Ny podd! Advent betyder ankomst

Mohamed Omar

I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden (inspelat 29/11) pratar jag med teologen och läraren Mikael Karlendal. Han var tidigare pastor i Pingstkyrkan, men är numera katolik. På sin blogg ”Till försvar för den kristna tron” skriver han om dels om den kristna tron, men ibland också om motsättningarna mellan islam och väst.

I detta avsnitt pratar vi om advents betydelse i den västerländska kulturen. Advent är latin och betyder ”ankomst”. Den som kommer är Jesus, vars födelse firas på juldagen den 25 december. Den dagen kallas på engelska christmas, på svenska borde det bli kristmäss, tänker jag, som i helgondagarna Olofsmäss och Eriksmäss. I en historisk roman jag läste nyligen, Gustavus Adolphus Magnus, hittade jag följande rader:

‘Imorgon är det Kristhögtid’, sade Gustav Adolf tankfullt, i det han steg fram till fönstret. Några vilsna flingor smällde lätt mot rutan. Annars låg grått höstdis ännu över stad och vatten.

Juldagen kunde alltså kallas ”kristhögtid” på svenska. Detta skulle Gustav II Adolf ha sagt den 24 december 1630 i Stettin i Pommern. Dagen därpå på juldagen stod slaget vid Marwitz. Det blev en svensk seger.

Romanen skrevs av K. G. Ossiannilsson och gavs ut 1916.

Advent inleder kyrkoåret med dess olika dagar med olika teman. I boken Våra högtider från 1958 hittade jag följande rim:

”När vintermörkret kring oss står, då gryr på nytt vårt kyrkoår.”

Boken skrevs av Helge Ljungberg som var religionshistoriker och biskop i Stockholms stift. Han blev teologie doktor i Uppsala 1938 på en avhandling om religionsskiftet i Norden från fornnordisk religion till kristendom.

Adventstiden består av fyra söndagar. Den första söndagen i advent infaller i år den 2 december och har som tema Jesus intåg i Jerusalem. Han kommer ridande på en åsna och blir mottagen av en jublande folksamling som strödde palmkvistar på hans väg och ropade ”Hosianna!”

Andra söndagen i advent infaller i år den 9 december och temat är Johannes Döparen som beredde vägen för Jesus ankomst. Han blev halshuggen av kung Herodes.

Tredje söndagen i advent infaller i år den 16 december och temat är fortfarande Johannes. Nu berättar man om när han satt i fängelse och ville ha upplysningar om Jesus av hans lärjungar. Var han den som skulle komma?

Fjärde söndagen i advent infaller i år den 23 december och temat är Herrens moder, alltså jungfru Maria som födde Jesus. Karlendal menar att man redan i Första Mosebok kan hitta en hänvisning till Maria och hennes stora roll.

Hur kan man fira advent? Man kan förstås gå i kyrkan. Men de som inte vill gå i kyrkan kan ändå minnas dessa berättelser genom att tända ett ljus varje söndag. Man kan läsa dessa berättelser själv eller med familj och vänner. Man kan också ställa upp en julkrubba som visar julnatten i Betlehem. Så kan man äta pepparkakor!

14 reaktioner på ”Ny podd! Advent betyder ankomst

  1. Bo Nordin skriver:

    ”När vintermörkret kring oss står, då gryr på nytt vårt kyrkoår.” är första raderna från psalm 421 i svenska kyrkans psalmbok. Författare: Edvard Evers.

    Liked by 1 person

  2. Göran Holmström skriver:

    Så här nära jul och allt. Känns det rätt att erkänna att jag är synsk. Och kan med glädje berätta att ett gossebarn kommer bli till och födas till nästa jul. Modern är, Änglarna är lite otydliga på hennes namn, Marena, nej Marlena skall det ju vara. Fadern är Gud fader själv som verkar genom, Ozz, nej Özz så säger änglarna. Detta lilla barn skola frälsa oss från från omoral och synden.
    Hans namn skola vara Annie-krist, och orden som han ger oss är likt nektar för blomman ur hans mun. Ty frälsningen är nära, han skola rädda samtliga valar och bygga den ståtligaste el-cykel världen skådat. Prisa hans namn, halleluja. Vid hans födelse skall tre vise män närvara, den ene bringar toaletter till hela världen, den andre bringar guld till sig själv och väcker det sovande folket,
    den tredje bringar rökelse i from av bränder i förorterna till hans namn.
    Under hans uppväxt skola tolv apostlar samla sig för att sprida hans ord, dessa skall jag benämna i mitt nästa möte med änglarna.
    Halleluja.

    Gilla

  3. Kjell Rehnström skriver:

    Jehovas vittnen hävdar, och de verkar ha visst fog för detta påstående, att Jesus torde ha fötts i mars månad, månne i närheten av vårdagjämningen, men den kristna kyrkan tog över den romerska vinterfesten Saturnalia som firades vid vinstersolståndet då den segrande solen, sol Invictus, skulle besegra vintermörkret, som Lucia gör p.g.a. den gamla julianska kalendern när årets längsta natt inföll den 13 december!

    Julen är alltså inte kristen från början, men den har gjortys till en kristen högtid. Religioner gör ofta så att de tar över gamla fester och gamla gtrosföreställningar och stöper om dem till sitt behov. Som jag ser det är kristendomen judendomen som vill bli hellenistisk.

    Liked by 1 person

    • Björn skriver:

      Det finns också religioner som ”stöper om” allmängiltiga och ”oskrivna” regler för normalt hyfs och samliv människor emellan(s.k folkvett), och sen kallar dem för ”Guds budord”!

      Gilla

    • Klas Göran skriver:

      Snarare bör ha ha fötts på hösten efter skörden, då detta tydligen var den enda tiden på året då herdarna var ute på fälten.
      Rent logiskt borde en stor händelse, som folk måste resa till, i ett jordbrukssamhälle inträffa före eller efter sådd och skörd. Eftersom det regnar på vintern runt medelhavet, skulle en tidpunkt kring oktober-november verka lämplig. Men å andra sidan betonar historiker det absurda i att romarna skulle ha skattskrivit folk någon annan stans än där de bodde. Så Jesus (genitiv: Jesu) föddes antagligen i Nazareth helt enkelt.

      Gilla

  4. Klas Göran skriver:

    Tyvärr, jag stängde av efter 5 minuter. Det blir liksom ingen ny kunskap om både intervjuaren och den intervjuade står frågande till precis allting de talar om.
    – Hur är det på södra halvklotet?
    – Ja inte vet jag.
    – Inte jag heller.
    – Ja så kan det gå.
    Osv.
    Eller så har jag varit borta från Sverige för länge…
    (För dem som minns: samtalet påminde mig litet om Lasse O’Månsson och Varmkorven).

    Gilla

    • Björn skriver:

      Nog minns jag Lasse O och ”Varmkorven”! Bland det roligaste jag nånsin hört!! Det var förresten just hos Lasse O och i tidningen MAD, som jag själv ”hittade hem”!

      Gilla

  5. EL skriver:

    ” Karlendal menar att man redan i Första Mosebok kan hitta en hänvisning till Maria och hennes stora roll.” Kapitel och vers? I G.T. står det inget om någon jungfru som ska föda ett barn. Antagligen en felöversättning i N.T.

    Gilla

  6. Kjell Rehnström skriver:

    Det är slående hur många gånger det sägs i Nya Testamentet att Jesus gör ett under för att bevisa att han är den han säger sig vara, han gör inte sina under för att utrota alla sjukdomar och andra olägenheter, utan bara för att s.a.s. legitimera sig!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.