig ju baserat på sin från normen avvikande sexuella läggning. Så låt oss inte låtsas annat. Jag har inget emot homosexuella, men jag är lika lite imponerad av deras organisation som att svarta gör det, eller kvinnor. Visst kan det behövas i samhällen där dessa grupper är förtryckta, men det är oftast inte fallet mer i våra samhällen, det är istället idag ofta en fördel, och en söndrande sådan, för vi skall alla bedömas på vår gruppidentitet idag, hur lång tid dröjer det innan den gruppindelning som mycket riktigt stått för den största våldsproduktionen i mänsklighetens historia åter organiserar sig, vita män?

    Liked by 12 people

  3. Vid jiayuguan, mången Kinaman med sten i hand, qian och han och tang och wang, byggde av sten en väldig rand, för att skydda sitt land, mot arger mongolmand skriver:

    När vi äntligen nått ett tillstånd där vita män inte ständigt bekrigar varandra så framtvingas återigen att man organiserar sig etniskt och när kvinnor säger att de var förtryckta i historien, ja men de skall de vara glada för, för hade de tvingats gå i romerska falanger, eller i Karl Martells armé mot muslimerna, eller i vilket annat av de tusentals konflikterna som gjorde Europa till vad det är idag, ja då,hade de blivit dödade. Mänsklighetens historia är våldsam, och etablissemangets förräderi i att släppa in den del som fortfarande lever efter våldet som explicit styrmekanism framtvingar nu oundvikligen att goda män organiserar sig, men inte behöver vi gå till en identitetsgrupp för att finna inspiration.

    Liked by 7 people

  4. Aurora skriver:

    Verkar som att ordet bög behöver definieras. Det är inte detsamma som manligt kamratskap eller nämnda föreningar. Eller är ex.vis Odd Fellows en bögklubb? Nej, bög är homosexuell. Alltså har den sexuella dragningskraften betydelse även om många äldre kanske inte är lika aktiva som yngre. Idag ingår homosexuell läggning i identitetspolitiken och personer ur denna grupp kvalificerar sig till framträdande poster inom kultur,-media,-och modevärlden enbart på sina identitetsmeriter. En annan, ofta negligerad, sida inom den homosexuella världen, både bög och lespisk, är många gånger våld inom relationer p.g.a svartsjuka och otrohet. Det är inte konstruktivt att förenkla denna diskurs till att vara manligt brödraskap.

    Liked by 5 people

  5. Peter skriver:

    ”De flesta arenor för manlig identifikation har idag försvunnit, och de som finns kvar utsätts återkommande för attacker från jämställdhetsivrarna”.

    Den som arbetat inom kriminalvården vet att praktisk taget hundra procent av det manliga klientelet bär på någon typ av störd familjerelation till just män. Eller en total avsaknad av mer normala manliga förebilder i sin närhet. Identifikation med en nära far verkar vara helt avgörande för en mer godartad manlig utvecklingsväg. Kanske något för feminismen att bita i.

    Trots en normal heterosexuell läggning har jag privat och genom arbetet träffat massvis med homosexuella män. Har lagt märke till att dessa i oerhört hög grad har en väl utpräglad lust till estetik i alla dess former. Oavsett om det handlat om att uttrycka sig med ord, i konst eller andra typer av skapande verksamhet där olika skönhetsuttryck ingår. Har ofta känt en viss avund till denna lust och närhet i förmåga att tillgängliggöra sig en estetisk upplevelse. Hade själv den en gång, innan den kom dämpades i de övre tonåren. Minns mycket väl hur mycket intensiv tillfredsställelse och lust den gav mig. Saknaden av den har jag burit med mig genom hela livet. Min estetiska färgskala lever dock kvar, men har inte samma drabbande mättnad och lyster den hade i ungdomsåren och som barn.

    Liked by 4 people

    • Hovs_klipphällar skriver:

      Peter — Estetik är fantastiskt bra ….. så länge man inte behöver försörja sig på den….!!

      Har jag så småningom insett 🙂

      Nöjer mig numera med estetiskt påtande i trädgården.

      Gott nytt år!

      Gilla

  6. wangtang sweet poontang skriver:

    Vi kan kanske serveras lite insikter då i hur en som Jonas Gardell tänker? Jag har lättare att förstå Milo Y som inte ser positivt på att homosexuella döms till döden i flera (de flesta?) muslimska länder. Det är norm där, och han vill inte att det blir norm här och han anser att om man är troende muslim så skall man sparkas ut från västvärlden.

    Liked by 10 people

    • brrr skriver:

      Instämmer också med Milo. Det handlar inte blott om sprängare och halshuggare, det handlar i minst lika hög grad om troende och praktiserande muslimer som utövar dawa.

      Liked by 1 person

  7. Göran Holmström skriver:

    Jan-Olof, att våga stå för den man är är stort oavsett om det gäller sexualitet eller värderingar som är lika viktiga som luften man andas.
    Att svenska vita heterosexuella män är dåliga på att bilda grupperingar är väl ingen nyhet?
    Kanske hänger det, ihop med att tjäna lite mer en normalinkomsttagaren kräver cirka 60-80 timmars hårt arbete per vecka, till det mycket lite familjetid, resten går på att sova och ladda batterier.
    I varje fall var det verklighet för mig och dom vänner i det normala arbetslivet jag stött på.
    Men kan ha fel där.

    Liked by 2 people

  8. Jan Andersson skriver:

    Mina arbetsplatser har alltid varit helt manliga, om man ser till oss som hade ansvar för, planerade och utförde arbetet. Kvinnorna har funnits i bakgrunden, för att med skicklighet och stor ansvarskänsla sköta pappersexercisen. Eftersom vårt arbete var fysiskt tungt, smutsigt, farligt och tidspressat så var vi tacksamma för att kvinnorna slapp att möta oss i dessa miljöer och att de istället skötte sina åtaganden inne på kontoret.

    De flesta av oss hade hellre varit någon annanstans än på dessa jobb, men ansvarskänslan, plikten och kamratskapet höll arbetsmoralen och tempot högt. Kamratskap är kanske fel ord eftersom det ofta finns en stark spänning mellan individerna som gör att de svagaste ofta anstränger sig till gränsen av sin förmåga i de tyngsta momenten, för att ”göra sitt” som alla andra.

    De mest erfarna iakttar och förstår, och om du inte kan eller orkar blir du för den skull inte utesluten eller kritiserad. Så länge du visar intresse och arbetsvilja är du en fullvärdig medlem av arbetsgruppen. Men språket är grovt, rösterna höga och ansiktsuttrycken skrämmande.

    När arbetet klarats av är alla fysiskt trötta men tacksamma över att jobbet trots tidspressen utfördes lugnt och metodiskt och att ingen därför blev skadad. Och att det fanns arbetskamrater som visste och kunde utföra allt det du själv inte behärskade, och att du själv bidrog med allt du kunde uppbringa av din egen kunskap, attityd och närvaro. Och att arbetsledarna ser varje individ och hans förmåga, trots smutsen, mörkret och stressen.

    Men det kan vara ganska svårt att förklara sina upplevelser för en kvinna efteråt, bäst att avstå och kalla allt för ett skitjobb.

    Liked by 9 people

    • Bo Adolfsson skriver:

      Under mina 18 år i jour och beredskap i snöröjningen och att laga vattenläckor känner jag igen Din beskrivning. Inga kvinnor i den verksamheten. Inte heller några högre chefer eller politiker närvarande, särskilt inte under långhelger.
      I detta känner man igen riksdagens ledamöter och den s k regeringsbildningen. Det s k kulturetablissemanget och MSM känns också igen. De befinner sig aldrig därute bland det arbetande folket.

      Liked by 2 people

  9. A skriver:

    Vad är du egentligen ute efter Jan-Olof? Sonderar du terrängen om du nån gång skulle behöva gå över till den konservativa sidan? Jag tror du kan vara lugn, det är tjatet och hyllandet i sig självt som är ytterst motbjudande (och ett verktyg). Börjar du tjata så lessnar jag direkt! Då vet du var jag står.

    Mvh A

    Liked by 2 people

  10. Marina von Schreeb skriver:

    ”Bögvärlden är idag något så unikt som ett informellt fungerande manligt brödraskap, som på ett naturligt sätt utestänger kvinnor.”

    Det gäller inte i alla sammanhang: I den sportvärld där jag är involverad är en del kvinnor inbjudna (jag t.ex.) i bögarnas värld. Har några bögar som bästa vänner. Vi har trevligt ihop utan sex – alla är medvetna om den andras läggning, men vi talar om det och om problemen. Vi är mest som syskon. Vi utnyttjar varandra, vi kvinnor med bögar som eskort, bögarna med sina kvinnliga vänner som kamouflage vid lämpliga tillfällen. Vi gör som vänner gör, hjälper varandra, reser jag/vi till N.Y. ordnar de övernattning hos nån bögkompis som är bortrest. Vill nån vän ha hjälp med införsel av sin valp till U.S. ordnar jag ett intyg. Vi har ju ett gemensamt intresse! Sen har ju förstås de – och vi, vårt andra liv vid sidan om som man alltid har visavi sina vänner. Men inte ovanligt att våra respektive hänger med på våra sammankomster/fester. Min man t.ex. En blandad kompott där var och en godtas för den man är. Sex upptar väl kanske X % av våra liv? Resten av livet ska ju också levas.

    Liked by 1 person

  11. Jari Norvanto skriver:

    ”Trots blygsamma resurser och utan anställda byråkrater har man antagligen lyckats bättre än något statligt mångmiljonprojekt skulle ha gjort.”

    Manligheten har en nysvensk hemvist i ett *host host* brödraskap som grundades på 20-talet i Egypten, med flera sekel långa anor. Men det eller flera av hydrans många huvuden får väl statligt stöd, via MUCF, Arvsfonden, Sida och Gud vet vad mer, eller har jag fel?

    Gilla

  12. Jaxel skriver:

    Hur PK är bögvärldem? Man får ett intryck av band mellan PK och bögvärlden. Åtminstone är det PK att vara positivt inställd till bögar. Jag har ett bestämt intryck att i PK-tänkandet ingår att bögar på något sätt är bättre än andra män.

    Åtminstone tycks de mer framträdande bögarna vara klart PK-anstukna. Samtidigt borde det väl vara uppenbart att kulturen hos flertalet asylinvandrare är påtagligt bögfientlig.

    Borde inte bögarna se en risk med dagens asylinvandring. Borde inte en klok och förutseende bög sympatisera med SD eller motsvarande?

    Vore lite intressant att veta hur den stora massan bögar tänker. Fast det kanske är som med medelsvensson i största allmänhet. Som inte inser sitt bästa, möjligen kan man tycka att risken borde vara mer uppenbar för bögarna.

    Gilla

  13. lookslikeanangel skriver:

    Hudnära

    Jag minns en bild, en teckning;

    En naken kvinna står till knäna i vatten i en glasvas,
    höjer armarna – som en växt – och så texten:
    ”I must try” – att växa…..

    Kanske kvinnorörelsen,
    innan den stelnade i sina härdade transfetter?

    Levande nätverk och möten, som du beskriver,
    är nog vad så många längtar efter.
    Att växa i nära sammanhang.
    Så långt från politikens könlösa, ”non-stick” retorik.

    Gilla

  14. styggestig skriver:

    Är det jag eller ovanligt många andra kommentatorer som har missuppfattat Sundgrens artikel? Är inte hans poäng att manlighet är något särskilt och viktigt? Sundgren lyfte fram bögmiljön där det fortfarande är möjligt att utveckla manlighet. Inte trängde han speciellt djupt in i hur bögmiljön och bögkulturen fungerar, och inte heller lyfte han väl fram sin egen sexuella läggning, eller hur?
    Sundgrens poäng är väl att: ”De flesta arenor för manlig identifikation har idag försvunnit, och de som finns kvar utsätts återkommande för attacker från jämställdhetsivrarna. Samtidigt frågar man sig hur det kan komma sig att manligheten befinner sig i kris. Hur kan det komma sig att relativt hyggliga killar från förorten söker sig till kriminella, blir volontärer hos Hells Angels, eller rent av tar värvning hos Islamiska Staten? Teorierna är många, men jag tror att en nyckelfaktor är att män i övre tonåren drivs av ett desperat behov att installera den där ”mjukvaran”.”
    Jag delar helt Sundgrens uppfattning. Att utveckla manlighet är mycket viktigt. Det är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att pojken skall bli en mogen man med allt vad det innebär av respekt för och hänsyn till andra, inte minst kvinnor.
    Märk att jag skrev Sundgren och inte Jan-Olof, eftersom jag är så gammal att jag har gjort lumpen (militärtjänst som värnpliktig). I det militära var man efternamn, tills man blev riktigt nära och goda vänner.
    ”Att göra lumpen” var en utmärkt skola där man träffade såväl hög som låg, höger som vänster, låg som hög utbildning, hetro- såväl som homosexuell, kristen som jude eller arab (fanns inte särskilt många, det medges), sportiga som ”trötta”, intellektuella som illitterata, praktiker som teoretiker, etc.
    Avskaffandet av den allmänna värnplikten var kanske riktigt ur försvarssynpunkt, men ur ”uppfostringssynpunkt” var det helt bort i tok. Jag tvivlar även på om det var särskilt bra att avskaffa könsseparerade skolklasser.

    Liked by 1 person

    • Hovs_klipphällar skriver:

      Styggestig — Till att börja med: Blanda inte ihop islam med kristendomen, eller vår tids sekuläritet.

      Islam bär på en kärna av mordisk extremism som bara ligger där och väntar på att väckas upp.
      ——————————–
      Hos oss andra är det väl känt att störd eller frånvarande fadersrelation (”fadern Okänd eller Ökänd”) — ligger bakom kriminalitet hos män.

      Det verkar som om testosteronet måste förädlas av en rimligt fungerande fadersrelation för att inte slå över i destruktivitet.

      Liked by 1 person

  15. alvar1131 skriver:

    Och så hade vi syföreningarna en gång i tiden! Där slöt sig damer samman och utvecklade vackra mönster med hjälp av en avig och en rät. Men så kom någon restprodukt från Pandoras ask flygande in i folkhemmet via USA och så blev mönstren liksom damerna bara aviga.

    Liked by 1 person

  16. olle reimers skriver:

    Jag måste erkänna att jag som man i alla tider haft mycket svårt att förhålla mig till homosexuella män. De har alltid känts som ett okänt hot. Ett hot som jag inte vet hur jag ska förhålla mig till om det skulle övergå i någon slags verklighet.

    När jag var tonåring och sommarjobbade i lantbruk och till sjöss fick jag olika former av inviter, men jag visste då ingenting om homosexualitet.Bara att vad det nu var de färsökte med så ville jag inte spela med.

    På mtt gym här i Bangkok är det ett gäng av unga vältränade gay men som går samtidigt som jag. Jag försökte hälsa på dem till en början men de vsade att de inte ville ha kontakt. däremot hat jag inte haft några problem med straighta män där.

    En av gästerna på gymmet som frekventerar på samma tid är en stilig kvinna, liteäldre än dem, som trivs som fisken i vattnet med dessa homosexuella män. Hon låter dem uppvakta sig flitigt eftersom hon är gift och ser dem som skydd och helt ofarliga. Jag fattar.

    Liked by 1 person

    • Fredrik Östman skriver:

      Jag fattar inte. Varför uppvaktar de henne om de är bögar? Är de inte i själva verket böghoror som privat har en annan preferens? Vad skulle annars förklara deras inställning till såväl dig som damen?

      Gilla

      • olle reimers skriver:

        ”Uppvakta” är måhända fel ord i sammanhanget eftersom det är uppenbart att det inte rör sig om romantisk/erotiska närmanden. Snarare är det den sorts lättnad och otvungenhet som kan uppstå om bägge parter är helt medvetna om att den delen av relationen mella de två könen saknas.

        Gilla

  17. Hawwa skriver:

    Jag är lite tondöv i detta sammanhang, jag har träffat bögar (vid tidpunkten medveten om deras läggning el ej) och är inte helt klar över exklusiviteten med det – dvs som det är nuförtiden, till skillnad från inte så länge sedan då homosexualitet var kriminaliserat, och att bögar i vissa sammanhang alltjämt trakasseras, för att inte tala många platser på jorden som har nolltolerans mot homosexualitet.

    Klubbar är ett lite märkligt fenomen – de är ju till sin natur exkluderande.
    Herrklubbar är en gammal företeelse. Motpolen till dess medlemmar är kvinnor.
    Herrklubbarnas raison-d’être är, som jag förstår det, är att männen på något sätt känner sig mer avslappnade i frånvaro av kvinnor.

    Även bögarna känner alltså behov av kvinnofritt.

    Den mansfria festivalen Statement i Göteborg i somras orsakade en del publicitet och protester, eftersom den exkluderade män – då uppgavs likväl konkreta orsaker till varför män inte skulle ha tillträde.

    Varför har människodjur av hankön behovet av att undandra sig kvinnor?
    Så kan det ju helt enkelt vara, men varför reagerar man då om kvinnor vill exkludera män?
    Vad handlar detta ytterst om?

    Gilla

  18. Ivar skriver:

    Sandgren skriver ” ca 5% icke heterosexuella ” , det tror jag inte på, betydlligt färre kanske hälften är vad jag tror om man ser till västvärlden.Den ovetenskapliga ”undersökning” jag gjort bland bekanta visar att många aldrig träffat på någon , andra en eller två, själv har jag lärt känna en samt en möjlig. Lär man känna,veta om, ( någorlunda!), 500-1000 personer under ett långt liv?
    Ställer mej därför också mycket frågande till kommentarer av heterosexuella som skriver ” många bekanta”!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.