Varför läsa latin?

Anders Leion

Jag har läst latin i drygt tio år. Min dotter talade om för mig att man kunde läsa språket via nätet på Stockholms Universitet. På natten därefter började jag läsa Prima Latina. Jag tog så småningom nästan 120 poäng (4 betyg). Jag kunde aldrig få rätsida på mitt uppsatsämne: Renässansens mottagande av Catullus dikter.

Så såg jag en lapp på universitetets anslagstavla: Vill du kunna snacka som man gjorde på Roms gator för 2 000 år sedan? Det ville jag ju och det håller jag på med. Det kan låta så här. Det är min lärare Daniel Pettersson som talar språket så ledigt och väl.

Varför läser man latin? Ett dött språk som få känner till – annat i form av några inlärda ordspråk, kanske – och som nästan ingen kan tala. Vi har ju tillräckligt med moderna, levande språk. Det mest spridda och därmed mest praktiska språket är förstås engelska. Det är dessutom lätt att lära. Det finns överallt. Pojkarna som spelar dataspel blir mycket duktiga. De lär sig använda språket för att kunna klara av spelets uppgifter.

I Sverige är också många andra duktiga engelskanvändare. Och många tror sig vara så duktiga, att de till sin egen belåtenhet tryfferar sitt språk med amerikanska floskler och inte märker att de därmed tappar fotfästet, och använder sig av ett platt och oböjligt svenskt språk – eller vad deras rotvälska nu skall kallas.

Engelskan ger dem inte bara ett användbart verktyg. De får också, med språket och de miljöer där det används, en hemtam miljö och en lika välkänd världsbild. De känner sig alltså som hemma. Men detta innebär att språket begränsar deras upplevelse av världen. Detta är lika uppenbart som okänt – och är det känt är det förnekat av dem som känner sig träffade, främst de som bara behärskar engelska vid sidan av svenska.

Vetskapen om detta förhållande – engelskan som förmedlare av en förhärskande kultur och världsbild – har länge irriterat mig. Jag har försökt avhjälpa det med att lära mig ett antal andra språk. Men också dessa språk är fast i nutiden, dess synsätt, förhållanden och diskussioner.

Jag läser latin helt och hållet för nöjes skull. Det är inget redskap för mig. Men läsandet är mycket mer än bara ett nöje. Genom att läsa latin frigör man sig från nutiden. Man placerar sig på sätt och vis utanför tiden, blir inte beroende av den.

Denna upplevelse av frigjordhet kan komma via reflektioner över för oss helt främmande företeelser:

Efter en olycka av något slag kanske man i Rom skulle bli tvungen att sälja sig som slav, för att överleva. Välfärdsstaten fanns inte. I vetskapen om detta alternativ måste man söka skydda sig genom att underkasta sig en mäktig man. Man måste ha en patronus. Och honom måste man uppvakta och tjäna när han så begär. Men det räckte inte. Hela familjen måste underordna sig – inte bara hustru och barn utan också hushållets slavar – om man var så lyckligt lottad att man hade slavar, och det kunde också hantverkare ha. Mannen måste övervaka och garantera detta. Han måste bli enväldig diktator i familjen. Så var det hos alla goda människor och fullödiga medborgare.

Den som upplevt detta – genom att läsa latin – blir vaccinerad mot ängslan inför att läsa om Pippis negerkungspappa eller Tintins och Ture Sventons kolonialistiska eskapader. Inte heller de alltmer diktatoriska propåer som kommer från feministiskt håll imponerar.

Istället för att se andra tiders händelser och uttryck i dagens ljus, kan man frigöra sig och uppleva en annans tids händelser och värld, frigjord från dagens föreställningar. De som bara kan moderna språk upplever inte denna frigörelse: att stå utanför tiden.

På detta sätt ger latinstudier (och förstås studier av klassisk grekiska eller till exempel hettitiska, men det har jag inte ägnat mig åt) ett nytt djup åt livet: Ja, vi är inte ensamma. Människans många fotspår finns inte bara i jorden utan också i orden. Historien – eller hellre: människornas ord, berättar om människornas erfarenheter och ger på så sätt relief och mening åt hennes tillvaro också idag.

Moderna språk förklarar kanske nutiden. Latinet ställer oss utanför vår tid och så kan man se sammanhangen bättre, också i nutiden.

Det finns ytterligare ett skäl, kanske inte så tungt vägande, men behagligt. Bevarade ord, uttryckta på ursprungligt språk, gör upplevelsen livligare och tankarna starkare än i översättningar. Några rader av Catullus får ge ett exempel:

Solarna förmår att gå ned och åter komma tillbaka. 
Men när ett enda kort ljus går ned för oss 
måste vi sova en ständig natt

Soles occidere et redire possunt
Nobis cum semel occidit brevis lux
nox est perpetua una dormienda

Orden på latin är några av de vackraste som jag känner till.
Att läsa latin är att frigöra sig från nutidens förtryck. Gör det du med.

43 reaktioner på ”Varför läsa latin?

  1. svenne skriver:

    ”I Sverige är också många andra duktiga engelskanvändare. Och många tror sig vara så duktiga, att de till sin egen belåtenhet tryfferar sitt språk med amerikanska floskler och inte märker att de därmed tappar fotfästet, och använder sig av ett platt och oböjligt svenskt språk – eller vad deras rotvälska nu skall kallas”.

    Det finns ju lägen där de som har engelska som modersmål har en överlägsen fördel och då tänker jag främst på t.ex. förhandlingar, eller andra viktiga diskussioner, där en djupkunskap i detta språk är en nödvändighet. Den svengelska som t.ex. våra politiker presterar är ju knappast av det subtilare slaget. Annie Lööfs prestationer i ”debatten” med Jordan Peterson i Skavlans program var ju ett talande – och skrattretande – exempel på detta.

    Tidigare i vår historia – under t.ex. stormaktstiden – var latin ett världsspråk som de flesta personer av högre rang behärskade bra. Eftersom inget land hade latinet som inhemskt språk så hade ingen av parterna någon fördel av en större språklig överlägsenhet. Om latinet nu för tiden skulle vara lika utbrett som då så skulle ett ”reläande” via detta språk skapa en språklig neutralitet som kanske skulle vara av godo.

    Gillad av 2 personer

  2. Jan Andersson skriver:

    Kanske även passande att inför vår största högtid öva på följande:

    Pater noster,
    qui es in cælis:
    sanctificetur
    nomen tuum;
    adveniat
    regnum tuum;

    Fader vår,
    som är i himlen:
    Må det helgas,
    ditt namn;
    Må det komma,
    ditt rike.

    Fiat voluntas tua,
    sicut in cælo
    et in terra.
    Panem nostrum
    cotidianum
    da nobis hodie;

    Må din vilja ske,
    så som i himlen
    också på jorden.
    Vårt bröd,
    det dagliga,
    ge oss idag,

    et dimitte nobis
    debita nostra,
    sicut et nos dimittimus
    debitoribus nostris;
    et ne nos inducas
    in tentationem;
    sed libera nos
    a malo.

    och förlåt oss
    våra skulder
    såsom också vi förlåter
    dem som är skyldiga oss.
    Och inled oss inte
    i frestelse
    utan befria oss
    från det onda.

    Gillad av 7 personer

    • Steven Jörsäter skriver:

      Tack för detta! Vare sig man gillar det eller inte så kommer man inte ifrån att kristenheten sedan ett årtusende är intimt förbunden med vår kultur. Det är inget man lägger av sig som Mona Sahlin svenskheten.
      Men svenskan är onödigt moderniserad av klåfingriga nykyrkliga. Vändningar såsom ”helgat varde ditt namn” är betydligt elegantare.Vill vi vårda latin så bör vi ock vårda svenskan.

      Gillad av 3 personer

      • Anne-Hedvig skriver:

        Lukas 2:13 (fra juleevangeliet)

        Gloria in altissimis Deo, et in terra pax hominibus bonæ voluntatis.

        Ære være Gud i det høyeste, og fred på jorden for mennesker av god vilje (tidl.: ‘i mennesker hans velbehag’).

        Gillad av 2 personer

    • acke5 skriver:

      Ultima gutta bracca rest 😉

      (ev. Ultima Gutta semper in bracis cadit)

      Även de gamla romarna lär ha klottrat på toaletterna, här ett exempel på vad arkeologerna har hittat – ”Hack ego caccave”

      Så nog låter det djupt alltid 🙂

      Gillad av 2 personer

      • Anne-Hedvig skriver:

        Litt av hvert som er skriblet på veggene i Pompei også. I tidligere latinleksika var visse ord (‘verba obscoena’) tatt av sensuren.

        Gilla

  3. Lenam skriver:

    Nej knappast, men om man vill förundras över vår tid, se avsnitt ett i julkalendern. Där framstår en 7 årig pojke som den egentlige ledaren i familjen med två barnsliga föräldrar. Sjuåringen gör sitt bästa för att läxa upp föräldrarna med en arrogant och nedlåtande ton. Föräldrarna försöker ursäkta sig inför sonen utan framgång. Ett avsnitt räckte för mig. Tydligen blev allt värre. På lucia syns en 40 årig gubbe gå som lucia med en massa lussande barn efter sig. Någon som hittat på detta hoppades väl att det skulle uppfattas som ett humoristiskt inslag. Varför skulle ett barn som inte har några traditioner eller normer skratta åt denna dumhet? Beklämmande.

    Gillad av 7 personer

  4. Aurora skriver:

    En gång fanns ett ämne som hette Allmän språkkunskap i skolan. Där lärde man sig vad ord egentligen betydde. Många ord i vårt språk, och flera andra, har ju latinska och grekiska rötter. Jag märker ofta att unga idag, både pursvenska och invandrade, inte förstår vad ord betyder. De använder ord felaktigt. De har dåligt ordförråd och kan inte ge synonymer till vanliga ord och uttryck. Kanske har de sedan fångat upp något ord någonstans ifrån, som låter häftigt eller ’kunnigt’, och som kan användas för att imponera på omgivningen. Med enda reaultat att deras okunnighet lyser i öppen dager.

    Gillad av 4 personer

    • Anne-Hedvig skriver:

      Latin var et av de nyttigste fag vi hadde på skolen, nest etter skriving og regning (og engelsk selvsagt). Som du sier, skjønner man automatisk mange fremmedord, vet hvordan de skal staves, og har dertil en følelse av 2000 år kulturhistorie.
      I klassen min var vi 9 stk som leste gresk også. Norsk er et lite språkområde, så en av våre lærebøker het ‘Grekisk lyrik’ i utvalg ved Ingemar Düring, utgitt i Lund av Svenska klassikerförbundet.

      Gillad av 1 person

  5. Dansk mand, med bölder på fot och hand, vaknar upp, tror hans huvud rullar andra i bland, i blodig sand i samarkand. Nej, livets låga brann, solen skyms av bergets rand, ögonen bedrar lite Grand, näsan vet, ett berg av kamel minsann skriver:

    Tack för det, jag är tyvärr ung nog för att socialdemokratins kulturförstörande var i full gång så något latin blev det inte, det är inte för sent. Ut med latin, in med betong och hopplöshet, det är socialdemokrati.

    Återigen, de vill ha det så här, endast genom att förstöra allt gammalt så kan parasiterande utopister få sin vilja igenom, de vill radera historia och kultur och religion och byggnadsverk, vi såg det i Sovjet, vi såg det i Kina, vi såg det i nazityskland och vi ser det nu i alla muslimska länder, där man fortfarande, efter att ha varit igång i över 1000år, river ner buddhistiska och kristna och andra byggnadsverk. Vi ser det också i Sverige, där all kultur skall ut, religionen togs över av vänstern och är nu bara ytterligare ett medel för indoktrinering, museerna gömmer skatter och indoktrinerar, vikingarna lär man sig mer om på Netflix än i skolan, och alla gammal kunskap skall ut, sedan efter att ha förstört alla gamla kulturbyggnader och ersatt dem med betong, Buttericks i Malmö inte minst, så kommer det, den parasitiska klassen börjar håna: vi har bara en gammal midsommarstång och sådant trams, brann julgranen. I USA som går före i allt så river vänstern nu statyer, sanningen passar inte utopister. Om den går som en anka och kvackar som en anka så är det nog en anka, så kommunism, nazism, islam och pk-ism, alla är de lika, kvack, kvack.

    Västerlandets framtid står på spel, det enda samhälle som byggt på individens frihet, en 2500 årig historia med sin början i Grekland, de vill att vi skall vara historielösa så självklart så slutade man att lära ut latin och grekiska. De har velat ha det så här länge.

    Gillad av 10 personer

    • Anne-Hedvig skriver:

      Oslo katedralskole (der jeg gikk) har undervist i latin siden 1153 – når de har holdt koken så lenge, kan de jo ikke gi opp nå…!
      Men lærdommen var nok ikke alltid like behagelig for elevene, seglet til Schola Osloensis (fra 1300-tallet) viser korslagt ris og ferle.

      Gillad av 2 personer

  6. Anders F1 skriver:

    För biologer och medicinare värdefullt. Annars icke. Rekommenderar engelska. (Svenskan på ungefär 85:e plats bland jordens 3000 läten. Gammalt språk med snart sagt oändliga uttrycksmöjligheter.)

    Gillad av 1 person

    • gmiksche skriver:

      För en djupare förståelse av de europeiska språken – och därmed förståelsen av vad orden betyder och hur deras betydelse förändrats över tiden (med undantag för de finno-ugriska språken, ungerskan och baskiskan) är kunskaper i latin en förutsättning. Då öppnar sig en helt värld bakåt i tiden.

      Gillad av 2 personer

      • Anne-Hedvig skriver:

        Støtter deg fullt ut i dette!
        Botanikk (Linné!), zoologi og farmasi holder fortsatt på latinen, og nyfunne arter forsynes med latinske navn.

        Gilla

    • Anne-Hedvig skriver:

      Et vers fra dansketiden:

      ”Hver mann som med flid gikk i lærdom til bunns/
      latin på papiret han malte,/
      med fruerne fransk, og tysk med sin hund/
      og dansk med sin tjener han talte./

      Snakk om språkhierarki!

      Gillad av 2 personer

  7. Sidonie Jansson skriver:

    Det är mycket roligare att läsa Asterix och Obelix när man förstår karaktärernas namn…och hur gallerna och romarna har inte utan strid berikat varandras språk och kultur. Svenskan har alla dessa ord som har sin grund i latinet. Det vet inte många ungdomar. Jag har varit språklärare i franska, som är mitt modersmål. Eleverna och jag hade en lek som bestod i att hitta ord i det svenska språket som hade rötterna i latin. Repetera, reparera osv. De blev genast duktiga i både svenska och franska.
    I Kristianstad där jag bor har man byggt den nya Gallerian på grunden till Domus affären, samt gett namn på gator som Boulevard. Det hade utlysts en tävling för att hitta namn till den nya Avenyn. Själv reagerade jag på att vinnaren blev den som föreslagit dessa namn från latinet. Jag hoppades på svenska namn från varför inte, vikingarnas ordförråd? Det hade varit roligare för mig och andra som kommit utifrån. Vi måste vara rädda om det svenska språket (och dess dialekter). Låt det inte försvinna, det vore mycket synd.

    Gillad av 6 personer

  8. Göran Holmström skriver:

    Anders ”det kan låta såhär”.Värst ledigt eller avslappnat var det ju inte.
    Är ingen fena på språk alls, skaplig på Engelska hankar mig fram på Tyska och Italienska o spanska .
    Din lärares Latin lät som den Italienska min konstnärskompis pratar, han låter likadant efter åtta år i rom. Stelt och stappligt,
    Kan som sagt ytterst lite om språk, Inget om latin, men dom två är släkt och Italienska sjungs fram mer . Framröstat som sexigaste språk nummer två efter Franskan.
    La lingua dell”amore.
    Cin-Cin.

    Gillad av 1 person

  9. Kjell Rehnström skriver:

    Et tu Andrea!
    Verkligen roligt att du har haft Daniel Pettersson som latinlärare. Jag hittade honom på nätet (YouTube) https://www.youtube.com/watch?v=Fktf9whKrXI
    för ett bra tag sedan. Det hela började med att jag snubblade över dansken Hans H. Ørberg: Lingua latina per se illustrata som jag nu har jobbat med i nästan ett år. Jag hittade den som pdf-fil här:
    https://chaharrah.tv/chaharrah-depot/arthouse/latin-attachments/latin-book.pdf
    Boken är bara på latin. Det är som att bli nersänkt i Rom under första århundradet av vår tideräkning. Det går också att köpa boken som bok. Jag tror svenska bokhandlar har den.
    Den roligaste lärobok i något språk jag någonsin har läst!
    Det säger kanske inte så mycket om mina behov av nöjen, men det är en annan historia.
    Men jag är inte säker på om jag hade klarat boken utan mina, om än rätt ytliga, kunskaper i latin.
    Men roligt är det att arbeta med boken.

    Gilla

    • Anne-Hedvig skriver:

      Det er positivt at man nå underviser i latin på en mer engasjerende måte. Da jeg begynte med latin i 1962, ble vi kastet rett ut i Cornelius Nepos og punerkrigene. Deretter enda mer krig…
      Pussig å tenke på at Comenius på 1600-tallet hadde en svært jordnær og hverdagslig innføring i latin for de unge elevene – mye mer engasjerende og pedagogisk enn undervisningen vår på 1960-tallet!

      Latininteresserte anbefales å google Comenius og hans læreverk. Det gir i tillegg et interessant bilde av dagliglivet på 1600-tallet.

      Gilla

  10. Eva skriver:

    Med lite omstöpning av texten hamnar jag i exakt samma slutsater som du, fast från ett annat håll;

    Varför läser man historisk antropologi – om sedan länge utdöda kulturer? Som få känner till – annat än i anekdotisk form. De flesta har fullt upp med att leva i nutiden, i vår egen hemmamiljö. Genom att läsa om främmande naturfolks levnad frigör man sig från sin egen nutid. Blir placerar i ett annat sammanhang. Denna mentala frihet gör det lättare att reflektera över samtidens dagliga levnad och den egna kulturen. Den som läser historisk antropologi – blir snabbt vaccinerad mot ängslan inför att läsa om Pippis negerkungspappa eller Tintins och Ture Sventons kolonialistiska eskapader och de diktatoriska propåer som kommer från feministiskt håll. Genom att se genom andras ögon frigör man sig från sin egen tids alla föreställningsvärdar. Får uppleva världen inifrån, via andra kulturers synsätt. Som i hög grad befriar ens eget intellekt och den egna föreställningsvärldens låsningar. De som aldrig läst historisk antropologi får svårare att frigöra sig från den egna tidens vardaglighet. På så sätt ger antropologistudier ett större djup åt livet självt. Man befriar på sätt och vis sig själv. När man ges tillfälle att följa otaliga andra fotspår och mänskliga stigar, upptrampade inom äldre kulturers levnad. Historisk antropologi berättar om andra mänskliga erfarenheter, värderingar och levnad. Ger därigenom relief åt vår egen tillvaro, här idag. Moderna kulturer ligger fast förankrade i nutiden. Alla påverkade av moderniteten. Historisk antropologi ställer oss helt utanför denna värld och tid. Ger oss möjlighet att se ut över världen med helt andra ögon. Bortom den egna tidens begränsningar. Nordamerikanska indianstammar uppklädda i högtidsdräkter är för övrigt något av de vackraste jag vet. Att läsa historisk antropologi är befriande, det lösgör en från nutidens mentala förtryck och bindningar. Gör det du med – läs historisk antropologi.

    Gillad av 2 personer

  11. Isak Grunewald skriver:

    Att det inte fanns någon välfärdsstat i antikens Rom är väl inte helt korrekt? Annona, dvs utdelning av spannmål gratis eller till mycket lågt pris till behövande fanns ju. I början av republiken var familjefadern, pater familias, oinskränkt härskare över sitt hushåll. Men allteftersom tiden gick liberaliserades lagstiftningen och hustru och barn, och även slavar, fick allt större rättigheter, påminnande om den utveckling vi haft i västerlandet.

    Gillad av 1 person

    • gmiksche skriver:

      Å andra sidan kan man se tillkomsten av annona som ett järtecken. Att lägga över ansvaret för familjens försörjning och sammanhållning från pater familias till kejsaren gjorde många nöjda då det begav sig. Men urholkade den ideologi som res publica vilade på: den romerska medborgarens ansvar mot sina egna och staten. Icke att undra på att en förkroppsligad Annona med ett ymnigt fyllhorn var ett av de vanligaste bilderna som prydde denarernas frånsida på 100- och 200-talet. Som propaganda för kejsaren och för att få folk att bortse från den över tiden försämrade silverhalten i dessa mynt. Och deras försämrade köpkraft.

      Gillad av 3 personer

  12. olleholmqvist skriver:

    ”fullödiga medborgare.” ordvalet illustrerar problemet. Full -lödig har jag tolkat som hel-gjuten. – från metallurgin men avser förmodligen inte bara, eller ens mest ren somatisk fysik och kemi. Men det kunde ju vara full av öde. ”full-öde-ig”

    Latin kan aspirera på att vara det vackraste språket. Det har fördelen att vara exotiskt, extra mycket så eftersom det inte pratas. Svenska duger inte – för vanligt, norska och danska är ju bara förvrängd svenska. Och finska bara låter utan att vi begriper. Har aldrig hört en dikt på det språket.

    Med Hölderlin tror vi evolutionstroende att den poetiska dikten är en atavism och relikt från före ca 200 000 år sedan när vi med struphuvudet fick det syntaktiska språket. Därför rimmas och rytmas,och allitereras – därför låter ö och särskilt u (stönljud) fult och y och i låter fint. Dikten är inte det fina, ädla ypperliga. Den är den råa ursprungna basrösten i oss. Därför blir spädbarnet oroat om det tilltalas med vänliga ord som är grovt utsagda, och skrattar tillbaka om vi skrattande vänligt förolämpar. Tonläge slår ut ordens sakinnehåll.

    Men med åren vi lär oss placera orden i kånntäckst. Vi åldrige lärde oss en gång engelska av Elvis och Baez och Beatles. Vi var som barn, fraser nöttes in. Penny Lane – så vördade de, så mindes de sina barndomskvarter. Sen kommer kånntäckst och spökar…vi får veta vem mr Penny var och visan vissnar…
    http://www.bbc.co.uk/liverpool/content/articles/2007/02/15/abolition_penny_lane_feature.shtml

    Vackert är annars:
    ”Et pour vou, ma douleur, ma douceur…ma folie…”

    Gilla

  13. Lars skriver:

    En del av oss har istället lärt oss SQL, Cobol, Pascal, Fortran etc. Även det ger ett annat sätt att se på världen. Språkelementen finns i de vanliga språken, operationerna är begränsade och begränsande. Men man ser världen logiskt. Hur ser man den på Latin? Poetiskt? Vad ska man ha det till?

    Måste naturligtvis vara intressant att kunna ta del av litteratur på originalspråk, men det känns viktigare att kunna dagens lingua franca – Engelska. Svår det så det räcker!

    Inte finns det något särskilt sätt att tänka i olika språk? Olika betydelser, olika associationer, det förändras över tid, men tankeförmågan och drifterna är desamma hos dagens människor som i Rom.

    Människans tid är begränsad.

    Gilla

  14. Lasse Forss skriver:

    Vi tala latin på torget en dag
    En grundskolerektor och jag
    Jag kunde tre men han kunde nog fem
    Jag böjde, och han komparerade dem
    (Fritt efter Svenska Mad)

    Gilla

  15. Göran Åkesson skriver:

    Svar: Man bör läsa latin för att förstå och kunna härleda våra vanligaste främmande ord. Det är också en fördel när man läser andra språk, ex. italienska, spanska och franska!

    Gillad av 1 person

  16. Lars Hallén skriver:

    Latin och finska har det gemensamt att längden på vokaler och konsonanter är väsentligare än tryckaccent, så uttalet i finländska radions nyhetssändning Nuntii Latini (YLE) ligger nog närmare klassiskt latin även om diftongerna ae och oe förenklas till e och v inte uttalas som w. Text och tal från förra veckans nyheter finns här:

    https://arenan.yle.fi/1-4576757?autoplay=true

    Man får t.ex. lära sig att bilar heter autoraedae (sorgligt nog i samband med att dessa ”cremabantur”) och att EU-valutan böjs euro, euronis. FN:s människorättsdeklaration innehåller inte heller på latin något om allas lika värde utan formuleras så här: Omnes homines nascuntur liberi atque dignitate iuribusque aequales.

    För övrigt kan man gärna följa stegringen i Carmen 5 av Catullus till höjdpunkten:

    Da mi basia mille, deinde centum,
    Dein mille altera, dein secunda centum,
    Deinde usque altera mille, deinde centum,
    Dein, cum milia multa fecerimus,
    Conturbabimus illa …

    Gilla

  17. jörgen skriver:

    Eller varför inte läsa Swedenborg på originalspråket. T.ex

    EMANUEL SWEDENBORG

    Delititiae Sapientiae de Amore Conjugiali
    ———
    Post quas sequuntur
    ——
    Voluptates Insaniae De Amore Scortatorio
    =============
    (Översättning
    Visdomens Fröjder I Äktenskapets Kärlek.
    ——-
    Efter vilka följer
    —–
    Sinnesjukans Vällustar I Promiskuös Kärlek.

    Gilla

  18. Klas Göran skriver:

    Även levande språk öppnar upp andra sätt att se verkligheten.
    Det vet alla som har läst tyska, franska eller spanska som andraspråk när det begav sig. Tyskan som är inte vacker men väl så exakt. Franskan som behöver 14 bokstäver inkl. 6 vokaler för tre stavelser där svenskan behöver 8 bokstäver inkl. 3 vokaler: ”qu’est-ce que c’est?” resp. ”vad är det?”.
    Hur ser man ut i huvudet om man insisterar på att uttrycka ”han ger honom hennes glas” som ”er gibt ihm ihr Glas” i st f ”il le donne son verre”? Varför är ackusativobjektets kön viktigare än glasets – eller vice versa?
    Visst är latin värdefullt, men andra levande språk än engelska är också värdefulla.

    Gillad av 1 person

  19. Sixten Johansson skriver:

    Som Lars Hallén nämner kan ni för att uppdatera latinet lyssna på världens enda nyhetsprogram på latin, Nuntii latini. Sänds en gång i veckan, enklast är att gå till yle.fi/nuntii, när ni även hittar tidigare program och texter. Programmet fortsätter till våren 2019, då det fyller 30 år!

    Jag har aldrig läst latin eller grekiska, men det grekisk-latinska akademiska ordförrådet är stort och välbekant och har kommit till nytta i många sammanhang.

    På 60-talet gick jag om sjuan för att komma in på den 9-åriga enhetsskolan, som då infördes. Utom engelska läste vi då även tyska i hela högstadiet och franska i nian. Båda de språken fortsatte i 1 respektive 2 år på reallinjens matematiska gren (Katedralskolan i Uppsala, tog studenten 1967). På den tiden fick alltså även vi som siktade på naturvetenskap och matematik en rätt bred språklig bas.

    Jag har ofta upplevt att jag tvingas tänka olika på olika språk. (Jag tror finskan är det effektivaste språkverktyget för tanken). Då blir det plågsamt att arbeta som översättare. Jag har fortfarande varma känslor för franskan, fast jag nu bara nödtorftigt förstår facktext, som är det lättaste. Under gymnasietiden satt jag på stadsbiblioteket och läste i facktidskrifter på engelska och svenska om partikelfysik, som jag var nördigt intresserad av. Så började jag läsa i en artikel på franska och plötsligt tycktes det mig som om själva språket gestaltade fenomenen rumsligt och exakt utan ett enda överflödigt ord, så vackert, genomskinligt och klart.

    Gillad av 1 person

  20. olle reimers skriver:

    Jag har bott i Asien i mer än fem år, som medlem av en helasiatisk familj.

    Det mest slående är hur litet avståndet mellan oss människor är oavsett var på jorden vi än må ha fått våra erfarenheter och upplevelser.

    Språket är sättet for att kommunicera vad vi önskar och vad vi är rädda för; det är dess grundläggande funktion.

    Allt fler språk dör ut och inga nya tillkommer.

    Nyanserna berättar om att man under tidernas lopp lärt sig att överbringa budskapen på ett sätt som kringgår rädslan för budskapets innehåll.

    Förståelsen för dessa nyanser är centrala för mänsklig samverkan. Det viktiga är inte att förstå alla nyanser i ett främmande språk. det viiktiga är att förstå att de finns och att man har respekt för det.

    I vilken mån latinet innehåller den typen av överbryggande nyanser är mig obekant. Däremot synes det mig att latinet innehåller ett föredömligt antal lakonismer som är överbryggande fast på ett mindre nyanserat sätt. Det tidlösa uttrycket för grundläggande, universella levnadsregler som stämmer till eftertanke.

    Ur ett geografiskt perspektiv fyller latinet den intellektuella funtionen att visa hur litet vårt klot är. Det lokala språket fyller på med känslobetingat skydd mot att vi inte slår ihjäl varandra på grund av tillfällig oförståelse för nyanser.

    Båda behövs.

    Gillad av 1 person

  21. Helga skriver:

    Tack för Din beskrivning av latinets betydelse. För en helklassiker, som jag, var det en fröjd att läsa. Jag hade dock önskat mer av den betydelse studier i latin o klassisk grekiska har för inlärning av de moderna, romanska språken (däribland engelska).
    Själv fick jag ynnesten att gå den helklassiska grenen på gymnasiet innan sossarna tog bort de krav man dittills ställt för vidare studier vid universitetet. Jag har alltid varit tacksam för den inblick jag hann få i de klassiska språkens betydelse för de moderna språken och den underbara värld språken ger oss.

    Gilla

    • gmiksche skriver:

      Vi löser inga problem. Men vi försöker att definiera dem så gott det går. Med tankemässig och språklig precision. Det är en förutsättning för att de förhoppningsvis ska kunna lösas. Genom att folk inser vad som PK-medias och politikernas suada försöker dölja. Och agerar därefter.

      Gillad av 1 person

Lämna ett svar till Göran Holmström Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.