Ett nytt ord som ploppat upp detta val är ”klanröstning”. Miljöpartisten Leila Ali Elmi är en doldis med somalisk bakgrund som kryssades från ”ingenstans” till riksdagen. I det svenska majoritetssamhället var Ali Elmi ”ingen”, men i ”orten”, det vill säga Göteborgs invandrartäta förorter var hon känd, särskilt bland somalisktalande. Ali Elmi kampanjade på somaliska.

Vissa menade att Leila Ali Elmis framgång berodde på klanlojalitet. Folk från samma klan kryssade henne. Jag är inte så säker på det. Ali Elmi riktade sig till alla som identifierade sig som somalier. Hon pratade aldrig om klan. Det kanske finns någon slags klantänk under ytan. Invandrare med somalisk bakgrund har sannolikt koll på vilken klan hon tillhör. Men utåt sett var det till alla nysvenskar med somalisk bakgrund hon vände sig. Till media säger Ali Elmi att hon riktat sig till alla göteborgare”, men i verkligheten har hon kampanjat på somaliska, ett språk som få göteborgare begriper.

I en av sina kampanjvideos som hon spridit på Facebook medverkar hon vid firandet av Somalias nationaldag, den första juli 2018. Inför en stor samling somalisktalande säger hon att nationaldagen är något som förenar folk med somalisk bakgrund i Angered: ”Vi måste stötta varandra och vara där för varandra.”

I mina öron låter det här som nationalism, inte som klantänk. Men, som sagt, klanlojalitet kan ligga dolt under ytan. De som verkar för sin egen klans intressen vill så klart inte skylta med det, utan döljer det bakom prat om ”hela folket” och så vidare. Men jag skulle hellre kategorisera Ali Elmis kampanj som ”etnisk röstning” snarare än ”klanröstning”. Men den etniska gruppen är å andra sidan för många en förlängning av klanen. Du har familjen, dina föräldrar och syskon, så har du klanen, och denna ingår i folket, den etniska gruppen, i detta fall somalierna.

I nättidningen Samhällsnytt (28/9) kunde man läsa om att Leila Ali Elmi lagt ut en bild på sig själv på Facebook med en slogan på somaliska: ”Allah weyn iyo Soomali weyn. Ayaan talada saartay: II CODEEYA”. Journalisten på Samhällsnytt har använt Googles översättningsverktyg för att översätta sloganen till svenska, som då betyder: ”Allah är stor och somalierna är stora. Mitt förslag till er: RÖSTA PÅ MIG”. Med på bilden finns också Miljöpartiets logga.

Att Ali Elmi är muslim förstår man av hennes sjal, en så kallad hijab. I stort sett alla somalisktalande i världen är muslimer. Islam genomsyrar kulturen. Det finns ett fåtal som lämnat islam, men islam är alltså mainstream och att vara somalier är näst intill synonymt med att vara muslim.

Det verkar som om Ali Elmi vädjar till två typer av solidaritet: etnisk och religiös. I fallet somalisktalande sammanfaller de två typerna. Men hur ställer sig egentligen islam till etnisk solidaritet? Eller till klan? Många har uppfattningen att islam handlar om ett universellt broderskap och därför står i motsättning till etnisk eller släktmässig lojalitet och sammanhållning. Det är en sanning med modifikation.

Det är sant att Koranen talar om ett universellt broderskap, en ”umma”, som omfattar alla oavsett vilken etnisk grupp, klan eller släkt de tillhör. Men det är också sant att Koranen påbjuder att man som god muslimer sätter sin släkt först. Med släkt avses genetisk släktskap, det som förr kallades ”blodsband”. Adoptioner erkänns inte som släktskap i sharia. Koranen lär att de egna alltid kommer före främlingen.

De som inträder i det islamiska broderskapet förlorar inte sin etniska identitet. Profeten Muhammeds persiske lärjunge Salman kallas hela tiden för ”al-Farsi”, det vill säga ”persern” och hans etiopiske lärjunge Bilal kallas följaktligen ”al-Habashi”, det vill säga ”etiopiern”. Man är inte bara muslim. Muhammed själv kallas i islamiska texter gärna ”Al-Hashimi”, det vill säga ”hashimiten”, en arabisk klan eller ätt inom den större släktgemenskapen Quraish. Profetens ursprung framhålls som något ädelt och respektingivande.

I Koranen görs skillnad i rättigheter och skyldigheter mellan män och kvinnor, muslimer och icke-muslimer, släkt och främlingar. Först när dina egna barn är mätta har du rätt att bespisa andra. Det är egentligen inte konstigt alls. Vanliga svenssons resonerar väl ungefär likadant.

När Muhammed blev kallad till profet blev hans första uppdrag att varna sin familj, sin släkt. De skulle komma först. Och då får man tänka att det handlade om frälsning, alltså om att komma till himlen och undslippa helvetet. Om man lyssnade på Muhammed fick man ett gott slut, om man inte lyssnade gick det bokstavligen åt helvete. Och de som fick chansen först var Muhammeds egen familj. I Knut Bernströms koranöversättning från 1998 säger Gud: ”Och varna dem som står dig närmast” (26:214).

I en not kan man läsa: ”Varje troende har en moralisk plikt att låta alla som kan få del av sanningen, men det är uppenbart att han först måste vända sig till dem som står honom närmast och särskilt till dem som villigt underkastar sig hans auktoritet.”

Med ”sanning” menar man alltså religionen islam. Notförfattaren tänker att en ”klanhövding” som omvänder sig till islam först ska försöka få med sig sin klan, de som ”underkastar sig hans auktoritet”, i den nya religionen. Först därefter kan han gå till främlingen. Det tycks handla både om familjens större rätt till att ta del av det goda som du har och om taktiska överväganden om vilka det är lättast att övertyga. De som du redan har under dig kan du lättast få att lyssna.

Koranöversättaren Zetterstéen är i sin översättning från 1917 tydligare än Bernström. Där står det så här: ”Utan varna din familj, dina närmaste”. I den arabiska originaltexten används ordet ”ashira” som Google översätter till engelskans ”clan, tribe, family” med flera besläktade ord. Budskapet är ganska lätt att förstå. Om du ska varna för elden, börja med att varna dem som står dig närmast, så att de kommer i säkerhet först. Sen kan du bry dig om resten.

Muslimerna utgör visserligen ett broderskap, säger Koranen, men en särskild status tillkommer dina släktingar. I Bernströms översättning står det så här:

”Och de som hädanefter antar tron och utvandrar från ondskans rike och tillsammans med er strävar och kämpar [för Guds sak] – de skall vara ett med er. De som är knutna till varandra genom blodsband står dock enligt Guds beslut [ändå] närmare varandra.” (8:75)

Orden innanför klamrarna har Bernström satt dit för att tydliggöra vad han tror att Koranen försöker säga. I det arabiska originalet används ordet ”jahadu”, det vill säga en verbform av ordet ”jihad” som betyder ungefär heligt krig. Bernström skriver ”sträva” och ”kämpa”. Om man läser hela det åttonde kapitlet inser man att det handlar om väpnad kamp, det vill säga krig, inte om något annat. Kapitlet heter till och med ”Al-Anfaal” som betyder ”krigsbytet”.

Det som Bernström översatt till ”blodsband” heter i det arabiska originalet ”ulul arham”. Det betyder ungefär de som kommer från samma sköte, de som har samma mor. ”Ar-rahm” betyder sköte. Därifrån kommer ordet ”barmhärtig”, på arabiska ”rahim”. Gud kallas ju i Koranen ”Ar-Rahim”, ”Den Barmhärtige”.

I en not i Bernströms Koran står det:

”Enligt de klassiska kommentatorerna syftar dessa sista rader på verkligt blodsfrändskap till skillnad från det i den gemensamma tron förankrade, andliga brödraskapet.”

I samma not sägs också något om uttrycket ”ulul arham”.

I Zetterstéens översättning står det så här:

”Och de, som efteråt antagit tron och utvandrat och kämpat jämte eder, dessa höra eder till. Och blodsfränderna stå enligt Guds skrift varandra närmast…”

Ingen stor skillnad mellan översättningarna. Budskapet går fram: varje muslim är din broder, men din verklige broder genom blodsband står dig närmare. Du ärver till exempel inte din broder i tron, men du ärver din blodsbroder.

I en annan vers, 33:6, står det så här:

”Profeten är närmare de troende än de är sig själva, och hans hustrur är deras mödrar [i tron]. Men de band som knyter blodsförvanter till varandra är enligt Guds lag fastare än de band av broderskap som nu förenar de troende med de som har utvandrat, vilket inte hindrar att ni ger era troende bröder och vänner de sedvanliga bevisen på er vänskap.”

Zetterstéens översättning har en delvis annorlunda innebörd, som jag dock inte behöver gå in på här eftersom det inte är relevant för ämnet. När det kommer till mitt ämne, blodsbandens status i Koranen, är Zetterstéens översättning samstämmig med Bernströms:

”Profeten är mera mån om de rättrogna än de själva, och hans hustrur äro deras mödrar. Anförvanter stå enligt Guds skrift varandra närmare än de övriga rättrogna och utvandrare, utom för så vitt I bevisen edra närmaste någon särskild välgärning.”

Vad säger då Koranen om klan? Jo, det verkar som om muslimsk tro är förenlig med ett visst mått av klantänk. Det finns ett religiöst broderskap, men det finns också en släktgemenskap, en gemenskap genom ”blodet”, som kräver en särskild solidaritet. Det viktigaste budet i islam är monoteismen: du ska endast dyrka den ende guden och ingen annan. Och med den ende guden menar man den gud som påstås tala i Koranen. Men som muslim får du inte glömma dina anförvanter, din släkt, din klan, ditt folk, vad du än väljer att kalla det:

”Tillbe Gud och sätt ingenting, vad det än kan vara, vid Hans sida. Och visa godhet mot era föräldrar och nära anförvanter, mot de faderlösa och de behövande, mot grannen som står er nära och grannen som är främling, mot vännen vid er sida och mot vandringsmannen och mot dem som ni rättmätigt besitter.” (4:36)

Först kommer Gud, sen dina föräldrar, sen dina anförvanter, sen andra. Med ”dem som ni rättmätigt besitter” menar Koranen slavarna. Du ska behandla dina slavar väl (i enlighet med islamisk lag och etik). Zetterstéen översätter versen så här:

”Dyrken Gud och sätten intet vid hans sida! Behandlen edra föräldrar väl, så ock edra anförvanter, de faderlösa och de fattiga, grannen som är släkt, och grannen, som är oskylld, vännen vid eder sida, den vägfarande och de slavar, över vilka I råden!”

I det här inlägget försöker jag inte säga att muslimer inte bryr sig om andra människor. Jag ville bara påpeka släktbandens särskilda betydelse i Koranen. Man skulle kunna sammanfatta budskapet med miljöpartisten Leila Ali Elmis ord: ”Vi måste stötta varandra och vara där för varandra.”

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Du kan stödja mitt arbete genom att swisha till 0760078008 (Eddie Råbock).