En persisk matta

Patrik Engellau

Sådär fyrtio svenska mil söder om Irans huvudstad Teheran ligger den påstått pittoreska staden Nain. Jag vet inte om staden är pittoresk och jag har inte besvärat mig med att ta reda på det. Mitt fördomsfulla jag utgår från att det är en dammig stad med elkablar i härvor på stolpar, tusentals butiker och miljoner mopeder som allihop tutar ikapp med böneutropen. Men Nain rymmer en kulturskatt som jag inte vet ett dugg om men sedan en kort tid tillbaka kan ägna långa stunder åt att avnjuta och förundras över.

Jag har nämligen köpt en matta från Nain. Den var efter mina mått ganska dyr vilket matthandlaren påstod berodde på president Donald Trumps sanktioner mot Iran. Iran får inte exportera mattor och då stiger priset på de mattor som finns på marknaden i väst. Det kan vara så. Jag brydde mig inte för jag hade blivit betagen i mattan.

Mattan är 2,08 gånger 2,08 meter och går i mörkblått, ljusblått, vitt och beigt. Det påstås att Nainmattor har omkring en halv miljon knutar per kvadratmeter så här har det alltså suttit iranska mattknytare eller mattknyterskor och gjort två miljoner knutar i en blandning av ull och silke. Om det tar två sekunder att göra en knut så har skicklig knytpersonal ägnat runt tusen timmar åt den här mattan som säljs till trots allt överkomliga priser i vårt land, kolla bara alla konkursannonser från matthandlare. Man fattar inte hur detta är möjligt.

Men det struntar jag i. Det märkliga är mattans skönhet. Jag kan sitta långa stunder och betrakta dess märkliga mönster och snirkliga konstruktion. Allt är intrikat och fullt av överraskningar men när jag studerat en stund så ser jag att det finns en ordning och struktur. Allt är symmetriskt. Om jag vek mattan på en ledd så skulle de två halvorna perfekt matcha varandra och likadant på den andra ledden. Varenda knut är symmetrisk. Allt är fullt av skönhet och underordnat ett fastställt mönster. Mattan är perfekt centralstyrd i sin estetik och enastående elegans. Inget avviker någonstans. Perfekt ordning råder. Den skänker lugn. Jag försjunker i beundran inför mattans regelbundna mönster.

Detta är alltså en produkt av den kultur som skapar ayatollornas Iran, en ruggigt brutal religiös diktatur. Hur ska man förstå det? Jag har kommit på två tankar som kan hjälpa åtminstone mig att hantera vad som ser ut som en motsägelse och mental konflikt.

Faktum är att någon har planerat varje detalj i denna matta och lydiga knytare har förverkligat konstverket på ett synnerligen tilltalande sätt. Den första tanken är att detta låter som ett bra recept även för det mänskliga samhället. I alla tider har människor tjusats av tanken på ett perfekt kontrollerat och centralstyrt samhälle, det må var styrt av påven eller kommunistiskt eller nazistiskt eller islamistiskt. Sådana samhällen lyckas inte sällan åstadkomma estetiska underverk som till exempel min matta eller de egyptiska pyramiderna. Det vore inte så underligt om de iranska ayatollorna föreställer sig ett framtida lyckorike under total kontroll av dem själva som goda representanter för islamiska ideal och med sharia som rättesnöre. Allt reglerat, vackert och oöverträffat ungefär som min persiska matta.

Den andra tanken är att denna matta och dess världsbild är helt främmande för västvärlden. Det var inte mattans totalkontrollerade föreställningsvärld som skapade västvärldens framgångar. Västvärldens framgångar skapades av en motsatt uppfattning, nämligen att framgång inte åstadkoms genom att folk underkastar sig ett fastställt mönster utan genom att de tänker själva och experimenterar.

Mattor från Nain är gjorda för att beundras och att hänsynsfullt gås på. Jag hoppas att jag kan säga detta utan att bli anklagad för hets mot mattgrupp.

50 reaktioner på ”En persisk matta

  1. A skriver:

    Ja PE, jag har nyligen insett att den första tanken som kommer upp i huvudet, är källan till folks vanföreställningar om i princip allt.

    Mvh A

    Gilla

  2. Bo skriver:

    Vet inte hur det är med just din matta, men i många länder är mattknyting typiskt barnarbete. Små barn sitter från tidig morgon till sen kväll och knyter. När de blir äldre har de förstört sina ögon och kastas ut på gatan.

    Liked by 1 person

    • Rädda röda halvmånsbarnens rätt i svenska samhället skriver:

      Bo-f*****g-ho, cry me a river lika bred som Eufrat och Tigris från de stackars baaarnarbetarnas förstörda ögon. Angeles Bermudez-Svanqvist kanske kan fixa så att de kan komma och få vård på hennes gamla ögonsjukhus, hon har väl ändå inget att göra där hon sitter vid sitt skrivbord på Migrationsverket?

      Liked by 1 person

    • Moab skriver:

      Gäller inte det idag för också alla kläder, har något svenskt företag någonsin haft så många barn anställda som HM? Allt för att portugiser och spanjorer och greker skall kunna gå sysslolösa på lånade pengar.

      Liked by 2 people

      • Moab skriver:

        Lån från skattebetalare i norr som aldrig betalas tillbaks så att de på toppen kan sko sig, i företag och politik. Skattebetalarna betalar den större kundbasen och billigare folk utför sysslorna.

        Precis samma mekanismer som i USA, läs gärna Tucker Carlsons nya bok, allt har sin parallell där med den skillnaden att eftersom sydamerikanerna är tjänstehjon så har de en naturlig mekanism som förhindrar jihadism, för vem vill väl ha extrema muslimer i trädgården eller i köket eller som nanny till barnen. Men resten är mycket likt.

        Liked by 1 person

  3. Eva Danielsson skriver:

    När det stabilt och tryggt reglerade också ger visst utrymme för spontanitet och gränstestning.
    När strikta vetenskapliga metoder också anpassas efter ny teknik.
    När politik håller sig på mattan och lämnar utrymme för civilsamhället.
    När ledarskap innebär makt men också ett välvilligt lyssnande öra.
    När fostran är fast och förutsägbar men också lekfullt följsam.

    Man kan ju hålla på hela dagen och ge exempel på hur det eftersträvansvärda i ett samhälle måste innehålla både systematik och precision och uthållighet OCH påhittighet och ifrågasättande och nytänkande. Så som allt i en fri värld kan utvecklas när det är som bäst. Pendelrörelser mellan å ena sidan utgångspunkterna, det konservativa och bekräftelse och å andra sidan innovationer, det moderna och nya utmaningar. Ett dynamiskt samhälle i stället för ett statiskt och stagnerat samhälle.

    Urgamla mönster i handknutna mattor är fantastiskt. Om de dessutom skulle ha tillverkats av fri vilja för att både få göra något vackert och kunna få eget välstånd på köpet, så blir det ännu mer fantastiskt. Då kanske även nya vackra mönster som kan få bli urgamla, skulle utvecklas parallellt av mattknytarna/mattknyterskorna.

    Liked by 4 people

  4. MartinA skriver:

    Vet vi vad som ”skapade västvärldens framgångar”? Väst gick om vad som någon annan civilisation förmått redan under medeltiden på många områden, till exempel ståltillverkning, vapen, rustningar, navigation, skeppsbyggning redan på trettonhundratalet. Många uppfinningar och spridningen av teknologi skedde genom klostren som hade precis de ordningsideal som uttrycks i mattan. Eller varför inte Karl den stores lag och administrations reformer på sjuhundratalet? Och korståg mot Europas traditionella religioner. Allt det strävade efter ordning, enhetlighet, centralism. Eller kyrkans lagstiftningsarbete? Läste i någon Herman Lindquistbok att sextonhundratalets sverige var så reglerat att det fanns lagar för hur många rätter respektive samhällsklass fick servera på kalas.

    Sen blir påven som nidbild konstig i det här sammanhanget. OM man ska säga ”västs inneboende disparata tävlingsstruktur” som förklaring så är det ju den kommunikation och gemensamma kultursfär utan direkt styrning som den katolska kyrkan och påven erbjöd central del i den förklaringen.

    Sen vet jag inte om det går att jämföra Iransk Shiaislam med Sunni. Iransk islam är mer hierarkisk, ordningssträvande. Medan Arabisk islam verkar ha större inslag av gräsrotspassion. Jag har hört något sånt.

    Gilla

    • MartinA skriver:

      Litet osäker på ståltillverkning, fanns högkvalitativt stål i Afgahnistan relativt tidigt och stortillverkning av stål i Kina långt innan. Medan klassisk romersk ståltillverkning var långt större än Kinas. Och medeltiden tycks ha överglänst den klassisk romerska kvaliten relativt tidigt, jämför bara romartidens ihopsnickrade hjälmar mot elvahundratalets helgjutna? Och medeltidens främsta svärdsstål tillverkades i den muslimska världen.
      Det hela är infernaliskt komplext och svårjämförbart.

      Liked by 2 people

      • Hovs_klipphällar skriver:

        MartinA – Kineserna kunde bygga mångdubbelt större fartyg än europeerna, en kejsare gillade att manifestera sin makt på det sättet — men näste kejsare såg ingen vits med att öda resurser på sådant och projektet lades ner.
        Det var den ständiga konkurrensen mellan länderna i Europa som drev utvecklingen framåt.

        Liked by 3 people

      • MartinA skriver:

        Fartyg är mer än storlek. Såsom skövärdighet och ekonomi.
        Visst. Men människor har grupperat sig i olika gruppstorlekar i hela historien. För att kontrollera produktionsenheter och territorium och tävla mot andra. Påven och katolicsimen och dess förhållande till det sekulära och den gemensamma kultursfär det gav till dina tävlande ”länder” är essentiell del i er teori.
        Och vad är ett ”land”? Fanns det inte lika många ”länder” i Kina? Och fanns det inte övergripande kejsare i Europa?

        Gilla

      • Hovs_klipphällar skriver:

        MartinA — Romarna kunde massproducera hjälmar som formades genom svarvning av plåtar i någon kopparlegering. Effektiva människor.

        Liked by 4 people

      • MartinA skriver:

        Poängen jag försökte göra var att Medeltiden hade kommit ikapp och gått om romersk teknologi på tusentalet, elvahundratalet. Och har fortsatt spikrakt uppåt sedan dess. Därför behöver förklaringen kanske sökas före år 1100?

        Gilla

      • MartinA skriver:

        För mig har det framstått som man övergick från att smida samman flera ståltyper i svärd till monostål i svärden, någon gång under elvahundra eller tidigt tolvhundratal. Vilket tyder på en revolution i stålframställning. Har bara ej hittat den.

        Gilla

      • MartinA skriver:

        Det kan du nog beskriva de flesta mänskliga aktiviteter som, i alla grupper, på alla platser, genom hela historien. Till och med slavsamhällen använder ju just slavar för att de tänker själva bättre än oxar.

        Gilla

  5. Lars Bernhoff skriver:

    Intressant att ta den vackra persiska mattan för reflektioner på en högre nivå. För mig är det också svårbegripligt med de levnadsregler som blivit så restriktiva att det verkar kväva kreativitet. Mönsterna är säkert kreativa inom klara regler. Hantverkskunskaper imponerande, arbetsförhållandena troligtvis bedrövliga. Lönerna på svältnivå. Samtidigt är fortsatt tillverkning av dessa mattor bekräftelse på att de involverade inte hittar något mer lönsamt för dem att göra.
    Ayatollor, moralpoliser,och sharia stimulerar inte till utveckling. Inte att undra på att det finns väldigt många iranier som har flytt eller flyttat till västvärlden och blivit oerhört framgångsrika ofta med hög utbildning. I denna del av världen är verkligheten motsägelsefull.
    Nu hör vi mest om bråk kring kärnvapenavtalet och Trumps restriktioner mot landet. Det var USA som lärde dem om atomkraft. Det skedde med stor kraft under Shahens tid under namnet Atomer för fred på 50-talet. Verkligheten är dessutom svårstyrd, och USA har inte kunnat hålla greppet om hur landet ska använda sin kunskap. Mattväverskorna jobbar säkert vidare som vanligt

    Liked by 1 person

    • Moab skriver:

      Vi lever redan med civilisationernas krig, den islamska världen kommer aldrig att acceptera att inte ha en atombomb (Pakistan hålls i snören) och vi kan inte leva med islamska atomvapen, förr eller senare blir det krig om detta, ett krig som måste krossa muhammeds ambitioner.

      Liked by 4 people

    • Jan Molin skriver:

      Sverige var tidigt ute för att själva ta fram egna kärnvapen, och för detta ändamål måste man ha kärnreaktorer. Den första försöksreaktorn var R1 på KTH, den invigdes 1954 och användes för forskning och utbildning fram till 70-talet. Den finns kvar djupt ner i berget där. Därefter Studsvik som togs i bruk 1960, också forskningsreaktor för att få fram isotoper för sjukvården tror jag. Man var väldigt positiv i kärnkraft under denna tid i Sverige, troligen mina föräldrar också. De köpte åt oss en bok utgiven av Walt Disney och skriven av en Heinz Haber som heter på svenska ”Vår vän Atomen”, som jag har kvar, faktiskt en ganska lärorik bok för vetgiriga ungdomar.
      Sedan vände ju opinionen i och med Harrisburghaveriet. Inför folkomröstningen 1980 fanns tre linjer: två linjer för stängning av kärnkraftverken när det var möjligt ur energisynpunkt, den ena moderaterna, den andra sossar och folkpartiet. Den tredje var centerns och kommunisternas linje, ledd av Torbjörn Fälldin och krävde avveckling under tio år. Sosselinjen vann med hjälp av moderaternas linje. Kärnkraften blev ju också startskottet för bildandet av Miljöpartiet. Detta var ju långt innan de valde en annan huvuduppgift att främja och bejaka främmande företrädelsevis mäns invasion av Sverige. Trodde jag tills idag då jag såg efter på deras första partiprogram från 1982: nuvarande politiska inriktning fanns med redan då! Där ser man, man ska nog sätta sig in i partiernas grundvalar.

      Gilla

  6. K.F. skriver:

    Totalkontrollerade föreställningsvärldar skapas också i Sverige. Livet själv utgör ingen vetenskap. En väninna, som står mig nära, har en vuxen dotter. Dottern har många muslimska vänner. Och trivs med det. Utifrån det drar hon slutsatsen att islam, som religion, utgör något harmlöst. Hennes mamma håller inte med. Hon hämtar kunskap ur artiklar och böcker. Är van att läsa utredningar. Knyter sin egen matta. Utifrån ett gediget kunskapsmaterial. Dottern åsikter växer fram ur hennes kamratkrets. Hon vill inte lyssna till fakta. Knyter ingen egen matta. Modern står ensam med sitt helikopterperspektiv. Dottern är bara emotionell. Mellan mor och dotter har nu öppnat sig en spricka. De står åsiktsmässigt på diametralt olika sidor. Som mellan Nain och månen. Betraktar migrationen på olika vis. Inte minst samhällsekonomiskt. Dotterns antagonism får hela tiden stöd från offentligheten. Som blivit starkt polariserad. Där media och politiker medvetet väljer bort obehagligheter. Vi får ett slags vakuum. Som hela tiden förstärker dotterns syn. Hon anser sin mor som förtappad. Rentav förlorad. Snudd på rasistisk, med totalt felaktig värdegrund. Mamman upplever dottern som naiv. Som indoktrinerad och starkt verklighetsfrämmande. Nu träffas de alltmer sällan. På dotterns initiativ. De håller på att förlora varandra. Som utomstående är det smärtsamt att se. Själv lägger jag skulden på det offentliga. Där hätskheten blivit tonen. Och brist på fakta norm. Och politisk aktivism trängt in i myndighetsutövning. Trodde aldrig att jag skulle få uppleva detta. Inte i ett land som Sverige. Känner stor sorg över det. Väninna och jag har båda blivit tystare. Tänker mer på vad vi säger. Censurerar oss själva. Håller oss på mattan. Och mår inte bra av det. Upprörs över åsiktsjakten i media. Som för min vännina del fallit ut i stor personlig tragedi. Vi har fått ett samhälle som sliter döttrar ur mödrars famn. Som skapar sprickor och hårda knutar i livets väv, även inom familjer. Den offentliga ansvarslösheten måste få ett slut.

    Liked by 16 people

  7. Werner Von Winkelbaum skriver:

    Welcome to the world of rug addicts. Now you are on the hook. Soon you will look for another beauty, from e.g. Quom (as the Ayatollah Khomeini himself), eller Isfahan……silk on silk. Then you meet some ”expert” who tells you that the city rugs you bought are crap. ”You should collect tribal rugs.” The more worn, the better.

    I’ve gone through all these phases. When I leave this valley of Lamentation, I know my children will take good care of my rugs.

    Werner

    Liked by 2 people

  8. Observatör skriver:

    Från en annan matthandlare har jag hört motsatsen till argumentet att mattan var så dyr p g a amerikanskt embargo. Denne hävdade att hans mattor var så billiga p g a detta, och att det därför gällde att passa på att köpa.

    Liked by 3 people

  9. Dandersan skriver:

    Vi har några handknutna mattor från 1930-1950, som vittnar om något annat.
    De är knutna av vuxna som satt tillsammans på en bänk i Finland.
    Ett sällskapsnöje för dem som inte behövde jobba med annat.

    Gilla

  10. Göran Holmström skriver:

    Patrik du lyckade ju väva in lite buddhism i din text. Om det var avsiktligt eller av slump vet endast du. Att skapa med själen är ju enligt många buddhister det högsta målet med livet, att disciplinerat hänge sig åt en syssla oavsett om det är att väva en matta från Nain, eller kärleksfullt odla gurkor i dalarna spelar mindre roll. Om man klarar det utan att skada andra eller förstöra för andra så påstår buddhisterna att nästa inkarnation kommer leda till större insikter.
    Jat gillar det tänket mycket, dock så får jag inte ihop ekvationen helt, med tanke på alla som lever för att endast roffa åt sig på andras bekostnad. Eller tvinga människor dansa efter deras pipa med religion eller våld som instrumentet för deras vilja.
    Oavsett mitt svammel om buddhism, så ett gott hantverk skänker glädje att titta på.
    Samt ger en oöverträffad känsla av lycka att utföra, en vacker tig svetsning i aluminium eller en snyggt karvad träbit som en del av en möbel känns lika bra varje gång man tittar på den, efter ett tag så infinner sig även insikterna om hur man kunde gjort det ändå bättre.
    Idag ska jag bygga en driftig trike till min sambos ena barnbarn.
    Det ser jag fram mot med stor glädje.

    Liked by 1 person

  11. Jan Andersson skriver:

    Besökte en turkisk matthandel i Montenegro 2017. Nyknutna mattor helt eller delvis av silke kostade 80.000 till långt över 100.000 SEK mest beroende på storlek men också på detaljrikedomen, dvs. knuttätheten. Priserna ansåg de vara låga jämfört med priset på motsvarande i västvärlden. Mattorna knöts av hemmafruar som ägnade två timmar om dagen åt en matta, mer orkade man inte. En stor standardmatta kunde ta två år att knyta, minst 1000 timmar. Men jag köpte ingen, eftersom det finns en uppsjö av oslitna begagnade mattor till väsentligt lägre priser på svenska auktionssajter. Kvalitetsmässigt finns inte mycket att jämföra med.

    Gilla

  12. Steven Jörsäter skriver:

    Är det inte helt enkelt så att i centralstyrda brutala länder finns så lite vettigt betalt arbete så att folk tvingas arbeta mycket hårt för usel lön om de ska kunna få någon inkomst alls? Och just därför har du råd att köpa mattan och egyptierna kunde få sina pyramider. De som just nu bygger NKS skulle ha kunnat få upp pyramiderna mycket snabbare. Kanske hade de till och med blivit snyggare. Men fy farao för räkningen!

    Gilla

  13. Hovs_klipphällar skriver:

    Ett par kinamattor i blåa+beige nyanser har jag — köpta på Blocket för en resp. två tusenlappar. Bra pris tycker jag. Och snygga mattor.

    Gilla

  14. styggestig skriver:

    Som någon här ovan påpekade är din underbara matta inte en produkt av ayatollorna utan av en uråldrig persisk kultur. Ungefär så var det även med näringslivet i gamla Östtyskland (DDR). År 1998, när jag var där, åkte vi i närheten av Halle, staden där Friedrich Händel föddes, förbi en trist kemisk fabrik. Min ciceron, som var född och fortfarande bodde i Halle, berättade att den här fabriken ”vor der Wende” hade haft 3000 anställda men att det nu endast fanns 300 som arbetade där. Och produktionen då, frågade jag? ”Ja, den har nästan fördubblats” blev svaret.
    Så småningom kom det fram att det hade funnits 3000 anställda sedan fabriken återuppbyggts och på nytt startades i början av 50-talet och att produktionen hade varit densamma 1991, när de nya ägarna från väst tog över. Under nästan 50 år hade alltså inget egentligen skett vad gäller produktion och produktivitet vid fabriken.
    Ungefär så förhåller det sig nog även med din vackra matta Patrik. Det tillverkas antagligen lika många mattor idag i Nain, som det gjordes för hundratal, ja kanske tusentals år, sedan och det sker på samma sätt. Knut efter knut knyts, hantverket går förmodligen i arv och mönstret förblir detsamma. Skillnaden mellan din matta och den kemiska fabriken i Halle är att mattan är vacker och skänker dig glädje medan fabriken i Halle bara var ful och trist.
    Om jag minns rätt, var den viktigaste kritiken mot Karl Marx att han inte förstod eller tillräckligt tog fasta på t-faktorns (teknikfaktorns) betydelse i den ekonomiska ekvationen. Berörde han den överhuvudtaget med i arbetsvärdeläran eller såg han den som en konstant parameter?

    Gilla

    • Redaktionen skriver:

      Såklart att ayatollorna inte uppfunnit mattorna. Mattorna existerar sedan 1500-talet (men knappast dessförinnan, har jag fått lära mig idag). Min obetydliga poäng var att ayatollorna tolererar mattorna och därför måste se något särskilt värdefullt i dem eftersom de försöker slå ut allt de inte gillar.

      Patrik

      Gilla

  15. Werner Von Winkelbaum skriver:

    Tillagg till min tidigare kommentarer: Folk ur arbetar- och medelklassen i Sverige som ocksa ville vara fina och ”kulturella” for ett par generationer men som inte hade rad med Nain och andra ”city rugs” kopte billinga och ”enkla mattor” gjorda ute i byarna i Iran. Det ar denna kategori av mattor som nu varderas hogst av samlare I t.ex USA.

    Werner

    Gilla

  16. Rolf skriver:

    Jag tror denna matta är grundad i den gamla persiska kulturen.
    Som har sin grund i Zarathustra, persisk filosof som levde för 3500 år sedan. Han beskriver Världens skapare, Ahura Mazda, Den Högsta Visdomen. Den som vi människor bör ära och högakta.

    Zarathustra lärde att det finns ingen av Gud given lagbok, som abraham-religionerna hävdar. Judarna med sin Talmud, de kristna med sin Bibel och islam med sin Koran.

    Utan det absolut grundläggande i människans psyke är vår förmåga att:
    av egen fri vilja göra medvetna val.
    Rådet är att välja: Goda Tankar, Goda ord, Goda Handlingar.
    Karma-lagen gäller och den visar utfallet av våra val.
    Var det kloka val vi gjorde eller…

    Ahura Mazda skapade världen så vacker och välfungerande, som var möjligt vid den tiden. Men det finns potential till förbättringar.
    Människans uppgift på jorden är att förbättra världen, för kommande generationer.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.