Gästskribent Steven Jörsäter: Soprevolutionen i Almedalen

Under Almedalsveckan besökte jag ett seminarium som anordnades av Vattenfall. Temat var sopor och titeln ”Är sopor sopor?”. Jag hade förväntningar att få höra en diskussion om handel med sopor, fördelarna med sopförbränning och vilken betydelse detta har för Sveriges energiförsörjning. Men det handlade det knappast alls om. Istället fick jag en se en föreställning om sopors betydelse för framtiden som fick mig att häpna. Hela seminariet kan ses här

Förutom två representanter från Vattenfall medverkade en lång rad inbjudna experter, nästan alla kvinnor. Bland annat fanns fyra hållbarhetschefer från några olika välkända svenska företag. Två politiker medverkade också, en från M och en från Mp och slutligen en person från WWF med titeln ”manager corporate relationships”.

Entusiasmen hos deltagarna stod inte att ta fel på. Man överröstade varandra med djärva förslag om hur sopor kan förvandlas till resurser men också hur mängden sopor kan minskas.

Två centrala teser som upprepades ideligen var delningsekonomi och cirkulär ekonomi. Det första begreppet är självförklarande och det andra är, enligt Wikipedia, ett uttryck för ekonomiska modeller för affärsmöjligheter för cirkulära kretslopp i företag och samhälle. En annan sak man talade om är samarbete i värdekedjor mellan branscher. Företagen ska ha återvinning och återbruk i centralt fokus när de tillverkar produkter. IKEA kommer från 2030 bara tillverka produkter som är gjorda av återvunnet eller förnyelsebart material.

Vad delningsekonomi kan betyda i praktiken fick vi reda på av hållbarhetschefen från Riksbyggen. Vi ska dela allt från tvättmaskiner till borrmaskiner till bilar. Detta budskap späddes på av ambassadören från WWF. Köp andrahandsgrejor på Myrorna! Och köper man nytt, köp något som är gjort av återvunnet material. Tänk återvinning redan vid inköp. Plast och förpackningar var särskilt i skottgluggen.

Det är inte utan att man blir lite matt efter alla dessa goda föresatser. En del av dessa tankar är tveklöst vettiga. Självfallet är det en bra idé att förbruka mindre resurser. Men är det verkligen så lätt och vilka blir konsekvenserna? Klarar företag verkligen av att producera bra grejor med alla dessa bivillkor?

Varför vill nu företagen vara med på det här? Det kan vara svårt att förstå eftersom det tycks leda till såväl mindre konsumtion som dyrare produktion. Jag vet inte men jag gissar att det är ett eller flera av följande skäl. Det första är att varumärkesbyggande är viktigare är någonsin. Då är det centralt att positionera sig på den ”rätta” sidan, inte minst för att kunna utnyttja den enorma miljöpropagandan i media. Det andra är att produktion baserad på återvinning med all säkerhet kommer att bli betydligt dyrare. Högre priser betyder också mer möjlighet att dölja höjda marginaler (av bara farten). För det tredje uppfattar säkert företagen att Sverige ”ligger före” varför de stigande kraven gör det lättare att hävda sig mot billig utländsk lågprisproduktion (jämför Svenskt Kött som mycket framgångsrikt har lyckats misskreditera all utländsk produktion). Det blir också högre inträdeströsklar för nya konkurrenter eftersom produktionen blir mer komplicerad. Sammantaget kan det ge svenska etablerade företag betydande fördelar.
Man undrar hur entusiastiska människor kommer att vara. Att bli av med den egna tvättmaskinen eller den egna bilen, vill man det? Har vi inte kämpat i 100 år för att komma åt andra hållet? Delning i all ära men vad gör man när tvååringen har spytt ner sängen för fjärde gången och tvättmaskinsbehovet är akut? Och bilpooler och självkörande bilar kan låta bra och resursbesparande men vilka får förtur till bokning för färden till svärmors jullunch?

Kommer folk att vara entusiastiska över möbler tillverkade i än sunkigare material än dagens? Och kommer de modemedvetna kvinnorna att nöja sig med klänningar från 70-talet på Myrorna? Förnuftigt är det säkert men…

Viss självkritik sipprade igenom. Reaktionen ”vi vill inte dela på det här” är vanlig, erkände Riksbyggens representant. Men försökte ändå pressa på.

Jag tror att den här ofantliga samhällsförvandlingen som de här människorna drömmer om är lika orealistisk som dagens svenska migrationspolitik. Det kommer att bli en revolt när folk förstår vad som pågår om det förverkligas. Hela misstaget handlar nog om en bristande insikt i hur väl fungerande vårt samhälle egentligen är och hur svårt det är att förbättra det. Mindre och sämre förpackningar exempelvis kommer automatiskt att leda till dyrare transporter och fler skador och hygienproblem med mat. Bilpooler och färdiga lösningar kan vara bra för leverantörerna men sällan för privatekonomin. Färdiga lösningar brukar nämligen bli mycket dyrare.

Återvinning i all ära men är det den stora visionen i det tjugoförsta århundradet för produktionen? Sannolikt är det mycket viktigt att det hela är synligt, exempelvis i form av manuell sortering, för att få det folkliga engagemanget och därmed en beredvillighet att betala priset. Jag tror att rätt få än så länge har förstått vilka radikala tankar som tänks i dessa kretsar.

Att man faktiskt försöker genomdriva något som 70 år av kommunism i Östblocket inte klarade. Kolchoserna var symbolen för den totala delningsekonomin men de försvann så fort det fanns möjlighet.

Företrädarna för Mp och M verkade lika entusiastiska. Det är något vi känner igen från migrationsuppgörelsen (med förödande resultat).

Steven Jörsäter är docent i astronomi och egen företagare med brett perspektiv som intresserar sig för samhällsfrågor och politik. Och som ser med stor oro på utvecklingen i Sverige och i västvärlden.

42 reaktioner på ”Gästskribent Steven Jörsäter: Soprevolutionen i Almedalen

  1. Jan Andersson skriver:

    Min fritidskommun har börjat med sopsäckar gjorda av återvunnen plast (tryckt med stora vita bokstäver på de svarta säckarna). De spricker på längden så snart man tar i dem och försöker öppna dem tomma. Vi tar våra egna tjocka byggsäckar istället, som det inte går hål på när fåglarna försöker komma åt matavfallet.

    De prylar jag köper är alla dyra av förstklassigt material, men jag sliter gudbevars ut dem själv. Hade jag köpt produkter av återvunna material så hade jag fått köpa flera stycken under samma tid, och de hade också fungerat mycket sämre. Vad är det för vinst med det?

    Min kompis driver ett företag där råvaran produceras av stora företag som försöker överträffa varandra i ”hållbarhet” (som alltså inte har något alls att göra med ordets egentliga betydelse, nämligen motståndskraft och slitstyrka) och alla andra floskler om klimatpåverkan och footprints.

    Jag frågade honom hur ofta HANS kunder under tjugofem år frågat efter ”hållbara” och miljövänliga produkter. Svaret var ”Aldrig”. Kunderna frågar efter två saker: ”Vad kostar det?. När kan vi få det?”

    Liked by 2 people

  2. Hans Högqvist skriver:

    Hur gör man när allt är utslitet? Vem ska tillverka reservdelar till alla högteknologiska bilar bilar och datorer med defekta komponenter? Vad händer när kullagren i borrmaskinen är slut, finns det nya att köpa och hur mycket kommer lagren att kosta när produktionen av kullager sjunkit till 20% av tidigare volymer?
    Har dessa människor hjärnor?

    Liked by 4 people

  3. Bo Svensson skriver:

    Faktiskt existerade ”delningsekonomi” då man åt på kvarterskrogen för att det självklart var billigast och bäst att maten lagas i stora grytor av folk som har matlagning som sin specialkompetens, saboterades ju av ett dåligt genomtänkt skattesystem som straffar arbetsbyte.

    Den radikalaste förändringen mot en resurssnålare ordning blir med den självkörande bilen, eftersom det då bara behövs så många som maximalt behövs samtidigt.

    Liked by 1 person

  4. Sop-evolutionen skriver:

    Håller helt med. Men en liten, liten, liten rännil till verklig materialcirkulation har öppnat sig i och med riktad evolution. Det som nu har nobelprisbelönats.
    Livet själv har genom årmiljoner utvecklat återvinning med hjälp av proteiner/enzymer. Allt biologiskt liv som dör – från löv till ekorrar – återcirkulerar i nytt liv. Till och med bergskedjor mals ned och mineraler återförs ut i ekologiska system.

    Nu har riktat evolution möjliggjort att vi själva kan börja utveckla enzymsystem som direkt, eller i många steg, kan bryta ned även material som vi själva tagit fram. Men också få hjälp av enzymer, vi själva tagit fram, att bygga upp lämpliga råmaterial.

    Vi kan börja härma naturen. Dock i tämligen fumlig skala. För evolutionen har ett försprång på runt fyra miljarder år. Svårt att ta igen. Och så har vi det där med ekonomi. Att gå från laboratorieskala till industriprocesser är minst sagt knepigt och riskfyllt.

    Men en liten rännil kan nog ändå skönja med den riktade evolutionen.
    Att specialframtagna enzymer kan börja bidra med riktad nedbrytning.
    Som mer aktivt kopplar biologiska system till verklig återvinning. Om än i anspråkslös omfattning.

    Vi ser ändå början på att, likt naturen, sammanbinda uppbyggnad med nedbrytning, i en verklig cirkulation. Om nu mänskligheten överlever alla övriga hot? Som megautbrott från supervulkaner, nya istider, dödligt härjande virus och psykopater med tillgång till kärnvapenknappen. Korten ligger inte särskilt väl på bordet. Så fånga dagen.

    Gilla

  5. Stefan Hill skriver:

    Det är roligt att åka taxi. Det är roligt att köra taxi, eller i alla fall är det roligt att tjäna pengar. Detta är idéen bakom Uber. Uber kan göra alla bilägare till taxiägare. Du kör när du vill. Vem du vill. Bara om du vill.

    Detta är motsatsen till Sovjetkommunismen som byggde på hierarkisk ordergivning.

    Delningsekonmin är kapitalism inte socialism.

    Liked by 2 people

    • Jan Andersson skriver:

      Det är jävligt trist men tyvärr alldeles nödvändigt att ha och köra bil för att leva i 95 % av Sverige. Vägarna är dåliga, snöröjningen ännu sämre och många kör i lusfart. Allra mest trist är det att tanka bensin för 16,50 litern när en liter kostar 4,25 i svenska pengar i USA. Bilen är ett verktyg precis som spisen eller spaden för att kunna leva och jobba. Men den har blivit ett politiskt slagträ för alla avundsjuka stockholmare som inte har en egen parkeringsplats och försöker därför göra det så besvärligt som möjligt för alla andra som kan och måste ha bil utanför Stockholm. Det är bara det det handlar om. Det måste göra ont att tänka på att rödvinet och pizzaingredienserna levereras med skitiga lastbilar även till Södermalm och inte med lådcyklar.

      Liked by 4 people

  6. Erik2 skriver:

    Liknelserna med kolchoserna är välfunnet för delningsekonomi är inget annat än kommunism. På allt vansinne i dagens verklighet ligger en våt filt av nykommunism. Allt är omdöpt och revolutionen görs fredligare än tidigare. Men ändå. Hur kan det vara så få som ser det när allt ändå ligger i öppen dager? Och alla dessa s k borgerliga överlöpare.. . Hela tiden… Öppna STASI arkiven nu!

    Liked by 6 people

  7. Erik2 skriver:

    Cirkulär ekonomi kan f ö också dölja enormt resursslöseri. Även detta begrepp är en del av denna nykommunism som svept över oss sedan 90 talskrisen. Begreppet tar höjd för sänkta förväntningar på vad samhället ska kunna prestera lånhsiktigt. Vi ska vänjas vid resursbrist och varubrost. Det som ska göras är faktabaserade livscykelanalyser. Det kostar väldigt mycket energi att återvinna och skapa användbart material från ej jungfruliga källor.

    Liked by 5 people

  8. uppstigersolen skriver:

    Du nämner självkörande bilar. Jag förstår entusiasmen hos folk som hellre åker taxi än bil, för att citera en känd miljöpartist. Men för oss som dagligen kör bil i Sverige och annorstädes så kan jag konstatera att det kommer aldrig att fungera på dagens vägar. På speciella leder, visst, men min lilla slingriga och feldoserade väg mitt i ett snöoväder, icke. Och har ni någonsin ägt en dator eller smart telefon som aldrig krånglar? Dessutom, häromdagen så var någon satellit utslagen så GPS-en fick spel. Detta rättade till sig efter några timmar men vad hade den självkörande bilen gjort? Stannat i flera timmar antagligen. Jag vill ha min egen bil som jag vet är i toppskick och inte sitta i nån sunkig Googlebil som inte hittar.

    Liked by 5 people

  9. Fredrik Östman skriver:

    Det där tramset om återvinning och sopor är nog ett litet problem, men det är knappast ett stort problem. Det är små människor i stora företag som försöker göra sig viktiga genom att producera varm luft och höja entropin, alltså raka motsatsen till det de påstår sig vara engagerade för. Hela deras existens förefaller vara ett slags slöseri med resurser. Deras arbetskraft borde recyclas i vettiga uppgifter.

    Att stora företag belastar sig med dylikt dödkött är ju själva orsaken till att nya och innovativa företag, stora människor i små företag, alls kan etablera sig och ersätta dem. För vår livskvalitets skull!

    Liked by 6 people

    • Göran Holmström skriver:

      Log åt din rad om varm luft, den sades av Leo Da vinci fast i starkare ordalag, han menade att en hel del är bara till för att producera skit.
      Är böjd att hålla med.

      Liked by 3 people

  10. brrr skriver:

    ”…samhällsförvandlingen som de här människorna drömmer om är lika orealistisk som dagens svenska migrationspolitik…”

    Halvera sopmängden per person, och fördubbla befolkningen, så står vi och trampar på samma fläck.

    Liked by 4 people

  11. Östrahult skriver:

    Detta är bara ett av många hysteriska fenomen i nutiden, ingredienserna är bl a:

    • Det finns inte ett företag som är berett att agera mot vad som uppfattas som den allmänna opinionen, kolla t ex Volvos annonser, minst tre etniciteter på en bild
    • Företag och organisationer har hållbarhetsansvariga och de vill som alla andra placera sig högst upp på stegen och dessutom finns ett kamaraderi mellan dessa över alla företags- och myndighetsgränser
    • Det finns också ett inslag av elit mot pöbel, här har vi en elit som ska sätta pöbeln på plats. Ledande politiker har livvakt – det har inte vanligt folk. Ledande politiker tänker inte dela tvättmaskin men det ska vanligt folk göra
    • Vanligt folk tittar som vanligt andäktigt på eller knyten näven i fickan på sin höjd

    Liked by 5 people

  12. Dandersan skriver:

    Det finns fördelar med att ifrågasätta allt invant.
    Men delningsekonomi praktiseras idag med kända nackdelar.
    Hyreshus delar man med sina grannar. Om det inte sker individuell mätning av resurser som delas där så slösas det med dem. Generellt så är uppvärmningskostnaden betydligt högre för hyreshus jämfört med bostadsrätter och enskilda fastigheter.
    Grannen får betala.

    Liked by 3 people

    • plq017 skriver:

      I det bostadsområde där vi bor finns olika hustyper, större och mindre. I de stora husen har man individuell mätning av vatten och värme. I de litet mindre husen så mäts förbrukningen som grupp. Det var säkert OK när husen byggdes, och dessutom var nog solidariteten större vid den tiden.
      Idag är energiförbrukningen större i de mindre husen (110 kvm), än i de större (150 kvm). De små husen har ett par grader varmare inomhus.
      Vattenförbrukningen är också markant högre.
      Grannen betalar, så enkelt är det.

      Liked by 2 people

  13. Svarta fanor skriver:

    Företagen vet ju att det inte fungerar, de agerar precis som politikerna, strunt i verkligheten! Jag gillar inte slit och släng, men med all utveckling vi har, varför håller inte bilarna längre idag? Eller tvättmaskinerna? Självklart hade man kunnat bygga maskiner som höll väldigt mycket längre, men var är incitamentet för det? Istället så är det väl så att produkterna är så avancerade att det helt enkelt inte går att laga, inte ens ingenjörerna på Apples fabrik imKina kan laga en iPhone som är sönder, tillverkningen är för komplex, det är som att oknäcka ett ägg, maskinerna börjar bli lika komplexa som levande ting och entropin måste öka. Så det ör en fantasi, istället så kommer vi att se allt mera avancerade förbränningsteknikermdär,man kan separera alla ämnen, jag gissar att redan idag så är det mest effektiva att bara bränna allt och göra värme, men sophanteringsföretagen tjänar en del på folks gratisarbete med att sortera.

    Vi köpte några gamla Kalle Anka häromdagen, men fy vad de luktade mugg.

    Liked by 3 people

  14. Svarta fanor skriver:

    För övrigt, eftersom författaren är docent i astrofysik så kunde det vara intressant att höra hans syn på entropi och liv, jämför Jeremy Englands tankar om att livet har uppstått för att öka entropin som gravitationen lokalt sänkt på stjärnor och planeter.

    Liked by 1 person

      • Svarta fanor skriver:

        Rotar i det, som jag förstår det så hävdar han att system lokalt kan agera för att maximera entropin, som en snöflinga som sprider maximalt med ljus, detta argument förs sedan över på självreplikerande strukturer och då levande ting. Har dock inte satt mig in i beviset för lokala entropimaskiner, jag tror inte heller att de visat eller bevisat att liv är en given följd.

        Liked by 1 person

      • Svarta fanor skriver:

        Poängen skulla vara att högt organiserade lokala system som en snöflinga eller människa (som ju är lokala maxima med låg entropi) är maximalt effektiva på att öka entropin i det omgivande systemet, men jag extrapolerar mycket från de 5minuter jag lyssnat..

        Liked by 1 person

      • Fredrik Östman skriver:

        Jo, det låter ju intuitivt riktgt. Floder urholkar berg mer än bara regn eller fuktig luft. TV-brus är inte jämngrått, utan består av svarta, grå och vita fläckar. Skulle livet vara en sådan becksvart fläck? Varför inte. Det känns så ibland. Tillbaka till Fermiparadoxen, då?

        Liked by 1 person

  15. Jaxel skriver:

    I mina tankebanor uppstår ofta funderingar kring hur rena återvunna material är. Finns det risk att olika mer eller mindre toxiska ämnen kontaminerar materialen under den långa kedja som leder fram till återvunnet material. Har dock inte sett någon diskussion kring detta. Personligen föredrar jag produkter, exempelvis kläder, som är tillverkade av ”jungfruligt” material.

    Liked by 4 people

    • plq017 skriver:

      Du har helt rätt i Dina funderingar. Att återvinna plast är i stort sett omöjligt, därför att tillverkare inte vill, eller måste, använda material som möter kvalitetsnormer, eller har spårbarhetskrav som ingår i standarder som ISO 9000 där tillverkaren ansvarar för att kunna spåra varje del i sin produkt tillbaka till källan (bordskivan är tillverkad av furu som växt i Dalarna, på egendom Skogen 1:257, fälld 2106 och sågad 2017-06-12 av Helins såg, etc).

      Vi har samma synsätt när vi köper ‘närodlat’, och ekologiskt – det känns helt enkelt bättre med kortare kedjor, för det minskar risken för kontaminering.

      Din känsla att välja kläder av nya fibrer må vara intuitiv, men den är rationell. I våra hem kan till exempel finnas läkemedel som inte får hanteras av kvinnor i fertil ålder, därför att redan att hålla i tabletten kan överföra nog substans för att orsaka fosterskador.

      Den rationellaste och även mest miljövänliga lösningen för plaster är förbränning.

      Hopsamling av plast kostar resurser (transporter), sortering av plastsopor från Europa görs på stränderna i Asien (knappt människovärdigt arbete), varvid merparten hamnar i havet, och så kommer plasten flytande tillbaka över alla världens hav.

      Men den ordningen har EU bestämt att vi skall ha, det är inget annat än urkorkat.

      Liked by 9 people

  16. Lennart Bengtsson skriver:

    En del av oss i den äldre generationen minns väl den tid då det inte fanns något egentligt hushållsavfall. Mjölk inhandlades i medhavd mjölkkruka eller särskilda glasflaskor, maten bars hem i korgar eller tygkassar och diverse fåtaliga pappersförpackningar användes av barnen för räkneläxor eller teckningar, såvida de inte direkt hamnade i järnspisen. I speceributikerna fanns allt från socker, salt, kryddor i små utdragslådor där innehållet nogsamt vägdes upp på diskens balansvåg. Liknande förekom i de gamla järnhandelsbutikerna. Systemet var alldeles utmärkt och passade perfekt i den tidens samhälle där de alltid fanns någon hemma som såg till att familjen fungerade. De flesta av landets nya migranter kommer säkert från en sådan värld.

    Alla ändring sedan dess har inneburit en stigande mängd förpackningar. I de senaste stadiet där vi nu köper alltmer över nätet ökar antalet förpackningar i motsvarande grad. Följer inte konsumentindustrin denna trend så kommer de att slås ut. Det är bara att studera vad som händer med företag som HM och Clas Ohlsson. Företagen gör samtidigt sitt yttersta för att ge sken av att de är miljövänliga som Clas Ohlsson med sin märkliga slogan ”Härifrån till hållbarheten” som inte precis är relevant för just detta företag.

    Jag tror inte det är rationellt för medborgarna att sortera sitt avfall annat än i begränsad omfattning. Det mesta kan med fördel gå till förbränning i de kommunala energisystemen som papper, plast och hushållsavfall. Metaller och inte minst elektroniskt avfall bör samlas in för återvinning.
    Om man vill gå tillbaka till min barndoms värld så är detta kanske möjligt, men då får man introducera ett helt totalitärt samhälle avskärmat från yttervärlden ungefär som Nordkorea, i alla fall som Nordkorea varit tidigare.

    Liked by 3 people

    • Fredrik Östman skriver:

      Det är viktigt att acceptera faktum att systemet med mer förpackningar innebär lägre resursförbrukning och högre effektivitet, medan systemet med lösa varor innebar högre resursförbrukning och lägre effektivitet.

      Vi skall inte hänfalla spekulationer om kommandoplaneekoniomiens eventuella möjlighet. Den är entydigt motbevisad såväl teoretiskt som i praktiken.

      Liked by 2 people

      • Jan Molin skriver:

        Fredrik: ingen här har väl uttryckt önskan att införa mer planekonomi av sovjetiskt snitt!
        Så vem bråkar du med?
        Sverige har ju sedan länge infört en form av planekonomi i form av den offentliga sektorn, och denna del av ekonomin infördes ju för att kvinnorna skulle in i löneekonomin via rundgången hög skatt som drivs in från den närande industrin och dess anställda som sedan användes till löner åt de mängder av anställda inom stat och kommun, bla till folk, mest kvinnor, som tar hand om kvinnornas (och fädrens) barn. Dessa sköttes tidigare om hemma i icke avlönade men ytterst kvalificerade arbeten = att sköta samtidigt barn och hem! Jag hade själv den stora förmånen att bli uppväxt under sådana förhållanden, liksom mina tre syskon. Vi föddes 1941 tom 1945. Min mor var för den tiden högutbildad, och när vart eftersom vi blev äldre började hon arbeta igen.
        Jag avundas inte de nuvarande småbarnen som slits upp tidigt för att ”ompaketeras” till dagis, vi har själv sex barnbarn som vi följt genom åren. Nu slutar jag skriva, för vi ska nu åka till Stockholm från Uppsala för att passa de yngsta av dem. Detta för att undvika att de hela tiden inte ska bli nedsmittade av alla de förkylningar som ständigt går på dagis, oj jag menar förskolan!

        Liked by 3 people

      • Svarta fanor skriver:

        Jag tror Fredriks poäng är att om man betraktar hela systemet så är det inte givet att det blir mindre resursslöseri med mjölkflaskor än med tetrapack. Jag kan inte låta bli att reta mig på uppskuren sallad i vakuumpåsar dock, den är dålig redan när den är ny. Men som sagt, vem skall ta alla dessa tvingande beslut, Isabella, ”SUV” Löfvin?

        Liked by 1 person

      • Fredrik Östman skriver:

        Jan, jo: ”Jag tror inte det är rationellt för medborgarna att sortera sitt avfall annat än i begränsad omfattning. Det mesta kan med fördel gå till förbränning i de kommunala energisystemen som papper, plast och hushållsavfall. Metaller och inte minst elektroniskt avfall bör samlas in för återvinning.” — Detta är kommandoplaneekonomi. Det är tänkesättet som är felaktigt, att börja med att tänka ut hur resultatet skall bli och sedan tänka på hur man skall komma dithän.

        Vi måste i stället tänka ut hur vi skall sänka våra transaktionskostnader så att vi var och en för sig kan få det som vi vill ha det.

        http://www.daviddfriedman.com/Libertarian/The_Swedes.html

        Liked by 1 person

    • Jan Andersson skriver:

      Förpackningarna har gjort omanipulerbara i varuhusen genom att tillverkas av mer material än själva produkten inuti förpackningen, och du måste ha en plåtsax för att öppna vissa. Förr när grejerna låg i tunna plastpåsar pillades de enkelt upp för att innehållet skulle ”provas”, och hamnade ofta i fickan eller tröjärmen i stället. Tittade man noga så kunde man se ett litet hål vid pappskivan som höll en påse skruv och påsen innehöll bara arton skruv i stället för tjugo. Någon behövde bara två skruvar, och jag behövde bara fyra stycken, men fick betala för alla.

      Liked by 2 people

  17. Ted Ernhill skriver:

    Tack för en bra artikel.
    Såg häromdagen i dagensnäringsliv.se att vi bränner 100 000 000 fat olja per dag.
    Översatte till kubikmeter per år och räknade på 8 000 000 000 människor på jordklotet.
    Mina gissningar ser ut så här:
    1 000 000 000 människor gör åt 3 kubikmeter per person.
    7 000 000 000 människor gör åt 0,370 kubikmeter per person.
    Tänkvärt.

    Ett annat test jag gör är att försöka uppskatta hur mycket energi personerna som uppmanar oss att vara energisnåla gör åt per år. Jag brukar komma fram till motsvarande 5 -10 kubikmeter per år för ganska många av detta klientel.
    Detta utifrån hemort boendeform och resväg till jobbet, underbara semesterresor och för att träffa sina närmaste.

    MVH
    TE

    Liked by 2 people

  18. Göran Holmström skriver:

    Att spara på jordens resurser gillas mycket, att trendiga små osnutna människor försöker rida på den vågen samtidigt som dom flyger jorden runt för att missionera gillas inte!
    Frugan och jag strävar mot att koppla loss oss från elnätet och producera egen el, Budgeten är cirka 80000 fördelat på solceller 30 tusen batterier 10 tusen byggmaterial el kablar osv 20 tusen
    resterande i oförutsedda kostnader.
    Borrad brunn finns redan och elverk på 30 kVA till det en stor åker som ska ha växthus och visthus.
    En förebild är mannen som bor i New Mexiko och är självförsörjande, han menar att skräp är bara sådant man inte hittat användning för än. Gillar den tanken.
    Ved värmer många gånger 😉

    Liked by 2 people

    • Hovs_klipphällar skriver:

      G.H. — Visst, kul hobbyprojekt för folk som bor på landet och har gott om egen privat mark.
      Resten av oss får väl försöka klara oss på andra sätt.

      Liked by 2 people

      • olle reimers skriver:

        Den mest miljövänliga livsstilen är att bo så tätt som möjligt i så stora städer som möjligt.Sett i ett större perspektiv är HongKong förebilden i det avseendet!

        Gilla

      • Göran Holmström skriver:

        Alla kan nog förbättra lite om man vill.
        Just att våra styrande vill fösa in oss i fack gör just det hela lite mer intressant och roligt att kunna gå sin egen väg.

        Gilla

  19. Lasse Forss skriver:

    Vilken tur man har. Att ”hållbarhetschefen” för Riksbyggen inte hann förstöra vår bostadsrätt som vi köpte ny för ett och ett halvt år sedan. Vi har egen tvättmaskin och egen torktumlare. Praktiskt och bekvämt. Idén att dela på verktyg som skruvdragare och annat är så urbota fånigt så det kan bara komma från människor som aldrig gjort något nyttigt med händerna, dvs arbetsredskapen.

    Vi ser ju redan resultatet av Flumsverige. Skolresultaten rasar. (genuskunskap är vad som gäller). I sjukvården klarar knappt någon inrättning av de tidsgränser som satts upp för exempelvis operation. Jag såg att i Uppsala (som tragiskt nog deltagit i en tävling om bästa klimatstad, och vunnit) så ska man räkna på klimatpåverkan när man bakar en tårta. Vansinnigheterna tycks inte ha någon gräns.

    Vi måste alla kämpa för att befria oss från alla vansinnigheter som dyker upp. Sverige är i den värsta utförsbacke som vi någonsin varit i.

    Liked by 9 people

  20. uppstigersolen skriver:

    Angående återvinning. Min telefon, ungefär fyra år gammal behövde få ett nytt batteri. Inga problem, köp på nätet för några hundra och montera själv. Så nu funkar telefonen nog fyra år till. Hustruns telefon, en liten nätt smart telefon fick hon kassera häromsistens då den inte kunde uppgradera Bank-id. Ny telefon inköptes och vad finner jag. Hela eländet är omöjligt för en amatör att öppna och byta batteri i. Jag har kollat på nätet hur man gör, hårtork för att värma upp baksidan, försiktigt bända loss den limmade baksidan, sen knepigt att byta batteri. Att limma dit baksidan igen går nog lättare. Hållbart samhälle, jovars, inte för mobiltillverkare.

    Liked by 4 people

  21. Lars-Erik Eriksson skriver:

    Med 3D-skrivare i var mans hem förflyttas produktionen till konsumenten, transporterna minskar men plast o skräp bli om möjligt ännu vanligare.

    Gilla

  22. Hovs_klipphällar skriver:

    Ja nog är sopor sopor. Själv brukade jag vara entusiastisk för ”återvinning”, men har fått tänka om.
    För mig som privatperson blir det tydligt hur krångligt och orealistiskt det är att tex. försöka sortera olika sorters plast och lägga i olika lårar. En och samma förpackning kan dessutom bestå av flera sorters material.
    Nej, plast kan egentligen bara behandlas på ETT sätt: genom att den bränns. Lämpligen då i ett kraftvärmeverk, där värmen kan användas för att producera el. Detta görs redan allmänt i Sverige.

    Problemen med plast uppstår i länder där det inte verkar finnas fungerande system för sophantering. Istället hamnar soporna i havet.

    Företagen som skryter med sina miljövänliga produkter kunde kanske ägna en tanke åt hur man kan få slut på sådan dumpning.

    Liked by 3 people

  23. Hosianna skriver:

    Tack, Steven, väldigt intressant, men sa M och MP något alls om det ofattbara resursslöseriet, att medvetet elda upp fullt funktionsdugliga skolor och bilar i parti och minut?

    Det är varken miljömässigt hållbart eller ekonomiskt och socialt försvarbart, att fortsätta den destruktiva massimporten av rent hälsovådliga sopor till hyperciviliserade områden, där liv och välstånd har främjats genom aktsamhet om såväl egna som allmänna resurser.

    Liked by 5 people

  24. Ted Ernhill skriver:

    Hovs-klipphällar.
    Ja just det, sopförbränning, tack för detta. Sist jag såg energibalans för Sverige kom väldigt mycket av energin från biobränsle. Någon som vet hur stor del från sopförbränning, utöver våra inhemska sopor importerar vi ju väldigt mycket, någon som har koll ?
    MVH
    TE

    Liked by 1 person

  25. lookslikeanangel skriver:

    ”Delningsekonomi” – IRL

    Smarta kineser investerar i Afrika. I gruvfyndigheter, jordbruksmark,
    hamnar och annan infrastruktur.

    Vad gör Sverige!

    Tar hit folk, så att de aldrig, aldrig (nästan) någonsin
    får del av utveckling och teknologi.

    OK, Bidragsindustriella komplexet håvar in pengar,
    men när pengarna är slut?

    Sen har vi mage att häckla kineser….
    Jag har god lust att ringa till Kinesiska ambassaden
    och förklara att dom som man verkligen INTE respekterar
    (tvärtom!) dom får man INTE kritisera.

    PS Anka med plommonsås är så gott! DS

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.